Filmfredag

Lyckad mix av Marvelnostalgi och genuin action

Tom Holland i Spider-Man: No Way Home.
Kultur och nöje
Kultur och nöje Roland Klinteberg har sett nya Spider-Man-filmen.

Kan ni tänka er Fantomen, Läderlappen eller Spider-Man utan sina masker? Den sistnämnde är faktiskt ett faktum i den senaste omgången Spider-Man där han till och med finns i tre upplagor.

För att göra livet extra surt för Peter Parker (Tom Holland) har skurken Mysterio berättat för världen att han är ingen mindre än Spider-Man, varpå Peter ber trollkarlen Doctor Strange (Benedict Cumberbatch) om råd. Med lite hokus pokus så fixar den gode doktorn så att hela världen glömmer ... tyvärr också flickvän och andra vänner. Även om jag kunde så ska jag naturligtvis inte avslöja mer än att gamla hjältar, superskurkar och tvära kast mellan ett multiversum och vårt ger näring åt denna lyckade mix av traditionell Marvelnostalgi och genuin action.

Det tog förvisso ett tag i föregångaren innan jag ställde upp på dialogen, som svischade förbi i samma hissnande fart som Parker/Spider-Man över hustaken, men nu har jag accepterat villkoren och köpt tempot.

Även om karaktärer av kött och blod inte är livsavgörande för filmatiseringar av seriehjältar är det roligt att man nu har utvecklat Peter Parker och låtit honom bli mer än ett frågetecken bakom en mask. Sedan smittar det också av sig att fina skådespelare som Willem Dafoe, med glimten i ögonvrån, fortsätter leverera som superskurken Green Goblin som gjorde avspark redan i Spider-Man 2002. Det här är definitivt julens action-klapp.

FAKTA

Filmrecension

Spider-Man: No way home.

Regi: Jon Watts.

Medverkande: Tom Holland, Zendaya, Benedict Cumberbatch med flera.

Filmfredag

En stor film i litet format

Kultur och nöje
Filmrecension Roland Klinteberg har sett Céline Sciammas Lilla mamma.

Céline Sciamma ritade in sitt namn på den internationella filmkartan med filmen Porträtt av en kvinna i brand och man förmodade att framtiden skulle ligga öppen för Hollywood-anbud och annat som hör segerns sötma till. Nu överraskar Sciamma istället med att ersätta denna förmodade storproduktion med en liten lågmäld film som får tala för sig själv istället för att få draghjälp av de basuner som alltid omger det stora påkostade filmerna.

Över nu aktuella Lilla mamma svävar en aura av den japanske mästerregissören Hayao Miyazakis skapelser på Studio Ghibli, även utan mytologiska figurer givetvis. I bägges filmer är det barnet som är axeln runt allt snurrar. Det är från barnets horisont Sciamma också utgår ifrån och hur det hanterar sitt kanske första sorgearbete i livet.

Vid åtta års ålder förlorar Nelly nämligen sin mormor och tillsammans med sin mamma beger hon sig till mammans barndomshem för att tömma huset. Nelly börjar då utforska den närliggande skogen och springer på en liten flicka i hennes egen ålder som ser ut som en spegelbild, och som har samma namn som mamman Marion.

Det låter kanske som sci-fi och det är inte fel att säga att Sciamma hittat näring i den genren när hon på 72 minuter berättar denna fascinerande och gripande berättelse, som lägger sig som bomull runt hjärtat med sin visuella ögonfägnad. Kanske ger inte Lilla mamma samma eko som Porträtt av en kvinna i brand men som en stor film i det lilla formatet är det ännu en arbetsseger för Céline Sciamma.

FAKTA

Filmrecension

Lilla mamma

Regi: Céline Sciamma.

Medverkande: Joséphine Sanz, Gabrielle Sanz, Nina Meurisse med flera.

Kultur och nöje

Kulturlivet: "Vi skriker efter pengar"

Socialminister Lena Hallengren (S) och finansminister Mikael Damberg (S) presenterar coronarelaterade stödåtgärder vid en pressträff i Rosenbad.
Foto: Lars Schröder/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I årets första extra ändringsbudget på 18 miljarder kronor avsätter regeringen 60 nya miljoner till kulturen. Dessutom föreslås en förlängning av evenemangsstödet.
Men det är alldeles för lite, framhåller företrädare för kulturlivet.

Det mesta i ändringsbudgeten är redan kända åtgärder som tidigare har presenterats i december och den 11 januari i år. Däribland ett nytt krisstöd till kulturen på 120 miljoner kronor. Sedan dess har nya restriktioner införts som drabbar kulturlivet och stödet höjs nu till 180 miljoner kronor för det första kvartalet 2022.

Det berättar finansminister Mikael Damberg (S) på en presskonferens på måndagsmorgonen.

– Vi vet att kultur- och idrottssektorn har drabbats hårt av restriktionerna. I dag kan vi meddela att regeringen kommer att skjuta till ytterligare 60 miljoner kronor till kulturen, säger han.

Ta del

– Det är utöver den miljard för kulturens återstart som låg i budgetpropositionen för 2022. Det ska även påpekas att aktörer inom kultur- och idrottsområdet även kommer att kunna tal del av det omställningsstöd och omsättningsstöd som regeringen nu förlängt.

Dessutom föreslås förlängt evenemangsstöd, som kan betalas ut vid inställda eller begränsade evenemang till följd av restriktioner under januari till mars 2022. Denna typ av stöd kräver godkännande från EU-kommissionen.

Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar, är upprörd:

– Vi har ju under hösten satsat allt vad vi kan. Vi har lagt in pengar, energi och arbetskraft på att sätta i gång karusellen, och nu blir det tvärnit. Då räcker inte de här pengarna långt, säger hon.

"Extra slag i magen"

Hänvisningen till omställnings- och evenemangsstöden ger hon inte mycket för. Omställningsstöden krockar med andra stöd framhåller hon. Och att stora delar av evengemangsstödet förblivit oanvänt beror på att det inte fungerar, enligt Löfmark.

– Vårt förslag är att man kraftfullt ser över vad det är som inte fungerar. Vi konstaterar också att det finns tre miljarder i systemet som ska ut till oss aktörer och det absolut viktigaste är att man hittar ett sätt så att de når oss. Vi skriker efter pengar, och när de finns där men inte når oss blir det ett extra slag i magen.

Även Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, framhåller att stödet är för litet.

– Vi är i en situation där regeringen har infört väldigt starka restriktioner här i december och januari och de innebär att scenkonstens verksamheter, framför allt de privata, står helt still. Man förlorar stora biljettintäkter, det handlar om miljoner varje dag. Mot den bakgrunden tycker jag att det man har tillfört i dag är alldeles för lite pengar, säger han.

Besked efterfrågas

Joppe Pihlgren, verksamhetschef på Svensk Live, håller med. Mikael Brännvall framhåller att det är bråttom att fördela pengarna och både han och Joppe Pilhgren betonar vikten av att få veta hur de ska fördelas. Det gäller även för den aviserade återstartsmiljarden.

– När folk är nedstängda så blir de desperata och vill veta i vilken form ska de här pengarna delas ut, säger Joppe Philgren.

– Den återstarten behöver komma i gång, men hur ska den gå till? Det är samma sak där. Man säger belopp, men man säger inte vad återstartsmiljarden går till, säger Pihlgren.

Erika Josefsson/TT

Björn Berglund/TT

Sofia Sundström/TT

Sara Haldert/TT

Kultur och nöje

Sårbar Norén-pjäs spelas i hela landet

'Solitaire' spelas av tio skådespelare som står tätt sammanpressade på scenen.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tio människor tätt sammanpressade i ett utrymme som de inte kan lämna. "Solitaire" blev en av Lars Noréns sista pjäser och precis som tidigare förnyade han sin dramatik i den, framhåller regissören Sofia Adrian Jupither.

Omikron eller inte, trängseln på scenen är en grundförutsättning. För skådespelarna betyder det dagliga snabbtester och så få sociala kontakter som möjligt för att inte smitta sina kollegor. Faller en, faller alla.

– Det är en extremt sårbar pjäs, det går inte att vara utan en enda person. Vi har en intern överenskommelse om en enorm försiktighet, säger Sofia Adrian Jupither.

Drygt ett år efter det att Lars Norén avled i sviterna av covid-19 får en av hans sista pjäser urpremiär på Dramaten i Stockholm. Den slutna gruppen känns igen från hans sena pjäs-trilogi om åldrande, men "Solitaire" är skriven efteråt och är också mer beckettsk, tycker Jupither. Medan "Vintermusik" utspelades bland en grupp pensionärer på semesterresa och "Andante" på ett äldreboende handlar "Solitaire" om människor i olika åldrar som verkligen sitter fast.

Ändå lyckas de varken förstå hur eller varför. Inte heller kan de ta sig ut.

– Vem blir man på ett ställe med helt okända människor? Läkare eller snabbköpskassörska spelar ingen roll, man står där, man har bara sig själv och sin kropp. Vilka medel tar man till för att överleva en sådan situation? Hur hanterar man det här som grupp? Det är en väldigt tydlig bild av mänskligheten i kris, säger Sofia Adrian Jupither.

Sex teatrar

Uppsättningen är en samproduktion som ska spelas på sex nordiska teatrars respektive scener, däribland Riksteaterns. De flesta av dessa teatrar har stark anknytning både till Lars Noréns dramatik och person, framhåller Sofia Adrian Jupither som med "Solitaire" regisserar sin sjätte urpremiär av en Norénpjäs. Ingen av dem diskuterade hon med Lars Norén själv.

– Rent privat är det svårt att omfatta insikten att han inte finns längre, att det inte kommer fler pjäser, men just mitt arbete med den här pjäsen skiljer sig inte från hur det har varit tidigare. Även om vi har samarbetat tätt i ganska många år har det aldrig handlat om ett konkret samarbete kring en uppsättning. Han skrev och sedan lämnade han. De gånger som jag försökte fråga backade han och sade "du gör som du vill".

Även om det inte kan bli så många fler urpremiärer kommer Sofia Adrian Jupither att fortsätta att jobba med Noréns dramatik, som hon beskriver som "en viktig samhällsgärning", ett sätt att få större förståelse för "sin nästa", något hon tycker behövs mer än någonsin. Som dramatiker är han en person som hon talar om i presens.

– Han ser aldrig ondska utan brister och sorger, oförmåga att hantera en situation – att välja fel väg. Han skriver alltid fram sina karaktärer med ömhet och den blicken på medmänniskan tycker jag är extremt viktigt i det samhälle vi lever i nu. Han väjer inte för det värsta, men han skriver det med en ömhet för människan som gör att det blir viktigt att berätta om det.

"Blir till i replikerna"

Ingen har heller avlyssnat det offentliga samtalet så som Lars Norén, tycker Sofia Adrian Jupither. I manuset till "Solitaire" finns varken uppgifter om vilka huvudpersonerna är eller vad de heter.

– De blir till i replikerna, och det gör han som ingen annan. Yrkesmässigt är det bara skitkul. Viktigt och meningsfullt, säger Sofia Adrian Jupither som inte kan låta bli att beklaga det som nu inte blir skrivet.

– Han har hela tiden i sitt författarskap utvecklats och tagit nya steg, därför är det så idiotiskt att han har gått bort. Det är inte bara det att vi hade fått ytterligare en Norénpjäs, vi hade fått helt nya saker.

"Solitaire" får urpremiär den 22 januari.

Erika Josefsson/TT

Sofia Adrian Jupither ser Lars Noréns dramatik som 'en viktig samhällsgärning'.
Sofia Adrian Jupither ser Lars Noréns dramatik som "en viktig samhällsgärning".
Foto: Claudio Bresciani / TT

FAKTA

Fakta: Aktuella Norénuppsättningar

"Solitaire", i regi av Sofia Adrian Jupither, är en samproduktion mellan Jupither Josephsson Theatre Company, Dramaten, Den Nationale Scene i Bergen, Folkteatern i Göteborg, Riksteatern, Svenska Teatern i Helsingfors och Uppsala stadsteater. Den ska spelas på alla samarbetsscener.

"Tiden är vårt hem", i regi av Eirik Stubø, på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

På SVT Play finns elva dramer av Lars Norén: "Bobby Fischer bor i Pasadena", "Ett sorts Hades", "Hebriana", "Kaos är granne med gud", "Komedianter", "München–Athen", "Natten är dagens mor", "Och ge oss skuggorna", "Personkrets 3:1", "Skuggpojkarna" och "Som löven i Vallombrosa".

Kultur och nöje

Alekos Fassianos – "Greklands Picasso" – död

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos blev 86 år.
Foto: Markos Chouzouris/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den grekiske konstnären Alekos Fassianos, vars motiv ofta var sprungna ur den grekiska mytologin och folkloren, har avlidit i sitt hem utanför Aten. Fassianos jämfördes ofta jämfördes med Matisse och Picasso. Själv sade han att han beundrade båda men framhöll samtidigt sina helt egna influenser. Efter studier i litografi på École des Beaux-Arts i Paris utvecklade Fassianos sin karakteristiska stil under 1960-talet. Hans verk finns representerat bland annat på Musée d'Art Moderne i Paris och på Atens Pinacotheque.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis lyfter fram honom som en konstnär som alltid "balanserade mellan realism och abstraktion och som lämnar oss ett värdefullt arv".

Fassianos beskrivs som en populär konstnär i sitt hemland. Hösten 2022 får hans konst ett eget museum i Aten.

Alekos Fassianos blev 86 år.

Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir

Besökare passerar Yves Kleins triptyk 'Monopink, monogold, monoblue' under en tidigare utställningen på Louisiana utanför Köpenhamn. Arkivbild.
Foto: John Mcconnio/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Danska museer fruktar att besökarna uteblir när man nu åter får öppna den publika verksamheten. Vaccinpass och munskydd är obligatoriska och blir en bromskloss för vissa, uppger Anni Mogensen, biträdande direktör på Nationalmuseet i Köpenhamn, till Dansk Radio. En stor del av intäkterna kommer från entrébiljetter, och ekonomin kommer att påverkas, framhåller hon.

– Vi har sett vid några av de andra återöppningarna att det tar lite tid innan man hittar in till oss. Så det är självklart något som bekymrar oss, säger hon.

De danska museerna har varit stängda sedan 19 december på grund av smittspridningen. Men från och med måndag 17 januari kan de öppna igen. Även Poul-Erik Tøjner, chef på Louisiana i Humlebæk är säker på att det dröjer innan besökssiffrorna kommer upp i det normala igen.

– Jag har det lite som musikerna, vi spelar för dem som kommer, säger han till Dansk Radio.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Kultur och nöje

Lundaregissör får hjärtat att klappa

Nora Rios och Simon Edenroth som spelar Mio och Anders i nya tv-serien Heartbeats.
Foto: C More
Kultur och nöje
TV

Med nya young adult-serien Heartbeats vill den Lundabördiga regissören och manusförfattaren Linn Mannheimer skildra kärlek, vänskap och livsavgörande beslut på ett äkta och nära sätt. Dessutom är hon aktuell som en av manusförfattarna till årets julkalender Kronprinsen som försvann, en svensk Disneysaga.

Det är en av alla ljumma sommarkvällar. På en nattklubb i Stockholm möts deras blickar, Mios (Nora Rios) och Anders (Simon Edenroth), båda i tjugonågonting-åldern. De går hem med varandra, fumlar lite, har sex och tror väl båda två att det tar slut där. Men Mio blir gravid och ett stort beslut som måste tas vävs ihop med en kärlekshistoria och hur det faktiskt är att vara på den där tröskeln mellan ungdomen och vuxenlivet.

– Heartbeats handlar mycket om att bli förälskad i någon man kanske inte trodde att man skulle bli förälskad i, och vad det gör med en. När man inser att man blir en bättre person tillsammans med någon som man kanske inte trodde att man hade så mycket gemensamt med. Anders är ju mer uppstyrd och en KTH-student medan Mio ska flytta till Berlin med sin bästis Katja (Felicia Truedsson), och lägger pengarna på att festa, säger regissören Linn Mannheimer.

Vill det ska kännas äkta

Tv-serien, som nu sänds på C More, är baserad på den norska förlagan Hjerteslag och när Linn Mannheimer fick erbjudandet om att göra den svenska versionen fullständigt slukade hon originalet.

– Jag kände direkt att det här måste jag göra! Det var en serie som kändes på riktigt, och det som sedan var viktigt för mig var relationen mellan Mio och Anders. Att man verkligen tror på den, känner attraktionen som de känner. Men det var också viktigt att manuset inte skulle upplevas styltigt utan kännas äkta. I dialogen men också hur berättelsen gestaltas, ser ut och känns. Som en sådan grej som att Mio och Katja är hur glammiga och härliga som helst när de går ut men att de faktiskt vaknar med glitter under ögonen och är sunkiga. Det är ju så det är. Ingen vaknar med perfekt sminkning efter en utekväll, skrattar Linn Mannheimer.

– Något som jag också har valt att lyfta fram är vänskapen mellan Mio och Katja. Den tar den norska varianten inte upp på samma sätt. Men de två lever ju i symbios. Så vad händer med den relationen när någon kille kommer in i bilden? De bor ihop och gör allt tillsammans – självklart påverkas den relationen! Det tror jag att de flesta som har stått nära en vän vet att det gör. Så var det för mig också i den åldern, fortsätter hon.

Linn Mannheimer under inspelningen av Heartbeats.
Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén

Ja, hur mycket är hämtat från ditt eget liv?

– Det är rätt många av mina vänner som är nervösa, haha. Alltså, väldigt mycket. Själva handlingen är tagen från den norska serien, men platserna där Mio och Anders befinner sig – ja de är ju från mitt liv. Jag bor i huset där Mio och Katja bor, och jag har även bott i samma hus som Anders bor i. Och alla detaljer. Varför äter Mio en kycklingkebab när hon pratar med Anders under utekvällen? Jo, jag gjorde själv det en gång när jag satt på en trapp med en kille. Så det är mycket från den första tiden när jag flyttade från Lund till Stockholm när jag var i samma ålder.

Heartbeats är en av många nya satsningar inom young adult-kategorin. Varför tror att genren blommar ut först nu?

– Jag tror att många produktionsbolag och tv-kanaler har varit rädda för att satsa så smalt. Tänkt att det bara är unga som tittar på sådant och att det inte är relevant för andra ålderskategorier. Men när Skam kom så förändrades mycket, likaså Normala människor. Äldre tittade och älskade båda serierna. Då insåg nog många hur brett det är. Det är inte bara tjugo-tjugofemåringar som tittar, det är relevant för många. En förälskelse känns ju likadant, oavsett om du är 75 år eller 25 år. Det är samma pirr.

Skrivit manus till julkalendern

Det är inte bara Heartbeats som Linn Mannheimer jobbat med på sistone. Tillsammans med Mattias Grosin och Isabelle Riddez har hon skrivit manuset till vad som kommer att bli årets julkalender Kronprinsen som försvann. I rollerna ser vi bland andra Maria Lundqvist, Sissela Kyle, Sissela Benn och Happy Jankell. Regisserar gör Tord Danielsson.

– Det är en svensk Disneysaga som utspelas i en tid som inte finns, och är en spänningsberättelse med mycket goda och onda krafter. En fin vänskapshistoria om Hilda och Ville som jag själv är väldigt stolt över och hoppas att folk kommer att gilla. Vänskapstemat som jag jobbade med i Heartbeats och som jag gillar att skildra, finns alltså även här, säger Linn Mannheimer med ett skratt.

Kultur och nöje

Hälften så många museibesök som före pandemin

Många museer hade tillfälligt stängt under 2021 på grund av covidsmittan, till exempel Vasamuseet i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Förra året hittade 9,4 miljoner besökare till Sveriges museer, trots pandemirestriktioner och nedstängningar, vilket var bara drygt hälften så många som under rekordåret 2019. Men det digitala intresset exploderade.

Antalet fysiska besök på museer var förra året hela 46 procent lägre än under 2019. Men det var samtidigt fem procent fler besök än under det inledande pandemiåret 2020, då besöken halverades. Det visar en ny rapport från Sveriges museer.

Bland de mest besökta museerna återfinns bland andra Skansen, Stiftelsen Nordiska museet och Wadköping.

– Det är väntat att det är fem museer med mycket verksamheter utomhus som toppar listan. Och samtidigt saknar vi de utländska besökarna och skolklasserna som inte har kunnat resa till museerna, säger Maria B Olofsson, tillförordnad generalsekreterare för Sveriges Museer.

Digital boom

Men om de fysiska besöken sjönk exploderade de digitala besöken – under 2021 tog användare del av innehåll från museerna på nätet drygt 233 miljoner gånger, vilket är 17 miljoner fler än i förra årets rapport. De siffrorna inkluderar dock besök på Wikipedia – med visningar av museernas eget material.

Ungefär 22 miljoner besök gjordes på museernas webbplatser varav 6,6 miljoner på samlingarna digitalt. Mitt i krisen är detta en ljuspunkt, enligt Maria B Olofsson, även om hon understryker att inget slår ett besök på plats.

– Men att det digitala utvecklas är fantastiskt bra på många sätt. Digitalisering som görs av samlingar betyder också mycket för samlingarna, det är en del av museernas arbete med bevarandet. Så det är en jätteviktig utveckling som har kommit för att stanna och som museerna kommer att satsa mycket på framöver.

Slår ekonomiskt

Konsekvenserna av de sjunkande besöken är oroande på sikt, enligt Olofsson. Vissa museer har klarat sig lindrigt undan medan andra har drabbats hårdare, framför allt de i större städer och de som är beroende av entréavgifterna.

– Ett antal museer fick varsla människor och det har också påverkat möjligheterna att hålla öppet under 2021, till exempel Vasamuseet som fick ha begränsade öppettider för att de fick varsla så jättemånga. Vasa hade väldiga intäkter med 1,2 miljoner besökare årligen men under 2021 hade de bara drygt 300 000 besökare.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Museibesök under 2021

De mest besökta museerna 2021 var:

Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Nordiska museet, Wadköping, Gamla Linköping, Prins Eugens Waldemarsudde, Vasamuseet, Nationalmuseum, Världskulturmuseerna, Moderna museet och ArkDes, Helsingborgs museer.

De tio mest besökta webbplatserna var:

Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Moderna museet och ArkDes, Stiftelsen Skansen, Världskulturmuseerna, Malmö museer, Vasamuseet, Historiska museet, Nationalmuseum.

Sammanlagt har 126 museer deltagit i rapporten.

Kultur och nöje

Elva guldkorn på strömningstjänsterna i år

Kultur och nöje
Kultur och nöje Fantasyälskarna har flera påkostade tv-serier framför sig – och verklighetsinspirerade filmatiseringar fortsätter starkt framåt.
Här är tv-serieåret 2022.
PREMIUM

"House of the dragon" – HBO Max.

2019 nådde "Game of thrones" sitt slut – men nu kommer George RR Martins fantasyvärld tillbaka i rutan. Prequel-serien "House of the dragon" utspelas 200 år före "Game of thrones", och berättar om Targaryen-släkten.

Serien är skapad av George RR Martin och Ryan J Condal, och är baserad på författarens roman "Fire & blood" från 2018. Premiär senare i år.

"The lord of the rings" – Amazon Prime

Ett annat fantasyuniversum som kommer tillbaka i år är Amazon Primes nya "Sagan om ringen"-serie, och precis som filmerna från tidigt 00-tal är den första säsongen inspelad på Nya Zeeland.

Handlingen utspelas några tusen år före "Bilbo – en hobbits äventyr", och produktionen har beskrivits som världens dyraste. Den första säsongen kostade runt 3,9 miljarder kronor att spela in. Två av avsnitten regisseras av svenska Charlotte Brändström. Premiär den 2 september.

"The Witcher: Blood origin" – Netflix

Netflix fortsätter att filmatisera Andrzej Sapkowskis "The Witcher"-böcker. Den nya miniserien är en prolog till de tidigare "The Witcher"-säsongerna och utspelas 1 200 år före tittarnas senaste möte med rollfigurerna. Bland annat skildras skapelsen av den första häxkarlen. Premiär senare i år.

"We own this city" – HBO Max

"The Wire"-skaparen David Simon och producenten George Pelecanos ligger bakom den här nya tv-serien med Jon Bernthal, Josh Charles och Jamie Hector i huvudrollerna.

Berättelsen är baserad på Baltimore Sun-reportern Justin Fentons bok "We own this city: A true story of crime, cops and corruption", om korrumperade poliser som skapar stora problem i Baltimore. Premiär senare i år.

"Pam & Tommy" – Disney+

Pamela Anderson och Mötley Crüe-trummisen Tommy Lees äktenskap hamnar under lupp på Disney+. Särskilt fokus ligger på dramatiken efter att parets egeninspelade sexvideo stals från deras hem, och såldes på internet.

I rollerna syns bland andra Lily James, Sebastian Stan och Seth Rogen. Premiär den 2 februari.

"Inventing Anna" – Netflix.

En journalist undersöker fallet Anna Delvey, en kvinna som påstår sig vara en tysk arvtagerska för att sedan stjäla New York-elitens hjärtan – och pengar. "Inventing Anna" är inspirerad av en verklig händelse och i rollerna syns bland andra Anna Chlumsky, Julia Garner och Arian Moayed. Premiär den 11 februari.

"Händelser vid vatten" – SVT.

Rolf Lassgård och Pernilla August spelar huvudrollerna i filmatiseringen av Kerstin Ekmans ikoniska deckare "Händelser vid vatten".

Handlingen inleds en midsommarnatt i början av 1970-talet, när det begås ett brutalt dubbelmord i i närheten av byn Svartvattnet. Regisserar gör Mikael Marcimain. Premiär senare i år.

"The playlist" – Netflix

Edvin Endre spelar rollen som Spotify-grundaren Daniel Ek i en skildring av hur den svenska strömningsjätten har förändrat musikindustrin från grunden. I rollerna syns även Gizem Erdogan, Christian Hillborg och Ulf Stenberg. Premiär våren 2022.

"Clark" – Netflix

Bill Skarsgård spelar brottslingen Clark Olofsson i Netflix nya serie. Olofsson var bland annat inblandad i Norrmalmstorgsdramat, som ledde till att begreppet Stockholmssyndromet myntades.

Serien är regisserad av Jonas Åkerlund och i rollerna syns även Adam Lundgren, Sandra Ilar, Malin Levanon och Vilhelm Blomgren. Premiär senare i år.

"Spelskandalen" – SVT

SVT:s kommande dramaserie är baserad på verkliga händelser från 90-talets Piteå. Björn Elgerd spelar Bosse, en spel- och sportfantast som tillsammans med sina vänner ger sig in i en jakt på de stora pengarna i sportvärlden.

I rollerna syns även Edvin Bredefeldt, Ulf Stenberg och Eva Melander. Premiär hösten 2022.

"Tunna blå linjen", säsong 2 – SVT

SVT:s succéserie är tillbaka med en andra säsong – och fyra nya poliser. I rollen som kändispolisen Khalid syns skådespelaren Mustafa al-Mashhadani medan de andra nya poliserna spelas av Robert Bengtsson, Malou Marnfeldt och Johannes Lindkvist. Premiär hösten 2022.

Sofia Sundström/TT

FAKTA

Fakta: Fler serier som släpps under 2022

”The gilded age” – HBO Max. Premiär den 25 januari.

"Mörkt hjärta" – Discovery+. Premiär den 9 februari.

”The marvelous mrs Maisel 4” – Amazon prime. Premiär den 18 februari.

”Severance” – Apple tv+. Premiär den 18 februari.

"The dropout" – Disney+. Premiär den 3 mars.

Familjen Bridgerton 2" – Netflix. Premiär den 25 mars.

"Lust" – HBO Max. Premiär i början av 2022.

"Nattryttarna" – Tv4 och C More. Premiär hösten 2022.

"Kärlek och anarki 2" – Netflix. Premiär senare i år.

"The Sandman" – Netflix. Premiär senare i år.

"Star wars: Andor" – Disney+. Premiär senare i år.

"Star wars: Obi Wan Kenobi" – Disney+. Premiär senare i år.

"Ms Marvel" – Disney+. Premiär senare i år.

"Moon knight" – Disney+. Premiär senare i år.

"She-Hulk" – Disney+. Premiär senare i år.

"Pachinko" Apple tv+. Premiär senare i år.

"Limbo" – Viaplay. Premiär senare i år.

"Halo" – Paramount+. Premiär senare i år.

"The last of us" – HBO Max. Premiär senare i år.

"Vi i villa" – Discovery+. Premiär senare i år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL