Lokal debatt SkD

Vad är det som skapar sådan oro och rädsla?

Debattörerna är frågande till kommunalrådet Cecilia Bladh in Zitos (SD) agerande i pridefrågan, och konstaterar att samtidigt som skolelever i Hörby dansar kring temat allas lika värde får Cecilia Bladh in Zito vredesutbrott när hon ser prideflaggor i kommunens lokaler.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY När vi fick läsa om Cecilia Bladh In Zitos (SD) agerande i samband med ett studiebesök på en kommunal verksamhet i Hörby kommun blir vi fundersamma.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Vad det är som skapar en sådan oro och rädsla? Har kommunalrådet verkligen förstått Prideflaggans innebörd, som handlar om respekt för sin medmänniska och tolerans kring att vi är olika med olika sexuell läggning. Vi är olika och vill leva våra liv som dem vi är skapade till.

Prideflaggan en stark symbol

Prideflaggan skulle kunna vara en stark symbol för ett inkluderande Hörby där alla är välkomna. Hörby kommun skulle kunna hissa flaggan stolt och säga till våra medmänniskor att hit är du välkommen som den du är oavsett bakgrund och sexuell läggning.

Istället för att välja denna väg väljer Cecilia Bladh In Zito att bli irriterad över en enkel, inkluderande och färgglad flagga.

Detta sker samtidigt som flera unga tjejer dansar tillsammans med skolelever på skolgårdar i Hörby kommun kring temat allas lika värde. Ett fantastiskt arbete av ungdomarna som kommunalrådet skulle kunna vara stolt och glad över.

Unga i Hörby vill något annat

Barn och ungdomar i Hörby vill något annat och ska kunna stoltsera med en kommun som är välkomnande och som vågar stå upp för att det är okej att vara olika.

Cecilia, låt oss lyssna till ungdomarnas kloka tankar. Samla ungdomar, ideella vuxna och politiker till ett samtal kring hur vi kan skapa ett regnbågsmärkt Hörby som många kan vara stolta över och som sätter Hörby på kartan på ett positivt sätt.

Hörby kan bättre, vi samtalar gärna med dig och delar våra tankar.

Henrik Feldt

Mariann Frank

Magnus Lennartson

Hörby

”Hör inte hemma i kommunens offentliga lokaler”

Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) och förste vice ordförande Lars-Göran Ritmer (M) vid ett möte i ett annat sammanhang i kommunhuset.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
HÖRBY Cecilia Bladh in Zito (SD) hävdar att prideflaggan är en exkluderande symbol och inte hör hemma i kommunens offentliga lokaler. Hon försvarar sitt agerande på studiebesöket, och känner inte igen fackens beskrivning om att hon skällt ut anställda på IFO-enheten.

– Jag sade i lugn och stilla ton att jag ville att de skulle ta bort flaggorna från bordet, som stod på ett kontor där man brukar ta emot besökare på IFO-enheten. Kommunens offentliga rum och möteslokaler ska vara en neutral plats där alla känner sig välkomna oavsett bakgrund.

– Det var det jag poängterade i lugn och tyst - men väldigt tydlig - ton, säger Cecilia Bladh in Zito när Skånskan når henne på telefon på måndagsförmiddagen.

Hon förklarar att hon ser prideflaggan som en politisk symbol och att hon tycker att priderörelsen gör skillnad på folk och exkluderar istället för inkluderar.

– Prideflaggan är en politisk flagga och en politisk markering. Pride säger att de står upp för alla. Men så är det inte. De tar tydligt avstånd från SD till exempel. Inom SD har vi många hbtq-personer som inte känner sig välkomna i pride av den anledningen.

Kommunalrådet tycker inte att prideflaggan hör hemma i kommunens offentliga rum - till exempel mottagningsrummen på IFO-enheten. Hon har däremot inga synpunkter på vad kommunanställda har för symboler eller flaggor uppställda på sina tjänsterum.

- IFO-enheten är en mycket viktig funktion i kommunens arbete, där man tar emot och stöttar alla medborgare som är i behov av hjälp. Det ska inte finnas något tvivel om att man - oavsett åskådning - behandlas lika.

”Det gick inga höga toner”

Hon känner inte igen fackens beskrivningar om att hon ”skrek och gormade” och var hotfull mötet.

– Det gick inga höga toner, och jag hotade definitivt ingen, men jag var väldigt tydlig. De är kanske inte vana vid att folk är tydliga och raka.

Hon är kritisk till fackens agerande, och menar att de de gjort politik av frågan.

– Det här är ett politiskt agerande från fackens sida. Facken vill gärna påskina att de är neutrala, men det är de inte - de är politisk styrda. Det anser jag vara mycket problematiskt. Det är tydligt vad de tycker och tänker om partierna som styr. Politiker ska ägna sig åt politik - och facken åt att tillvarata de anställdas intressen i arbetslivet.

”Tydlig med vad jag tänker”

Kommunalrådet anser inte att hon har något att be om ursäkt för när det gäller det påstådda flaggutbrottet.

– Jag är tydlig vad jag tycker och tänker om pride i det offentliga rummet. Kommunen ska vara neutral. Det är kommunallagen och likställighetsprincipen som gäller.

Lars-Göran Ritmer (M), kommunstyrelsens förste vice ordförande, ska också ha varit med på studiebesöket på IFO-enheten.

Han går inte att nå på telefon när Skånskan söker honom, men skriver i ett sms att varken han eller Moderaterna står bakom kommunalrådets agerande, och att han tydligare borde ha ”markerat att han menar allvar med detta”.

Hörby

Prideflaggor på bordet fick kommunalrådet att se rött

Återigen stormar det i Hörby om prideflaggans användning.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Hörby
HÖRBY När kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) såg att det stod prideflaggor på bordet i rummet blev hon upprörd och sade ifrån att de skulle tas bort. Hennes agerande fördöms nu av facken.
– Hon skrek och gormade. Helt oacceptabelt, säger Madelene Eriksson, ombudsman på fackförbundet Vision.

Det var när kommunledningen gjorde ett studiebesök på IFO-enheten i Hörby kommun i slutet av november som det hettade till.

Det stod två små prideflaggor på bordet i möteslokalen, och när kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) fick syn på dem ska hon ha fått ett vredesutbrott och sagt ifrån om att bordsflaggorna inte fick vara där.

”Uppträdde skrämmande”

– Hon har skrikit och uppträtt på ett skrämmande och obehagligt sätt, berättar ombudsmannen Maria Stein Ymén, chefsförhandlare och ombudsman på Akademikerförbundet SSR, till Expressen som var först med nyheten.

Närvarande på mötet var förutom Cecilia Bladh in Zito även andra politiker samt chefer och tjänstemän från IFO-enheten.

Kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) ska ha fått ett vredesutbrott när hon såg att det stod pridelflaggor på bordet i ett av kommunens offentliga rum.
Foto: Johan Nilsson/TT

Flera medlemmar från SSR och Vision befann sig i rummet och hamnade mitt i skottgluggen när kommunalrådet tog till orda. Någon stod precis utanför möteslokalen och hörde också ordväxlingen.

Madelene Eriksson, ombudsman på Vision, säger att deras medlemmar var chockade efteråt och upplevde situationen som synnerligen obehaglig.

– Kommunalrådet var väldigt upprörd, och skrek och gormade, och agerade på ett hotfullt och oacceptabelt sätt. Våra medlemmar blev rädda och chockade och kände stort obehag och har mått väldigt dåligt efteråt, säger Madelene Eriksson.

Aldrig hört talas om något liknande

Maria Stein Ymén säger att hon aldrig har hört tals om något liknande i en kommun.

– Så här får det inte gå till. Jag saknar ord. Politikerna har ett arbetsmiljöansvar. Kommunalrådet har uppträtt på ett minst sagt oacceptabelt sätt, och skrikit och varit hotfull. Det ska ha varit en fruktansvärt obehaglig stämning i rummet.

Hon säger att det inte råder någon tvekan om att det var flaggorna på bordet som utlöste ”utskällningen”.

– Kommunalrådet påstod att det var ett politiskt ställningstagande från tjänstemännen. Om det har en koppling till pride och hbtq-frågorna är det verkligen oroande och allvarligt att en hög politiker gör på det här sättet.

SSR och VIsion kallade arbetsgivaren till ett möte förra veckan med anledning av det inträffade.

– Vi har begärt ett antal åtgärder tillsammans med Vision och kommer noga att följa upp det här, och har betonat att det här absolut inte får upprepas, säger Maria Stein Ymén.

”Har fått en ursäkt”

– Vi har fått en ursäkt från HR-chefen. Han ska ha pratat med kommunalrådet. Men det hade varit på sin plats att även Cecilia Bladh in Zito ber om ursäkt.

Efter studiebesöket i november plockade personalen för övrigt fram prideflaggorna igen och ställde tillbaka dem på bordet, berättar Madelene Eriksson.

– Under mötet med politikerna tog medarbetarna ner flaggorna på grund av utbrottet. De blev helt paralyserade och agerade utifrån chocken. Men konstaterade efteråt att eftersom inte flaggpolicyn gick igenom så satte man upp dom igen, upplyser hon i ett mejl.

Hon tycker att det är upprörande att en folkvald politiker uppträder på det som Cecilia Bladh in Zito ska ha gjort .

”Inte acceptabelt”

– Det är omdömeslöst. Det är inte acceptabelt någonstans att en person beter sig så här - oavsett om man är politiker eller inte, säger Madelene Eriksson.

Det här är för övrigt inte första gången som det blir rabalder om regnbågsflaggan i Hörby kommun.

När kommunledningen försökte ändra flaggpolicyn, och stryka prideflaggningen, ledde det till omfattande protester.

Kommunen backade då och lät den gamla flaggpolicyn vara kvar.

Hon tycker även att det är anmärkningsvärt att övriga politiker rummet lät Cecilia Bladh in Zito hållas, och inte försökte ingripa. Bland annat ska Lars-Göran Ritmer (M) ha varit på plats.

– Det är lika hemskt det - att ingen av de andra politikerna stoppade henne från att ta bort prideflaggorna, säger Madelene Eriksson.

Lokal debatt SkD

Storgatans omvandling - en ny dundermiss

Det är färre parkeringsplatser på Storgatan än tidigare, vilket upprör insändarskribenterna från SPI.
Foto: Jonas Karlsson/arkiv
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY De få parkeringsplatser som finns kvar längs Storgatan är väl utnyttjade trots de höga kantstenarna som försvårar parkering.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Storgatan härbärgerar bland annat två apotek och två tandläkarmottagningar.

Har man av olika skäl svårt att gå längre sträckor får man - i brist på lediga p-platser - köra runt som en bilburen version av den flygande holländaren för att förhoppningsvis inom rimlig tid hitta p-plats nära besöksmålet.

Under vintertid korsar man Storgatan och de andra gator man eventuellt hittar parkering på med livet som insats, eller i alla fall med hopp om att komma över helskinnad.

Det är även en miljöfråga. Hur mycket onödiga gaser genereras av bristen på lämplig p-plats? Jovisst, det finns platser på båda torgen, men försök själv att gå hela vägen till ett apotek eller tandläkare om du är beroende av kryckor eller rullator, eller av annan orsak har svårt att ta dig fram även kortare sträckor.

Bristen på lediga platser påverkar i längden troligen även del av centrumhandeln - den som finns kvar.

Ska vi ha ett öde centrum, eller ett levande centrum med många företagare och god tillgänglighet?

Louise Hedlund (SPI)

Karin Melin (SPI)

Gudrun Nilsson (SPI)

Lokal debatt SkD

Liberalerna: Rädda Småskolan!

Gamla Småskolan i Svedala som i dag är seniorcenter med kafé, expeditioner och lokaler för pensionärsföreningar är aktuell som en del av Svedalas planer på att bygga ut kommunhuset.
Foto: Pernilla Nielsen Negrén
Lokal debatt SkD
Svedala
Lokal debatt SkD

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Strax före jul fattade kommunstyrelsen ett principbeslut om att riva Småskolan. Det vill säga det hus som ligger bredvid kommunalhuset och som ofta kallas Småskolan, men på vilket det står ”Folkskola”. I stället vill man ha en ny modern, mycket större byggnad.

Detta är ett misstag!

Kommundirektören har sagt att på sikt vore det bra om han hade 1 500 kvadratmeter mer kontorsyta till sitt förfogande. Detta stämmer nog. Kommunen blir större och administrationen sväller. Hittills har det lösts genom att tränga ihop två eller tre personer i samma kontorsrum. Detta är inte lyckat och kommer inte att funka i längden. Det finns också en del personal i hyrda lokaler. Kommunstyrelsen vill nu bygga stort och påkostat och med marginal för framtiden.

I Svedala kommun har vi, som de flesta andra med Stockholm i spetsen, offrat mycket av den äldre bebyggelsen, för att okänsligt ersätta den med lådliknande byggnader, lika fula överallt. Många har ångrat sig och de som vågat tänka själva och gå emot strömmen framstår nu som föredömen, till exempel Eksjö och Hjo.

I Svedala bör vi nu vara rädda om vad vi har kvar av äldre bebyggelse, inte för att alla gamla hus i sig är så märkvärdiga, utan för att de tillsammans ger en annan atmosfär i ett samhälle och tillför kvaliteter som inte kan tillföras på annat sätt. Kommunen har därvid ett särskilt ansvar för sina egna byggnader och bör föregå med gott exempel.

Inga underhållsåtgärder alls har vidtagits med Småskolan de senaste 30, 40 åren. Det lär finnas röta i något källarbjälklagsupplag, husdräneringen behöver åtgärdas och det är litet sjaskigt invändigt. Rumsindelningen är nog heller inte optimal för ett framtida kontorshus. Men det skulle kunna bli många trevliga och lättillgängliga lokaler för kontor och sammanträden.

Vill man ha en stor samlingssal, vilket många efterfrågar, kan en sådan utföras som en tillbyggnad på nuvarande boulebanan. Ca halva ytbehovet skulle därvid tillfredsställas. Behövs det ännu mer är den uppenbara lösningen att bygga ihop kommunalhuset så det blir helt kringbyggt. Det skulle kunna ge minst 600 kvadratmeter och ingen skulle sakna den ianspråktagna tomtmarken. Det borde bli relativt billigt. Två ytterväggar i stället för fyra och inget bortfall av ytor för trapphus eller toaletter. Allt detta kan göras inom befintlig detaljplan och kan igångsättas snabbt.

Kommunstyrelsen vill ”sätta Svedala på kartan” med en spektakulär glaslåda. Detta kommer att kräva år av planarbete och projektering och under tiden får kommunens personal sitta ohälsosamt ihopträngda.

Liberalerna i Svedala säger nej till skrytbyggen och ja till en bevarad Småskola.

Per Olof Lindgren (L)

Lokal debatt SkD

Varför flaggar man för Pride - men inte för Lions och PRO?

Är det rilmigt att kommunen ska flagga för Priderörelsen, men inte för andra organisationer, föreningar och nationaliteter? undrar insändarskribenten.
Foto: Christine Olsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Att Prideflaggan förekommit både ute och inne vid kommunhuset - i olika inslag - har väl Hörbyborna knappast undgått att lägga märka till.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Men varför just denna flagga?

Motiveringen från kommunen var ju att alla skulle känna sig välkomna, och det är ju en fin tanke.

Men varför prioriteras denna? När vi fått så många nya invånare med olika nationaliteter hade de också känt sig välkomna om kommunen haft deras vimpel på bordet någon gång.

Sen har vi alla ideella föreningar med deras olika vimplar - till exempel Lions, Röda Korset, PRO. Var fanns de?

Jag slogs av tanken när jag läste artikeln i tidningen, om att det gick ut på att provocera vårt kommunalråd.

Henry Olsson, Ludvigsborg

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Eslöv

Låt äldre själva bestämma om vårdboende

Är man 96 år gammal bör man själv få avgöra om man behöver en plats på vårdboende, anser insändarskribenten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Skånska Dagbladet redovisade i lördagens upplaga en artikel om Karla i Eslöv som nekades en plats på vårdboende av Eslövs kommun.

När man är 96 år borde det vara en självklarhet att få ett vårdboende om man vill och känner ett behov av detta. Ingen bättre än Karla vet sitt behov och äldre som har nått en så hög ålder skulle inte behöva genomgå en behovsprövning.

Förmyndarmentalitet

Tyvärr gäller fortfarande en förmyndarmentalitet i denna typ av ärende. Det framgår inte om det finns tillgängliga platser på de vårdboende som Karla önskar komma till. Eftersom önskemålet om vårdboende har funnits i ett helt år så kan man nog utgå ifrån att det har funnits en ledig plats vid något tillfälle på Trollsjögården eller Solhällan.

Att lägenheterna på Karidal skulle ge en extra trygghet i likhet med ett vårdboende är inte acceptabelt. På ett vårdboende finns tillgång till personal hela dygnet.

Låt Karla få en plats på ett vårdboende som hon så gärna vill ha.

Bertil Jönsson

Ledamot av kommunfullmäktige för Centerpartiet i Eslövs kommun

Malmö

Förslag om böter för slarviga hundägare

Ett förslag har inkommit till Malmöinitiativet om att bötfälla hundägare som inte plockar upp efter sina hundar.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Malmö
Lokal debatt SkD
Malmö Ett förslag om att införa böter för hundägare som inte plockar upp hundbajs efter sina fyrbenta vänner har lämnats in till Malmöinitiativet. I flera värmländska kommuner finns redan liknande regler, där hundägare i Karlstad riskerar böter på 1000 kr.

Initiativet har mottagits av hejarop på Malmöinitiativets hemsida där flera ställer sig positivt till förslaget. Det är upp till enskilda kommuner att besluta om att ge böter för att lämna kvar bajs på gatan. I nuläget finns det ett upptagningstvång av hundbajs i Malmös tätbebyggda områden. I gatukontorets hundstadga finns det dock ingen påföljd för de som inte följer reglerna.

Polisen måste prioritera sina resurser

Andreas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden, ser inte att ett botsystem skulle göra någon skillnad då det är polisen som måste se till att något sådant efterlevs.

– Det är bra att det sätts ett straff på att till exempel slänga fimpar och snus enligt nedskräpningslagen. Men då det är polisen som måste se till att det följs fungerar det inte eftersom deras resurser måste prioriteras till andra viktigare saker.

Andreas Schönström (S), Ordförande i Tekniska nämnden i Malmö stad.
Foto: Marianne Pernbro

I förslaget står det att Malmös gator och parker är fulla med hundbajs. Insändaren menar att något måste göras åt saken då de gratis avfallspåsar som erbjuds vid hundrastgårdar inte gör tillräcklig skillnad. Därför vill insändaren införa ett botsystem för att motverka hundbajsproblemet i Malmö.

Andreas Schönström (S) delar inte bilden av att Malmö stad har ett stort problem med hundbajs.

– Sen har vi haft problem med att hundlatrinerna inte har hunnit tömmas ordentligt vilket lett till att dem blivit överfulla. Men det är ju ett problem som kommunen äger, där vi måste se till att de töms oftare. De problem vi har med nedskräpning är framförallt fimpar, papper och plast som slängs på marken, det är det stora problemet.

Skåningarna bäst i Sverige på att plocka upp efter sig

I en undersökning som Agria djurförsäkring gjort visar på att hundägare i södra Sverige är bäst på att plocka upp efter sina hundar. Av de tillfrågade uppgav endast 5 procent att de slarvar med att plocka upp bajset. Sämst var smålänningarna där 21 procent lät bajset ligga kvar på marken.

Skåningarna är bäst i Sverige på att plocka upp efter sina hundar.
Foto: Julio Cortez

Hundbajs DNA-testas på Malaga

Från och med 2019 finns det krav i spanska Malaga om att alla hundar ska lämna blodprov hos veterinär rapporterar SVT Nyheter. Renhållningspersonal skickar över hundbajs till polisen för analys där den skyldige hunden kopplas till bajset. Hundägare som inte plockat upp efter sig riskerar därefter nästan 5000 kr i böter.

Hörby

Lokal debatt: Ahlkvist kommer bara med en massa floskler

Roy Nilsson i Fulltofta ryter ifrån om prideflaggebråket, och går till hårt angrepp på förra kommunalrådet Lars Ahlkvist efter att ha läst dennes insändare. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.on
Foto: Jonas Karlsson/arkiv
Hörby
Lokal debatt SkD
HÖRBY Varje gång man hör eller läser om Lars Ahlkvist så talar han om sin självutnämnda fina värdegrund.
Hur tänkte du när du rev ner valaffischer - var det en fin värdegrund?
PREMIUM

Tycker du att det handlade om fri yttrandefrihet eller demokratiska fina värden.

Hur fin var din värdegrund när du åkte på dolda semesterresor med Sidapengar, alltså världens fattigaste människors pengar. Pengar som behövs till bekämpa elefantsjukan, flodblindhet och malaria.

Det har väl aldrig varit så mycket mobbning och utfrysning inom politiken som när Lars Ahlkvist var verksam.

Påhoppen haglade

Ständiga påhopp om främlingsfientlighet och rasism utan saklig grund.

Du har inga som helst sakliga argument för hur Hörby ska bli bättre på något vis. Det är bara en massa floskler om en flaggas vara eller icke vara. Det är mycket viktigare att människor får veta från andra att de har en bra värdegrund än att man själv talar om det för andra, då blir det liksom mer äkta.

Vid flera tillfällen berättade dina för dig obekväma partikamrater hur utmanövrerade de blivit på möten.

När det gällde muralmålningen så ville Anna Petterson samla missnöjda medborgare till ett möte i fullmäktigesalen och det accepterade Lars Ahlkvist om han fick hålla i mötet, men nu ville Anna själv göra det vilket resulterade i att Ahlkvist uteblev och Anna krävdes på att betala hyra för fullmäktigesalen om hon själv skulle hålla i mötet.

Slugt gjort

Oj, vilken fin värdegrund att kräva hyra av medborgarna som betalat kommunhuset med sina skattepengar och just bara för att mötet inte skulle bli av (slugt). Den mycket modiga och kreativa Anna Pettersson fullbordade mötet genom att ta inträde till fullmäktigesalen och genomförde ett mycket proffsigt möte, men beslutet var taget av en minoritet jämfört med folkopinionen som var emot målningen och gick därför ej att stoppa.

Vad gäller Hörbys ekonomi så har där varit ständiga underskott även under din tid och det var de statliga bidragen som räddade kommunen flera år i rad.

Och Lars Ahlkvist: Det var 35 miljoner plus - inte minus - som presenterades i tidningen sist det berördes.

Nu har det gjorts stora och vettiga investeringar och flera är på gång, det är ju tydligt att SD satsar för folket.

Roy Nilsson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL