Filmfredag

Tveksam uppföljare med glimtar av originalitet

Carrie-Anne Moss och Keanu Reaves i en scen ur filmen.
Foto: SF Studios
Kultur och nöje
Film/Recension Tidningens kritiker Roland Klinteberg har sett den fjärde Matrix-filmen, The Matrix Ressurections.

Så går alltså ridån upp för fjärde omgången Matrix och jag noterar med glöd att det är önskvärt för att inte säga nödvändigt att ha sett de andra tre för att hänga med i svängarna här. Lyckligtvis har jag sett Matrix av årgång 1999 så jag hjälpligt kan guida mig fram bland alla labyrinter som som utgör resultatet av denna reboot som naturligtvis är en logisk - om än tveksamt nödvändig - uppföljare till de framgångsrika föregångarna. Vill man vara elak kan man till och med säga att man Lana Wachowski sätter i system att göra till sin huvuduppgift att hylla dessa med återanvändning av scener och blinkningar till publiken för att dela med sig av återseendets behag.

Keanu Reeves är tillbaka på banan som Neo, äldre och något grånad men still going strong och även Carrie-Ann Moss ger nytt liv åt Trinity. Fortfarande finns glimtar av den originalitet som utmärkte Matrix när det begav sig men då var intrigen tillräckligt oanvänd för att den skulle ge ett motiverat avtryck i populärkulturen. Nu 20 år senare har mycket hänt på filmduken och det räcker inte längre med "coola" karaktärer och spektakulära actioninslag eller ens en fortfarande fungerande intrig om förflyttningar mellan tid och rum för att få oss att höja på ögonbrynen. Jag är övertygad om att återseendets behag även den här gången ror skutan i hamn men nu börjar det svaja betänkligt i masten.

FAKTA

Film

The Matrix Resurrections

Regi: Lana Wachowski

Medverkande: Keanu Reeves, Carrie-Ann Moss och Yahya Abdul-Mateen 11 bl.a

Kultur och nöje

Kulturskolorna fick 33 000 nya elever

Statligt utvecklingsstöd gav kulturskolorna nya elever. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Det statliga utvecklingsbidraget till landets kommunala kulturskolor nådde 33 000 nya elever. Det visar den sammanställning som Kulturskolecentrum har gjort för läsåret 2020/2021.

"En utmaning för kulturskolorna blir nu att ta tillvara de nya elevernas intressen så att de kan fortsätta utvecklas. För att satsningarna ska kunna få en långsiktighet krävs kommunalt stöd", säger Madeleine Hermerén, handläggare vid Kulturskolecentrum i ett pressmeddelande.

Trots pandemin nåddes sammanlagt 44 000 barn och unga av de satsningar som kunde genomföras genom utvecklingsbidraget. Cirka 60 procent av kulturskolorna använde pengarna till verksamhet för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Hälften av kulturskolorna hade undervisning i glesbygd och 42 procent för barn och unga med funktionsvariation.

Sammanställningen bygger på 166 redovisningar av totalt 250 bidrag.

Kultur och nöje

Populär dansk polis tillbaka i ny form

Sara Blaedel är aktuell med Flickan under trädet.
Foto: Les Kaner
Kultur och nöje
Litteratur Kvarlevorna efter en försvunnen flicka hittas på Bornholm och polisen Louise Rick avbryter en jordenruntresa och åker hem eftersom hennes bror försökt ta sitt liv. I Flickan under trädet återvänder danska deckarförfattaren Sara Blaedel till Rick efter fem års paus och skildrar henne för första gången som privatperson. - Det kändes meningsfullt att möta henne riktigt privat och gav mig också en väldigt lust att skriva om henne igen, säger Sara Blaedel.

Sara Bladels första kriminalroman om Louise Rick, som också var hennes författardebut, hade titeln Pulver på svenska. Den kom ut i Danmark 2004 och i Sverige 2006. Där är Louise Rick kriminalassistent på mordroteln i Köpenhamn och hennes bästa väninnan Camilla Lind, också är central för serien, kriminalreporter på Morgenavisen. Från respektive yrkeshåll blir de indragna i samma mordutredningar.

Sedan dess har Blaedel följt Louise och Camilla genom förändringar i både yrkes- och privatlivet och alltid med koppling till brottsutredningar mitt i tiden. 2014 kom den nionde boken om Louise Rick, Kvinden de meldte savned (ej översatt till svenska, reds. anm.) som mycket väl kunnat bli seriens sista.

– Jag lämnade Louise på en bra plats där. Hon hade precis blivit chef för mordroteln i Köpenhamn, hennes kärlek Eik hade friat och hon hade en resa jorden runt på gång och jag visste verkligen inte om det skulle bli mer, säger Sara Blaedel.

Rick som privatperson

Hon gav sig in i ett helt nytt skrivprojekt, en trilogi om danska Ilka Jensen, som ärver en begravningsfirma i USA av sin pappa.

– När jag skrev den sista Ilka-boken fick jag helt plötsligt i mitt huvud bara en idé om hur Louise Rick skulle kunna komma tillbaka. Det vara bara ”hold kaeft, så här ska det vara”. Min son kom hem från skolan då och det är inte mitt stoltaste ögonblick men jag skrek att han skulle vara tyst för att jag fått något i huvudet som jag bara måste skriva, berättar Sara Blaedel med ett stort skratt.

Idén var att låta läsarna möta Louise Rick enbart som privatperson för första gången.

– Trilogin om Ilka handlar mycket om relationer och val man gör och vilka konsekvenser det får och då kändes det meningsfullt att få möta även Louise Rick privat och se vad som händer när hon blir inblandad i en utredning som anhörig, förklara Sara Blaedel.

– Det var inte så att jag letat efter en idé, den bara kom och då kom också lusten att skriva om Rick igen, lägger hon till.

Lägerskola på Bornholm

Flickan under trädet inleds på Bornholm 1995 där en skadad och livrädd flicka gömmer sig i en klippskreva. Det är storm och ett stort träd rasar ner framför öppningen. Sedan förflyttas vi till nutid och till en thailändsk strand där Louise Rick får ett samtal från sin pappa som berättar att hennes bror Mikkel försökt ta sitt liv. Louise återvänder hem till sin barndomstrakter nära Osted och Hvalsø. Hennes bror svävar mellan liv och död och dessutom är hans fru försvunnen och att polisen misstänker att han är inblandad. Så knyts berättelsetrådarna ihop med Bornholm när kvarlevorna en flicka som försvann på en lägerskola för länge sedan hittas och det visar att Mikkels fru gick i samma klass som den försvunna.

– När jag började skriva bestämde jag att Louise Rick inte ska vara en sådan polis som lägger näsan i blöt i en utredning när hon är ledig. Hon ska i stället kämpa som vem som helst av oss skulle ha gjort när något sådant hänt en anhörig för att förstå vad som hänt, berättar Sara Blaedel om handlingen där även Camilla Lind får en central roll när hon skriver om likfyndet och börjar söka upp dem som var med på resan.

Parallellt följer Flickan i trädet också händelserna under den ödesdigra lägerskolan 1995.

– Det var så roligt att få gå in i det här med ungdomstiden och lägerskolan, säger Sara Blaedel. Det är något alla känner igen . I Danmark åkte säkert hälften av alla skolelever till Bornholm på den tiden. Jag har själv varit där och Bornholm är också en plats där jag har varit många, många gånger och tycker mycket om.

Ny, resande specialenhet

Än mer välbekant för Blaedel är trakten kring Hvalsø och Osted där inte bara Louise och Camilla har vuxit upp utan även hon själv.

– Det är mina egna hoods och jag har använt mycket som jag gjort i min ungdom och människor jag träffade då, berättar hon. För mig är det också viktigt att allt stämmer. Jag ska veta precis var Louise och Camilla är när jag skriver om dem så jag tillbaka på så väl Bornholm som i uppväxttrakterna och det var verkligen spännande att gå tillbaka i sina egna fotspår och samtidigt ha en fiktiv historia i huvudet.

Flickan under trädet blev en nystart för Rick-serien. I slutet av boken får Louise Rick möjlighet att leda en helt ny, resande specialenhet inom rikskrim som ska assistera alla danska polisområden.

– Det var på gång att ske i Danmark på riktigt då också. Det gamla rejseholdet blev nedlagt för ett antal år sedan men så dök planerna på ett nytt upp och jag använde det helt enkelt, berättar Sara Blaedel.

I Danmark har redan första boken där Louise Rick leder den nya enheten kommit ut och i maj kommer den på svenska med titeln Den tigande änkan.

– Just nu skriver jag på ytterligare en och det känns så meningsfullt med böcker som kan utspelas runt om i Danmark och i alla miljöer, jag är verkligen back on track med Louise Rick, slår Sara Blaedel fast.

Samarbete

Förutom de nya Rick-böckerna har Sara Blaedel de senaste åren också skriva en kriminalroman tillsammans med danska deckarförfattaren Mads Peder Nordbo.

– Det är är något helt annat än Rick-serien, en historia som aldrig skulle passa i den formen. Även om jag aldrig tänkt att jag skulle skriva ihop med någon, jag gillar att ha historien i mitt eget huvud, så är jag verkligen glad att vi gjorde det här och tror att vi har minst en historia till att skriva, avslöjar Sara Blaedel.

Boken heter Opløst och kommer på svenska i november.

– Jag är verkligen så glad att mina böcker är tillbaka på den svenska marknaden, säger Sara Blaedel med eftertryck. Jag har så många fina läsare i Sverige och det känns som den svenska deckarmarknaden öppnar upp mer och att man gärna vill läsa danska deckare.

FAKTA

Sara Blaedels böcker om Louise Rick:

Grønt støv, 2004 (på svenska som Pulver 2006)

Kald mig prinsesse, 2005 (på svenska som Kalla mig prinsessa, 2007)

Kun ét liv, 2007 (på svenska som Bara ett liv 2008)

Aldrig mere fri, 2008 (på svenska som Aldrig mera fri, 2009)

Hævnens gudinna, 2009 (ej översatt till svenska)

Dødsengeln (ej översatt till svenska)

De glemte piger (på svenska som De bortglömda, 2011)

Dødesporet, 2013 ( på svenska som Dödsstigen, 2014)

Kvinden de meldte savnet, 2014 (ej översatt till svenska)

Pigen under traet, 2019 (på svenska som Flickan under trädet januari 2022)

Der tavse enke, 2021 (kommer på svenska som Den tigande änkan i maj i år)

Kultur och nöje

TV4 låter partiledarna tala i 30 sekunder

Jenny Strömstedt är glad över att statsministern lär hinna tillfriskna till TV4:s partiledardebatt. Arkiv.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör Magdalena Andersson (S) sin första partiledardebatt i tv som statsminister. Med den rivstartar TV4 sin valbevakning.
– Det är vår uppgift att göra det lite tydligare på vilka punkter partierna skiljer sig åt, säger Jenny Strömstedt.

Tillsammans med Ann Tiberg leder Jenny Strömstedt två partiledardebatter i TV4 under våren. Den första måndag 24 januari och den andra i maj. Tittarmässigt är debatterna under uppgång, enligt Strömstedt som vill öka intresset för valet och politiken.

I år kommer TV4 att återgå till ordningen med tidsbegränsade inlägg. Helt nytt är däremot att replikerna inte tillåts vara längre än cirka 30 sekunder, vilket enligt Jenny Strömstedt är en betydligt längre talartid än vad man kan tro. Vilka ämnena blir avslöjar hon inte förrän om en vecka – bara att de är valda utifrån de frågor som väljarna prioriterat i olika opinionsundersökningar.

TT: Hur ska ni göra för att betona sakfrågorna? Eller vill ni tvärtom elda på konflikterna?

– Vår uppgift är att presentera ett problem som är viktigt för väljarna och fråga "hur ska ni lösa det här"? Sedan är det ju lite upp till partierna och deras retoriska val var det landar någonstans. Men min uppfattning är att det kanske ligger i tiden nu att verkligen anstränga sig och vara tydlig – utifrån en sorts demokratisk vilja att ge väljarna svar på ett begripligt sätt, säger Jenny Strömstedt som lett valdebatter sedan 2002.

TT: Vad är det svåraste med att leda en sådan här debatt?

– Att det är just en debatt och att det är partierna som ska gå i polemik med varandra. Det är ingen utfrågning. Instinkten som journalist är ju annars att man vill borra djupare men här är det partiledarna som ska tala med varandra. De största utmaningen är att försöka hålla en linje i en fråga så att man får en fördjupning.

TT: Vad händer om någon partiledare blir sjuk i covid?

– Mitt i covideländet så är vi i alla fall glada över att Magdalena Andersson sannolikt kommer hinna tillfriskna till på måndag. Men om någon blir sjuk får de väl skicka en vikarie.

Erika Josefsson/TT

Kultur och nöje

Skönsjungande doo wop-stjärna död

Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

The Five Satins frontman Fred Parris har avlidit i en ålder av 85 år, skriver NME.

Den amerikanska doo wop-gruppen är mest känd för låten "In the still of the night" från 1956, som även spelats in av The Beach Boys och Boyz II Men.

Texten till klassikern skrev Parris medan han tjänstgjorde som vakt vid en amerikansk armébas nära Philadelphia och låten har förekommit i filmer som "Dirty Dancing", "The Buddy Holly Story" och "The Irishman".

The Five Satins blev invald i The Vocal Group Hall of Fame 2003.

Kultur och nöje

De tävlar på dokumentärfestival

Sju långfilmsdokumentärer tävlar i kategorin Tempo dokumentary award. 'Calendar girls' är en av dem. Pressbild.
Foto: Love Martinsen
Kultur och nöje
Kultur och nöje Skateboardlegender, krisande kärlekspar och livsbejakande seniorer finns med bland de tävlande bidragen på årets Tempo dokumentärfestival.
PREMIUM

Det är filmen "Calendar girls", en feelgood-dokumentär om kvinnlig gemenskap med dans i fokus, som öppnar årets festival. Filmen, gjord av Maria Loohufvud och Love Martinsen, får världspremiär på amerikanska Sundance-festivalen strax innan den når Tempopubliken.

Andra filmer som tävlar är Max Erikssons "The scars of Ali Boulala", som handlar om en 16-årig som i mitten av 1990-talet lämnade Stockholm och sin familj för att bli skateboardproffs i Los Angeles, och Maud Nycanders "Kärlek & skilsmässa", som är en uppföljning av "Kärlek och fiskpinnar" från 2004.

Bland bidragen finns också två krigsskildringar. I Manal Masris "Touching freedom" möter publiken två kurdiska studenter från Kobane som filmade det blodiga krigsförloppet då terrorrörelsen IS tog kontroll över deras hemstad.

Magnus Gerttens "Nelly & Nadine" är en kärlekshistoria som delvis utspelar sig i koncentrationslägret Ravensbruck, och det är Nellys barnbarn som delar med sig av sin mormors gripande kärlekshistoria via dagböcker, kärleksbrev och filmrullar.

Dokumentärfestivalen arrangeras i samarbete med Filminstitutet. Prissumman på 75 000 kronor går till vinnande films regissör.

Tempo äger rum den 7–13 mars i Stockholm och sänds även i år digitalt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Kultur och nöje

Trafikverket sätter P för omtalat konstverk

Konstnärerna Simon Goldin och Jakob Sennebys konceptuella verk 'Evig anställning' stoppas av juridik och byråkrati. Pressbild.
Foto: Statens konstråd
Kultur och nöje
Kultur och nöje Trafikverket har beslutat att konstprojektet "Evig anställning", som skulle utsmycka Västlänkens nybyggda station Korsvägen i centrala Göteborg, inte ska genomföras.
PREMIUM

"Det är väldigt tråkigt att projektet "Evig anställning" avbryts. Inte minst med tanke på det starka stöd som vi uppfattar att konstverket har hos många göteborgare. Trafikverket och vi gör olika bedömningar av projektets genomförbarhet", säger Patrick Amsellem, direktör på Statens konstråd, i ett pressmeddelande.

Konstnärerna Goldin+Senneby (Simon Goldin och Jakob Senneby) vann en tävling om att utföra performancekonstverket 2017. Verket skulle bevisa att kapital är mer lönsamt än arbete och konstnärerna tänkte investera sin budget på sex miljoner på börsen och avkastningen skulle sedan gå till att anställa en person på "evig" tid vid Korsvägen. Personen skulle själv avgöra vad tiden skulle fyllas med.

Trafikverket ingick i tävlingsjuryn, liksom representanter från Statens konstråd, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen.

Idén om hur konstverket skulle finansieras visade sig i efterhand strida mot en paragraf i kapitalförsörjningsförordningen om hur skattemedel får användas, vilket Göteborgs-Posten var först att rapportera om, och nu har Trafikverket beslutat att blåsa av projektet.

Trafikverkets regionala direktör Jörgen Einarsson anger för GP att tidsnöd ligger bakom beslutet.

– Det verkade inte gå att komma framåt med lösningar inför Västlänkens öppnande 2026, vilket skapade oro, säger han, och lägger till att det hade varit bra om Statens konstråd och Trafikverket redan från början känt till kapitalförsörjningsförordningens regel.

Kultur och nöje

Swift enda kvinnan bland de bäst betalda

Taylor Swift. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Med en tionde och sista plats är popstjärnan Taylor Swift den enda kvinnan på tidningen Rolling Stones lista över fjolårets bäst betalda artister. Swift tjänade motsvarande 720 miljoner kronor förra året, bland annat genom flera framgångsrika albumsläpp.

Överlägsen etta är Bruce Springsteen, som sålde rättigheterna till hela sin låtkatalog till Sony i fjol. "Bossen" drog in motsvarande 4,4 miljarder kronor under 2021.

Sedan kommer Jay-Z, Paul Simon och Kanye West, följda av Onerepublic-frontmannen Ryan Tedder, som också skrivit låtar åt artister som Adele och Taylor Swift.

Kultur och nöje

Syskon spårar ur i Vasalopps-komedi

Skådespelarna Fredrik Hallgren, Katia Winter och regissören Mårten Klingberg (mitten) ser fram emot att äntligen få premiär på sin pandemiuppskjutna komedi 'Ur spår'.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I komedin "Ur spår" tränar två omaka syskon för att åka Vasaloppet. Fredrik Hallgren fick mersmak efter rollen som den stenhårt satsande brorsan som flyr problem på hemmaplan med tajts och rullskidor.
– Planen är att jag ska åka Vasaloppet i år.
PREMIUM

"Ur spår"-gänget är på glatt humör när de träffas ("det känns som en återträff") i ett konferensrum hos filmbolaget SF Studios för att prata om sin nya skidåkarkomedi. Regissören Mårten Klingberg lyser upp lite extra när Fredrik Hallgren pratar Vasaloppsplaner och börjar peppa:

– Ja, kör, kör, kör.

Fredrik Hallgren nickar.

– Ja, jag blir besviken på mig själv annars.

Hans medspelare Katia Winter, som sitter mitt emot, säger gravallvarligt:

– Vi blir besvikna på dig annars.

Filmen får premiär ett pandemiår efter vad som ursprungligen var tänkt.

– Då fanns det ju inga alternativ. Och det skjuts upp filmer nu också men jag tror det är bra att vi kör, om jag får killgissa. Jag tänker på Johan Olsson i Val di Fiemme 2013, han bara körde när ingen trodde det, säger Mårten Klingberg.

Syskonpar i spåret

"Ur spår" handlar om syskonparet Daniel och Lisa. Han är en uppstyrd vd, som bor med sin fru Klara (Rakel Wärmländer) i en villa i Stockholm. De försöker få barn samtidigt som han tränar stenhårt för Vasaloppet. Lisa är arbetslös, deprimerad och har delad vårdnad om sin dotter. En orosanmälan till soc senare tvingas hon ta tag i sig själv och börjar träna med sin bror.

Mårten Klingberg fick frågan om att "göra en film om Vasaloppet" för flera år sedan.

– Då gick tankarna till min egen träning. Jag höll på med långdistanslöpning och triatlon på en relativt ambitiöst nivå och jag var krönikör för Runners World. När jag körde på som hårdast så låg min mamma för döden, jag filmade för SVT, höll på att klippa "Cockpit" och hade en turbulent period privat. Då brände jag av två SM i triatlon. Det var väl bra att jag tränade och höll mig i form. Men att jag körde på så jävla hårt?

Efter ett tag kom han ut ur bubblan och började reflektera över träningen.

– Det var ju inte så mycket glädje. Det var ju tills man spydde och sådär. Det blev min ingång i arbetet med filmen. Fredrik spelar ju mig.

Träning som terapi

Fredrik Hallgrens ("Bonusfamiljen") rollfigur Daniel är på många sätt en typisk medelålders man, som biter ihop när han mår dåligt och använder träningen för att fly vardagen och sina känslor.

– För honom är det så. Och kanske generellt för män också. Men träning kan också vara en form av terapi – och ett sätt för män att umgås, säger Fredrik Hallgren, som tränade varje dag i sju veckor och höll en strikt diet för att komma i form till inspelningen.

Som motvikt finns syrran Lisa, som har svårt att få ordning på livet. Katia Winter, som tills nyligen bodde och jobbade mest i Hollywood, funderade inledningsvis på om det skulle bli svårt för publiken att ta till sig hennes Lisa, som krökar och hamnar i fyllecell.

– Jag var lite orolig och funderade på om det gick att sympatisera med henne. Men, herregud, livet kan vara svårt ibland, det finns inget facit. När jag såg filmen kände jag att balansen var fin, jag blev själv berörd. Och det var kul att få spela en kvinna som var så urspårad och ohämmad och inte bad om ursäkt för det.

Receptet för framgång

Precis som i Mårten Klingbergs filmer "Offside", "Cockpit" och till viss del "Min pappa Marianne" samsas komedi med drama och roliga situationer blandas med fullaste allvar.

TT: Hur ser receptet för lyckad feelgood ut?

– Man kan kalla det feelgood eller dramakomedi, och det är väl rätt. Men sedan är jag så storvulen att jag tycker att jag är min egen genre, säger Mårten Klingberg och fortsätter:

– Formen är ett realistiskt skådespeleri där skådespelarna försvarar sina karaktärer, precis som när man spelar drama, fast i tillspetsade situationer. Jag kan studsa ibland när folk säger "det är kommersiell anpassning". Så är det inte för mig. Det här är exakt så som jag vill göra film. Och det är en grundhållning till livet, det låter högtravande kanske men humor har alltid varit en livlina för mig

Tränar varje dag

Mårten Klingberg åkte själv Vasaloppet i fjol ("Ska man göra den här filmen måste man ju åka själv"). Nu för tiden tränar han inte med den där stirriga blicken han hade förr och kan hoppa de allra tyngsta passen om han känner för det.

– Men jag tränar fortfarande på ett sätt som många skulle tycka var extremt, jag tränar varje dag. Jag körde ett intervallpass i morse.

Katia Winter skrattar till.

– Varje gång man träffar dig så har du tränat ett intervallpass.

Fredrik Hallgren fyller i:

– ...och så får man ångest.

Miranda Sigander/TT

Regissören Mårten Klingberg tränar själv varje dag och har baserat den manliga huvudrollen i 'Ur spår' på sig själv.
Regissören Mårten Klingberg tränar själv varje dag och har baserat den manliga huvudrollen i "Ur spår" på sig själv.
Foto: Jessica Gow/TT
Lisa (Katia Winter) och Daniel (Fredrik Hallgren) är syskon som av olika anledningar ska åka Vasaloppet i 'Ur spår'. Pressbild.
Lisa (Katia Winter) och Daniel (Fredrik Hallgren) är syskon som av olika anledningar ska åka Vasaloppet i "Ur spår". Pressbild.
Foto: SF Studios
Lisa (Katia Winter) är arbetslös och sjukskriven och har en hel del att bevisa för sig själv och omgivningen när hon startar i Vasaloppet i 'Ur spår'. Pressbild.
Lisa (Katia Winter) är arbetslös och sjukskriven och har en hel del att bevisa för sig själv och omgivningen när hon startar i Vasaloppet i "Ur spår". Pressbild.
Foto: SF Studios

FAKTA

Fakta: Ur spår

Regi: Mårten Klingberg

Manus: Maria Karlsson

Handling: De omaka syskonen Daniel och Lisa ska, av helt olika anledningar, åka Vasaloppet.

Medverkande: Fredrik Hallgren, Katia Winter, Rakel Wärmländer, Leif Andrée, Torkel Pettersson och Kalle Moreaus.

Premiär: 28 januari

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL