Opinion

Lagom mycket barnomsorg

Opinion
Opinion

Sverige har ett generöst antal dagar med föräldrapenning, vilket har gett bättre födelsetal, men påverkat segregationen och kvinnors möjligheter att nå toppositioner i näringslivet negativt. Ur politikernas synvinkel så ska vi gärna skaffa barn men inte för många, och inte vårda dem för länge.

Kluvenheten speglas i regeringens senaste utspel om förändrade regler för föräldrapenning. De 90 dagar som är öronmärkta för den ena föräldern brinner idag inne om de inte utnyttjas, vilket var femte pappa inte gör, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Regeln gäller dock inte för de som endast får ersättning på grundnivå. Har du inte haft någon inkomst innan du blir förälder kan en person få ut alla dagar med föräldrapenning. Det här vill regeringen ändra på. Bland annat föreslår man att även föräldraledighet på grundnivå ska ha 90 öronmärka dagar.

Samtidigt som man lägger fram detta förslag vill Socialdemokraterna gå vidare med sitt förslag om familjeveckan, där föräldrar får tre dagar om året vardera att vara lediga med barn mellan 4 och 16 år.

Vill regeringen att vi ska ta ut mer föräldraledighet eller inte? Det ovanliga är att man är ärlig i kommunikationen kring vem förslaget ska träffa.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) säger att man vill nå utlandsfödda kvinnor som använder dagens regelverk för att vara hemma under lång tid och inte arbetar. Samtidigt föreslår de familjeveckan, eftersom många småbarnsfamiljer ”har svårt att få ihop vardagen” vilket också är en korrekt iakttagelse.

Vi är tillbaka där vi började: politikerna vill underlätta vardagen för barnfamiljer, men samtidigt vill de inte uppmuntra kvinnor att vara hemma för mycket.

Att regelverket bör vara lika för alla är rimligt. Vi bör inte börja experimentera med undantag för vissa grupper. Alla barn har samma behov av omvårdnad och anknytning, oavsett deras föräldrars status i samhället.

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Ekonomi

Högsta vinsten på tio år för Deutsche Bank

Deutsche Bank brottas med stigande kostnader och kreditförluster i investeringsenheten. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den tyska storbanken Deutsche Bank summerar fjolåret med ett bokslut som visar på en fyrfaldigad årsvinst, som därmed landar på den högsta nivån på tio år.

Intäkterna under fjärde kvartalet uppgick till 5,9 miljarder euro, upp från 5,4 miljarder under motsvarande kvartal ett år tidigare.

Men det blåser motvind i den viktiga enheten för investmentbanking. Intäkterna från tradingverksamheten föll 14 procent i fjärde kvartalet och resultatet blev sämre än väntat då kostnaderna och kreditförlusterna pekar uppåt.

Vinsten före skatt från enheten föll till 319 miljoner euro i fjärde kvartalet, ned från 599 miljoner ett år tidigare. Nedgången var betydligt djupare än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en vinst på 407 miljoner euro för investmentverksamheten i fjärde kvartalet.

Koncernchefen Christian Sewing öppnar nu dörren för utdelningar, som han stängde i samband med en stor rekonstruktion 2019. I år får ägarna 400 miljoner euro och det blir ovanpå det återköp av aktier för 300 miljoner euro.

Inrikes

Bättre pandemiluft kan ha räddat 800 liv

Ödsligt på gatan framför Colosseum i ett nedstängt Rom i mars 2020.
Foto: Cecilia Fabiano/AP/TT
Inrikes
Inrikes Över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet i Europa under pandemins första fas. Färre bilresor till stängda arbetsplatser och skolor tros ha bidragit, enligt en studie som omfattar 47 europeiska städer.

När coronaviruset på allvar kopplade greppet om Europa valde många länder att införa lockdown. Elever kallades hem från skolor, arbetsplatser stängde till förmån för distansjobb och människor ombads att i största möjliga mån hålla sig hemma.

Tidigare studier har visat att luftföroreningarna minskade när länder stängde ner under den första virusvågen. Nu har forskare från London School of Hygiene and Tropical Medicine (LSHTM) borrat djupare i frågan genom att undersöka sambandet mellan politiska åtgärder och förändringen i koncentrationen av kvävedioxid, ozon samt partiklarna PM2,5 och PM10 i luften i 47 europeiska städer under februari-juli 2020.

De har också uppskattat hur många dödsfall som kan ha undvikits till följd av bättre luft under perioden.

Olika effekt

Forskarna har använt modeller från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) för att dra slutsatser om skillnaderna i luftkvalitet med och utan lockdownåtgärder. Resultatet av studien, som har publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar på att effekten som restriktionerna hade på luften varierade avsevärt mellan de olika åtgärder som vidtogs. En begränsning är att forskarna har utgått från varje lands övergripande coronahantering snarare än de åtgärder som varit specifika för varje stad.

Störst effekt på halterna av kvävedioxid (NO2) hade de restriktioner som begränsade människors vardagsliv, som stängda skolor och arbetsplatser och inställda evenemang. Det kopplar forskarna ihop med att färre fordon rörde sig på vägarna – trafik är den huvudsakliga källan till kvävedioxid i städer. 2019 ledde exponering för kvävedioxid till 40 000 förtida dödsfall inom EU, enligt miljöbyrån EEA.

Den största minskningen av kvävedioxid, mellan 50 och 60 procent, noterades i spanska, franska och italienska städer. Minskningarna i koncentrationen av de andra undersökta luftföroreningarna var dock mindre markanta under perioden.

Restriktioner som omgärdat nationella och internationella resor tycks också ha haft en lägre påverkan på de lokala föroreningsnivåerna, enligt studien.

Liten effekt i Stockholm

Stockholm finns med bland de städer som har undersökts – men där var effekten på luftföroreningsnivåerna liten. Det beror enligt forskarna främst på att de svenska restriktionerna var mildare än på många andra håll i Europa.

Genom att lägga samman förändringarna i de dagliga koncentrationerna av de undersökta luftföroreningarna och bedömningar av människors exponering för dem uppskattar forskarna att över 800 dödsfall kan ha undvikits tack vare förbättrad luftkvalitet. Paris, London, Barcelona och Milano finns bland de städer där flest dödsfall kan ha undvikits.

"Naturligt experiment"

De nedstängda städerna har erbjudit en unik möjlighet att studera effekter av tuffa politiska åtgärder på föroreningsnivåer, konstaterar studiens seniorförfattare Antonio Gasparrini, professor i biostatistik och epidemiologi vid LSHTM.

"Detta 'naturliga experiment' har gett oss en glimt av hur luftkvaliteten kan förbättras genom drastiska folkhälsoåtgärder som skulle vara svåra att genomföra under normala tider", skriver han i en kommentar och fortsätter:

"Informationen kan vara viktig för att utforma effektiva policyer för att ta itu med problemet med föroreningar i våra städer."

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Luftföroreningar

Luftföroreningar uppstår på grund av en mängd olika aktiviteter i samhället. De innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.

Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid bergshantering. Trafik orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbana.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning. Andra exempel är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt kolmonoxid och tungmetaller.

Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljö. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De bidrar även till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Globalt orsakar luftföroreningar enligt FN över sju miljoner förtida dödsfall varje år och bara i Europa omkring 400 000.

Källa: Naturvårdsverket med flera

Utrikes

Stor oljeläcka upptäckt i Thailand

Den stora oljeläckan har inträffat utanför provinsen Rayong i östra Thailand.
Foto: Royal Thai Navy/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Mellan 20 och 50 ton råolja har hamnat i havet sedan en pipeline börjat läcka cirka två mil från semesterstränder i Thailand.

Oljan kan utgöra fara för bland annat en nationalpark på ön Koh Samet som ligger i provinsen Rayong, enligt myndigheterna

Hittills har oljan hållits borta från kustområden tack vare svaga strömmar, och det har inte rapporterats några effekter på livet i havet.

Enligt Star Petroleum som driver pipelinen handlar det om mellan 20 och 50 ton råolja, cirka 22 000 till 60 000 liter. Dykare har enligt företaget hittat ett fel i en slang som utgör en del av utrustningen.

Myndigheten för föroreningskontroll och andra experter utvärderar nu hur läckan ska hanteras, meddelar de vid en gemensam presskonferens med marinen och andra myndigheter.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL