Årets bästa 2021

Kritikerna väljer: Årets bästa filmer

Världens värsta människa, The sound of Metal, Dune.
Foto: Triart/AmazonStudios/AP/TT/Chia Bella James/Warner Bros. Entertainment
Kultur och nöje
Film Det nya året är snart här och våra kritiker har satt ihop sina sedvanliga årsbästalistor. I dag är det dags för de bästa filmerna 2021.

Världens värsta människa

Julie närmar sig 30 med alla de kval och den vilsenhet det innebär. Efter de intensiva 20+ åren kommer uppvaknandet; har jag satsat på rätt karriär? Rätt partner? Vad vill jag göra med resten av mitt liv? Joachim Triers avslutande del i Oslo-trilogin är en romantisk komedi där strävan efter den lyckliga kärleken inte är huvudfokus även om romantiken - men också dess baksidor - flödar.

Världens värsta människa är okonventionellt klippt och använder sig av filmeffekter som känns daterade men nostalgiska, som då alla bifigurer stelnar i rörelse medan Julie härjar fram genom staden på väg mot sin nyförälskelse, eller som de berättande voiceovers som påminner om berättarrösten i Amelie från Montmartre eller för all del kapitelindelningen. Det lånas friskt och samtiden gestaltas och kommenteras briljant, egensinnigt och alltid med glimten i ögat.

Sound of Metal

När punktrummisen Ruben gradvis förlorar hörseln vänder det upp och ned på hela hans liv. Han måste omvärdera hela sin tillvaro med flickvännen tillika bandkollegan Lou när ljuden och musiken försvinner. För att hantera den plötsliga avsaknaden av ljud och oförståelsen för ett helt nytt språk skrivs han in på en institution för döva. Riz Ahmed gör en nyansrik och mycket övertygande insats som Ruben, som i sin maniska rastlöshet nu måste hitta sitt lugn i tystnaden för att inte förgås.

Dune

I del ett av filmatiseringen av Frank Herberts rymdroman har familjen Atreides lämnat sin hemplanet för den ogästvänliga planeten Arrakis. På Arrakis, och endast där, växer den eftertraktade kryddan som kan vidga människans medvetande och det är nu Atreides som har ansvar för framställningen. Men det är förstås fler som vill lägga vantarna på råvaran och ett krig utbryter där allt hopp ställs till den unge Paul Atreides.

Detta rymdepos bjuder på maxade miljöer, svepande sanddyner och symbolik taget från en massa olika sorters religioner. Trots att den sista timmen mest känns som en trailer för film två och tillbakablickarna är för många är Dune en av årets starkaste bioupplevelser.

Matilda Arborelius

The Father, Last night in Soho, Suicide Squad.
Foto: Sean Gleason/Sony Pictures Classics/Parisa Taghizadeh/Focus Features/Warner Bros. Pictures

The father

En lika lysande som rörande Anthony Hopkins låter oss följa med in i en demenssjuks förvirrade tankar i ett urstarkt drama där vare sig rädslan eller sorgen aldrig är långt borta.

Last night in Soho

Urtjusig artistisk nostalgi à la swinging London i fingerkänslig harmonisk samklang med thrillerartat mordmysterium som doftar klassisk europeisk skräck à la 60- och 70-tal.

The suicide squad

Frejdig, färgsprakande vansinnig, utflippad, barnförbjuden och gränslös superhjältefilm som aldrig varken tappar farten eller inspirationen

Peter Eliasson

The Father, The Card counter, Last night in Soho.
Foto: Sean Gleason/Sony Pictures Classics/Chiabella James/ Warner Bros. Pictures/Parisa Taghizadeh/Focus Features

The father

Anthony Hopkins överträffar om möjligt sig själv som den demensdrabbade fadern som sjunker allt djupare in i en parallellvärld som omgivningen maktlöst får följa från åskådarplats. Film är film och teater är teater men här mötas de två i en ljuv förening.

The Card counter

Alla vi som ser poker som hjärngymnastik av den högre skolan är lyriska över detta drama om hämnd och att tränga in i själens mörkaste skrymslen och bekämpa sina demoner. Oscar Isaac tacklar både rollen och kortleken med bravur och Paul Schrader sätter både regi och manus som fjädrar i hatten.

Last night in Soho

Det här är kanske inte en given trea men en film som vinner längden. En lyckad mix av thriller,spökhistoria, drama och allt serverat i en aura av The swinging 60’s och inramad av tidsenlig musik. Edgar Wrights psykologiska thriller kör onekligen sitt eget lopp och sådant skall naturligtvis uppmuntras.

Roland Klinteberg

The Father, Lena, En runda till.
Foto: Sean Gleason/Sony Pictures Classics/Triart/Samuel Goldwyn Films

The father

Det här är utan tvekan årets starkaste filmupplevelse, så väl känslomässigt som filmiskt. På ett fascinerande sätt leker regissören Florian Zeller med perspektivenoch som biopublik får man en möjlighet att uppleva omvärlden som den demenssjuke Anthony gör det men också ta del av dottern Annes upplevelse av faderns sjukdom. Det är otäckt, oroande, gripande och också kärleksfullt och Anthony Hopkins är fullständigt lysande i sin rolltolkning och så värd sin huvudrolls-Oscar.

Lena

Debuterande regissören Isabel Anderssons dokumentär Lena, om skådespelaren och människan Lena Nyman väcker många känslor - ilska, kärlek, stundtals uppgivenhet - men framförallt blir man så imponerad över att se detta skådespelar/artistgeni i hela sitt sammanhang. Det är starkt berörande livspussel som Isabel Andersson lägger när hon fogar ihop filmer, foton, upplästa brev, dagsboksanteckningar, intervjuer och så fiktiva inslag där skådespelaren Alva Bratt, som fungerar som Lena Nymans röst, också tar på sig hennes undersökande roll i de klassiska Jag är Nyfiken-filmerna och går ut i samhället och ställa samma frågor i nutid. Här drar filmen en linje från Lena Nymans tid rakt in i vår och blir ett starkt inlägg i metoo-debatten.

En runda till

Fördomsfullt nog trodde jag att danska En runda till skulle vara en ganska mansgrisig film om skräniga män, fylla och machovänskap men blev fullständigt golvad av en film som tar alla känslor på stort allvar och hittar en perfekt balans mellan humor och allvar. Att göra livet lite roligare med en alldeles lagom mängd alkohol varje dag tycks först som en lysande idé för ett gäng vänner. Ju mer de experimenterar desto mer ställs deras liv och livsångest på sin spets och det här är en så mänsklig och nära film att känna igen sig i, att förfasas över, att gråta till. Och så måste man bara njuta av Mads Mikkelsen i kanske sitt livs roll.

Gunilla Wedding

Årets bästa 2021

Kritikerna väljer: Årets bästa litteratur

Kultur och nöje
Listor Jul och nyår närmar sig och våra kritiker har satt ihop sina sedvanliga årsbästalistor. I dag är det dags för litteratur och i år blir det både novellsamlingar, poesi, deckare och skönlitterärt.

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Tiden är 1980-talet och platsen ett litet gruvsamhälle i Skottland, där unge Shuggie Bain kämpar för ett drägligt liv, samtidigt som hans mamma sjunker allt djupare i alkoholmissbruk. Här finns både sorgsenhet och djupt känd vrede, då romanen är skriven med ett enormt starkt socialt patos. Delar av den kan kännas bisarra, för att inte säga groteska. I viss mån balanseras allt elände av en knivskarp humor, som i så fall är lika kolsvart som slagghögarna som omger det lilla gruvsamhället.

Två pistoler av Klas Östergren

Det är alltid högtidligt att få läsa en ny bok av Klas Östergren, som nog aldrig någonsin gjort mig besviken. Två pistoler handlar om Adolf Fredrik Munck, Gustav III:s erotiskt kunnige stallmästare, som hjälpte kungen, när en tronarvinge skulle avlas. Munck ser tillbaka på sitt liv. Han är gammal och skröplig och har förvandlats till en misstänksam gammal girigbuk. Det Östergren berättar är varken vackert eller insmickrande utan en ganska tragisk historia, där livskänslan ändå trots allt är bejakande och positiv.

Hon som äter jord av Dolores Reyes

En flicka i tonåren i en av Buenos Aires fattigare förorter har en övernaturlig förmåga – hon äter jord och kan då för sitt inre se var de befinner sig, som gått på den jorden. Med den här romanen vill Reyes sätta ljuset på alla mord på framför allt unga kvinnor i storstädernas förorter, vilket beskriver ett trauma om våld mot kvinnor och barn. Döden är ständigt närvarande, där alla som letar efter någon försvunnen bär på en smärta, ilska och styrka. Det är en roman om oerhörd skuld men som också pekar på möjligheter om försoning.

Thomas Almqvist

Syndaren ska vakna av Linda Ståhl

I sin debut Syndaren ska vakna för Linda Ståhl som första krimförfattare in en huvudperson som är ickebinär. Det borde vara en liten detalj, men det har fört med sig enorma konsekvenser för kriminalchef Reub Thelander genom livet. Ståhl är skicklig på att bygga upp spänning och gång på gång överraska. Hon skalar av lager på lager hos karaktärerna tills de står där i all sin nakenhet, både de ”onda” och de ”goda”. Ger mersmak inför fortsättningen på serien.

Kvinnor jag tänker på om natten av Mia Kankimäki

Här handlar det om Kankimäkis egna platoniska förälskelser till sedan länge döda, upptäcktsresande och målande kvinnor. Hon gör resor i deras spår och blandar sina erfarenheter med de sedan länge döda upptäckarnas. På så vis blir boken en hybrid mellan självbiografi och historisk biografi. Det är lättläst, intressant och fängslande, ja rent av roligt skrivet, samtidigt som hon behandlar djupa, filosofiska spörsmål. Vad är frihet, vågar man bli fri och vad kostar det?

Pestön av Marie Hermanson

Året är 1925 och överkonstapel Nils Gunnarsson är än en gång i farten med sin före detta flickvän Ella Grönblad. De båda blir inblandade i en mordhistoria som rör sig från de lägsta i samhället till de mer välbeställda i Göteborg. Berättelsen blir ett trovärdigt nedslag i tiden mellan krigen och en skildring av orättvisorna mellan hög och låg, mellan man och kvinna. Det är dessutom oupphörligt överraskande och gastkramande.

Sophie Lossing

Noveller

Hunter i Huskvarna av Sara Stridsberg

I Hunter i Huskvarna växlar miljön i novellerna mellan svenska landskap och amerikanska småstäder, mellan en Agadir och skyskrapor och en bil som är hela ens värld. Verklighetens gränser är suddiga, så som för ett barn, drömmen och fantasin är den monotona vardagens bästa vänner. En dag kan vara ett år, ett år en dag bland minnena i Stridsbergs prosa. Tiden är inte kronologisk, är inte ramar för livets indelningar. Drömskt och melankoliskt om kärlek, överlevnad och syskonskap.

Noveller av Tessa Hadley

Via denna samling fick jag en försmak för Hadleys författarskap. Skickligt skriver hon fram stämningar och de enskilda individernas strävan efter frihet. Bara genom att vara trogen sig själv kan friheten nås, och det görs bäst genom små revolter, ibland knappt märkbara för utomstående. Att för en sekund tappa balansen, och skämmas för det, innebär också att man inser vad man har och kan förlora och var man måste stå extra stadigt.

En novell kan ses som en tavla i vilken man kan skymta vad som händer utanför ramarna. Just så målar Tessa Hadley fram sina noveller. Det är mellan raderna, under dialogen, bakom rörelserna som novellernas essens finns.

Pastoralia av George Saunders

Saunders noveller är egensinniga, satiriska, knasiga, futuristiska. Här med noveller från tre olika samlingar. Allra bäst tycker jag de från Tionde december är, de känns på något sätt tajtare, mer grundade i sitt format. Med en träffsäker och underfundig prosa skriver Saunders om en samtid som är ur led, utflippad och pyntad med sci-fi-element och övernaturliga ting. Hans karaktärer är desto mer verkliga, ofta lite naiva, enkla och beskedliga, de sätter sig inte gärna emot övermakten utan fogar sig och rättar in sig i ledet. Tills de inte gör det längre. Knasigt, sorgligt och underbart.

Matilda Arborelius

Deckare

Mord enligt manus av Dennis Magnusson

Här öppnar Dennis Magnusson dörren för något nytt och tilltalande i deckarväg. Huvudperson är manusförfattaren Sebastian Lager som befinner sig i tung sorg efter sambons bortgång. Han hankar sig fram på extrajobb som lärare och lever ett innehållslöst liv tillsammans med tonårsdottern Elsa. När en av eleverna på hans manuskurs försvinner spårlöst och en annan elev misstänks vara inblandad blir Sebastian indragen och får i uppdrag att genom en true crime-podd ta reda på vad som hänt. Det här är upptakten till en härligt underhållande metadeckare som sätter manus, manusförfattande och en skrupellös film- och tv-seriebransch i fokus för en klurig och överraskande mordgåta och dessutom gör ett poddmanus till en väl invävd del av handlingen.

Sly av Sara Strömberg

Trots den mörka historien är journalisten Sara Strömbergs Sly årets lyckligaste deckarläsning. Det är en oupphörligt spännande kriminalroman men också ett fantastiskt porträtt av den utslitna och bortkastade journalisten Vera Bergström. Hon är bortrationaliserad från jobbet som lokalreporter i jämtländska Järpen, överlever på ett lärarassistentjobb och har dessutom blivit lämnad av sin sambo. När så en kvinna hittas mördad vid ett älgtorn på Åreskutans baksida vaknar väcks ändå Veras journalistinstinkt till liv igen och i sin jakt på mördaren kommer hon också i närkontakt med en mängd olika människor i de här glesbygdstrakterna. Alla lika riktiga som hon själv, och snudd på lika bortglömda.

De mindre döda av Denise Mina

Läkaren Margo Dunlop har precis förlorat sin adoptivmamma, gjort slut med pojkvännen och är gravid. Livet blir inte enklare av att hon bestämmer sig för att söka upp sin biologiska mamma och får veta att hon var missbrukare, prostituerad och mördades inte långt efter att hon lämnat bort Margo. Den som berättar det är mammans syster Nikki som också hävdar att hon vet vem mördaren är och vill ha Margos hjälp att sätta fast honom. Till skillnad från förra årets actioladdade Verkliga brott är årets Mina mer stillsamt spännande men samtidigt starkt berörande i skildringen av komplicerade mor- och dotterrelationer och av utsatta kvinnors liv i 80-talets Glasgow - speglat i en nutid som inte är så mycket bättre. Denise Mina kan som ingen annan skapa engagerande hjältinnor och har alltid ett budskap som går långt utanför den välkomponerade intrigen och rakt in i hjärta och hjärna.

Gunilla Wedding

Lyrik

Undergången av Malte Persson

I sin nya diktsamling Undergången briljerar Malte Persson med en rim- och verskonst som sannerligen står ut i en samtid där flertalet poeter undviker de traditionella versmåtten och metoderna. Stilsäkert ger sig poeten i kast med sonetter, villanellor, blankvers och terziner. Malte Persson arbetar till viss del med humorn som redskap, men det utesluter inte att en sorg och melankoli kan skönjas i ordmusiken.

Återliv av Kjell Espmark

I år, i likhet med förra året, har Kjell Espmark fullbordat en trilogi. Den senaste diktsamlingen Återliv föregicks av Skapelsen (2017) och Kvällens frihet (2019) och nu finns de tre böckerna samlade i en volym. Hans formuleringar är alltid avklarnade och precisa. Det finns en imponerande målmedvetenhet i hans rolldiktning där det förflutna levandegörs och såväl berömda som bortglömda gestalter ges en röst.

A. Andra tankar av Katarina Frostenson

Katarina Frostenson har efter ett par kontroversiella prosaböcker återvänt till lyriken med diktsamlingen ”A. Andra tankar”. Hennes diktskrivande som tidigare rörde sig på ett rätt abstrakt plan har fått fler självbiografiska inslag. Det är intressant att denna ”orenhet” faktiskt har vitaliserat Frostensons diktning. Hon framstår fortfarande som en av de absolut främsta poeterna i sin generation.

Clemens Altgård

Årets bästa 2021

Kritikerna väljer: Årets bästa musik

Kultur och nöje
Kultur och nöje Jul och nyår närmar sig och våra kritiker har satt ihop sina sedvanliga årsbästalistor. I dag är det dags för musik och alla har valt fritt bland livekonserter och album.

RALPH BRETZER:

Konsert: Linn Koch-Emmery på Oceanen i Göteborg

Att säga att årets första nio månader var en ökenvandring mot att äntligen få se rockmusik live, framför stående publik och inomhus igen. Linn Koch-Emmery spelade på Oceanen precis efter återöppnandet. Förväntningarna gick att ta på och när hon levererade bröt vansinnet ut. Under finalen förvandlades publiken till Roms sista dagar, På Babel i Malmö var hon lika bra två veckor senare. Indierock när det är som bäst.

Låt: Sarah Klang - Canyon

Sarah Klang går från klarhet till klarhet. Årets album, Virgo, är hennes bästa och dess starkaste spår sätter fingret på alla de saker som gör henne så bra. Det är sorgen och sårbarheten som ligger på ytan och styrkan och humorn som vilar där under. ”You can’t keep a bad girl down”.

Album: Dry Cleaning - New long leg

Det är något med den välmodulerade uttryckslösheten i Florence Shaw närmast recitativa sång över bandets hårdsvängande postpunk som fångar mig. Texterna griper på något märkligt sätt tag, trots att de är närmast stream of consciousness-osammanhängande.

Foto: Anders Wiklund/TT

ANTON WEDDING

Album: Olivia Rodrigo - Sour

Ett krossat hjärta är ett odödligt musikaliskt tema. Det visar 18-åriga Olivia Rodrigo med ett av årets bäst säljande album. Låtar som megahitsen “drivers license” och “deja vu” använder fyndiga knep för att berätta om svek och olycklig kärlek på ett personligt och engagerande vis. De är också välkomponerade låtar som snabbt sätter sig bakom pannbenet. I “good 4 u”, min personliga favorit, har Rodrigo förvaltat arvet från 90-talets indierock och gjort det till en sprudlande listetta.

Album: Low - Hwy what

Low har gjort musik i nästan 30 år och håller sig ändå på något vis relevanta. Låtarna på HEY WHAT är inte bara välskrivna, de låter dessutom fantastiskt. Ljud som vill spreta åt all håll pressas samman och modifieras i en produktion som hänsynslöst äter upp låtarna för att spotta ut dem igen som trasiga bylten. Ingenting som gjorts i år låter vackrare.

Album: Kacey Musgraves - star-crossed

Första gången jag lyssnade på star-crossed var jag besviken. Kacey Musgraves senaste album kändes som en väldigt avlägsen släkting till det storslagna mästerverket Golden Hour från 2018. Men efterhand har den digitalt klingande 00-tals produktion vuxit på mig så pass mycket att jag är beredd att erkänna att Musgraves, även om hon inte förmår överträffa sig själv, har gjort ett av årets bästa album.

Kacey Musgraves.
Foto: Owen Sweeney

JAN OLSSON

Konsert: Scandinavian Jazz Orchestra på Ystad Sweden Jazz Festival

Att få övervara Scandinavian Jazz Orchestras premiärkonsert på jazzfesten i Ystad i somras var något alldeles extra. Inte nog med att bandet, anfört av Emil Fredberg, klingade utsökt – även originalkompostionerna, signerade Jesse Emmoth, var av högsta klass. Och solisterna, med Karin Hammar och Karl-Martin Almqvist i täten, var utomordentliga. Att sedan bandet till hälften bestod av kvinnliga musiker gjorde förstås inte saken sämre.

Album: Hans Backenroth Q: ”Parker´s Mood” (Prophone)

Hans Backenroth är numera en av Europas mest anlitade basister, vilket inte är så märkligt med tanke på hans utförsgåvor. Ofta hörs han med Scott Hamilton, Bernt Rosengren och Jan Lundgren. Men här – i en kärleksfull hyllning till Charlie Parker - presenterar han sin egen kvartett med saxofonisten/klarinettisten Klas Lindquist, gitarristen Erik Söderlind och trummisen Karl-Henrik Ousbäck. Tveklöst 2021 års bästa svenska jazzplatta.

Album: Duke Ellington & His Orchestra: ”Berlin 1959” (Storyville)

Från braksuccén i Newport 1956 och drygt tio år framåt upplevde Duke Ellingtons orkester en ”ny vår”. Kvar i bandet från guldåren på 40-talet var stöttepelarna Johnny Hodges, Harry Carney, Jimmy Hamilton och Ray Nance. Och ”nykomlingarna”, Paul Gonsalves, Clark Terry och Cat Anderson, gick sannerligen inte av för hackor. I det här albumet får vi njuta av bandet som det, till exempel, lät i Malmö hösten 1959. D.v.s. helt magnifikt!

Scandinavian Jazz Orchestra med Isabella Lundgren.
Foto: Jan Olsson

MARTINA JARMINDER

Konsert: Ane Brun, Malmö Live

Efter att konserten flyttats fram två gånger kändes det nästan overkligt att sitta i salongen och lyssna på en som vanligt eftertänksam Ane Brun med mycket att säga om att göra musik i kristider. Som vanligt förstör hon lite för sig själv: hon är så bra live att man blir missnöjd när man försöker lyssna på albumen i efterhand, utan liveupplevelsen. Värt att vänta på.

Konsert: Rufus och Martha Wainwright, Malmö Live

Martha Wainwright har varit soundtracket till mitt liv i decennier. Hennes senaste album var lysande och frustrationen över att det på grund av pandemin inte ackompanjerades av en turné var stor. Att få höra henne med brodern Rufus kompenserade i någon mån. Dessa båda har röstresurser som slår det mesta och är musikaliskt synkade nästan på tankeläsningsnivå. De förstärker varandras excentriska sidor både som artister och människor. Man kan invända mot ett brutalt biljettpris för en kort konsert, men jag skulle betala samma summa för att se det igen.

Konsert: Säsongsöppning, Malmö SymfoniOrkester

(Alondra de la Parra, dirigent, Roland Pöntinen, piano)

När man är bortskämd med att få gå ofta på symfonikonsert är det lätt att man tar det för givet. Pandemin påminner om hur speciellt det är att få höra en bra orkester ledas av en skicklig dirigent, med en lysande solist. Jag hade nästan glömt hur bra Roland Pöntinen är. Spelglädjen efter pandemistiltjen var det inget fel på. Alondra de la Parra fick Malmö symfoniokester att sjunga högt och klart. En stark säsongsöppning.

Rufus Wainwright och Martha Wainwright.
Foto: Pressbild

Kultur och nöje

60 nya miljoner till kulturen

Socialminister Lena Hallengren (S) finansminister Mikael Damberg (S) presenterar coronarelaterade stödåtgärder vid en pressträff i Rosenbad.
Foto: Lars Schröder/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I årets första extra ändringsbudget på 18 miljarder kronor avsätter regeringen 60 nya miljoner till kulturen. Dessutom föreslås en förlängning av evenemangsstödet.

Det mesta i ändringsbudgeten är redan kända åtgärder som tidigare presenterats i december och den 11 januari i år. Före jul presenterades ett nytt krisstöd till kulturen på 120 miljoner kronor. Sedan dess har nya restriktioner införts som drabbar kulturlivet och stödet höjs nu till 180 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Det berättar finansminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens på måndagsmorgonen.

– Vi vet att kultur- och idrottssektorn har drabbats hårt av restriktionerna. I dag kan vi meddela att regeringen kommer att skjuta till ytterligare 60 miljoner kronor till kulturen, säger han.

– Det är utöver den miljard för kulturens återstart som låg i budgetpropositionen för 2022. Det ska även påpekas att aktörer inom kultur- och idrottsområdet även kommer att kunna tal del av det omställningsstöd och omsättningsstöd som regeringen nu förlängt.

Dessutom föreslås förlängt evenemangsstöd, som kan betalas ut vid inställda eller begränsade evenemang till följd av restriktioner under januari till mars 2022. Denna typ av stöd kräver godkännande från EU-kommissionen.

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

Kultur och nöje

Elva guldkorn på strömningstjänsterna i år

Kultur och nöje
Kultur och nöje Fantasyälskarna har flera påkostade tv-serier framför sig – och verklighetsinspirerade filmatiseringar fortsätter starkt framåt.
Här är tv-serieåret 2022.

"House of the dragon" – HBO Max.

2019 nådde "Game of thrones" sitt slut – men nu kommer George RR Martins fantasyvärld tillbaka i rutan. Prequel-serien "House of the dragon" utspelas 200 år före "Game of thrones", och berättar om Targaryen-släkten.

Serien är skapad av George RR Martin och Ryan J Condal, och är baserad på författarens roman "Fire & blood" från 2018. Premiär senare i år.

"The lord of the rings" – Amazon Prime

Ett annat fantasyuniversum som kommer tillbaka i år är Amazon Primes nya "Sagan om ringen"-serie, och precis som filmerna från tidigt 00-tal är den första säsongen inspelad på Nya Zeeland.

Handlingen utspelas några tusen år före "Bilbo – en hobbits äventyr", och produktionen har beskrivits som världens dyraste. Den första säsongen kostade runt 3,9 miljarder kronor att spela in. Två av avsnitten regisseras av svenska Charlotte Brändström. Premiär den 2 september.

"The Witcher: Blood origin" – Netflix

Netflix fortsätter att filmatisera Andrzej Sapkowskis "The Witcher"-böcker. Den nya miniserien är en prolog till de tidigare "The Witcher"-säsongerna och utspelas 1 200 år före tittarnas senaste möte med rollfigurerna. Bland annat skildras skapelsen av den första häxkarlen. Premiär senare i år.

"We own this city" – HBO Max

"The Wire"-skaparen David Simon och producenten George Pelecanos ligger bakom den här nya tv-serien med Jon Bernthal, Josh Charles och Jamie Hector i huvudrollerna.

Berättelsen är baserad på Baltimore Sun-reportern Justin Fentons bok "We own this city: A true story of crime, cops and corruption", om korrumperade poliser som skapar stora problem i Baltimore. Premiär senare i år.

"Pam & Tommy" – Disney+

Pamela Anderson och Mötley Crüe-trummisen Tommy Lees äktenskap hamnar under lupp på Disney+. Särskilt fokus ligger på dramatiken efter att parets egeninspelade sexvideo stals från deras hem, och såldes på internet.

I rollerna syns bland andra Lily James, Sebastian Stan och Seth Rogen. Premiär den 2 februari.

"Inventing Anna" – Netflix.

En journalist undersöker fallet Anna Delvey, en kvinna som påstår sig vara en tysk arvtagerska för att sedan stjäla New York-elitens hjärtan – och pengar. "Inventing Anna" är inspirerad av en verklig händelse och i rollerna syns bland andra Anna Chlumsky, Julia Garner och Arian Moayed. Premiär den 11 februari.

"Händelser vid vatten" – SVT.

Rolf Lassgård och Pernilla August spelar huvudrollerna i filmatiseringen av Kerstin Ekmans ikoniska deckare "Händelser vid vatten".

Handlingen inleds en midsommarnatt i början av 1970-talet, när det begås ett brutalt dubbelmord i i närheten av byn Svartvattnet. Regisserar gör Mikael Marcimain. Premiär senare i år.

"The playlist" – Netflix

Edvin Endre spelar rollen som Spotify-grundaren Daniel Ek i en skildring av hur den svenska strömningsjätten har förändrat musikindustrin från grunden. I rollerna syns även Gizem Erdogan, Christian Hillborg och Ulf Stenberg. Premiär våren 2022.

"Clark" – Netflix

Bill Skarsgård spelar brottslingen Clark Olofsson i Netflix nya serie. Olofsson var bland annat inblandad i Norrmalmstorgsdramat, som ledde till att begreppet Stockholmssyndromet myntades.

Serien är regisserad av Jonas Åkerlund och i rollerna syns även Adam Lundgren, Sandra Ilar, Malin Levanon och Vilhelm Blomgren. Premiär senare i år.

"Spelskandalen" – SVT

SVT:s kommande dramaserie är baserad på verkliga händelser från 90-talets Piteå. Björn Elgerd spelar Bosse, en spel- och sportfantast som tillsammans med sina vänner ger sig in i en jakt på de stora pengarna i sportvärlden.

I rollerna syns även Edvin Bredefeldt, Ulf Stenberg och Eva Melander. Premiär hösten 2022.

"Tunna blå linjen", säsong 2 – SVT

SVT:s succéserie är tillbaka med en andra säsong – och fyra nya poliser. I rollen som kändispolisen Khalid syns skådespelaren Mustafa al-Mashhadani medan de andra nya poliserna spelas av Robert Bengtsson, Malou Marnfeldt och Johannes Lindkvist. Premiär hösten 2022.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fler serier som släpps under 2022

”The gilded age” – HBO Max. Premiär den 25 januari.

"Mörkt hjärta" – Discovery+. Premiär den 9 februari.

”The marvelous mrs Maisel 4” – Amazon prime. Premiär den 18 februari.

”Severance” – Apple tv+. Premiär den 18 februari.

"The dropout" – Disney+. Premiär den 3 mars.

Familjen Bridgerton 2" – Netflix. Premiär den 25 mars.

"Lust" – HBO Max. Premiär i början av 2022.

"Nattryttarna" – Tv4 och C More. Premiär hösten 2022.

"Kärlek och anarki 2" – Netflix. Premiär senare i år.

"The Sandman" – Netflix. Premiär senare i år.

"Star wars: Andor" – Disney+. Premiär senare i år.

"Star wars: Obi Wan Kenobi" – Disney+. Premiär senare i år.

"Ms Marvel" – Disney+. Premiär senare i år.

"Moon knight" – Disney+. Premiär senare i år.

"She-Hulk" – Disney+. Premiär senare i år.

"Pachinko" Apple tv+. Premiär senare i år.

"Limbo" – Viaplay. Premiär senare i år.

"Halo" – Paramount+. Premiär senare i år.

"The last of us" – HBO Max. Premiär senare i år.

"Vi i villa" – Discovery+. Premiär senare i år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL