Ekonomi

Så vill EU reglera gig-ekonomin

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit vill ha regler för vem som är anställd eller egenanställd i plattformsekonomin. Arkivfoto.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Vem har koll på dig och hur sätts dina arbetstider? Så vill EU-kommissionen avgöra vem som är vad i gig-ekonomin.
För långtgående och federalistiskt, tycker Svenskt Näringsliv
PREMIUM

Allt fler jobbar både tillfälligt eller varaktigt med tjänster som förmedlas via allehanda plattformar på nätet. Gig-ekonomin, som den kommit att kallas, sysselsätter redan 28 miljoner EU-medborgare och väntas öka till 43 miljoner år 2025.

Men hur de arbetande ska räknas är inte alltid givet. Handlar det om rena anställningar eller tillfälliga tjänster som bara utförs när det passar? Oklarheten har lett till mängder av tvister i domstolar runt om i EU-länderna om vilka villkor som egentligen ska gälla.

EU-kommissionen försöker nu få ordning på torpet med hjälp av ett direktiv om bättre arbetsförhållanden i plattformsarbetet.

– Det behövs rättvisa europeiska spelregler. Det här handlar om rättvis konkurrens, säger arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit på en presskonferens i Bryssel.

Fem kriterier

Det som föreslås är fem kriterier för att avgöra om en plattform ska ses som arbetsgivare och om deras anställda därmed är berättigade till sociala rättigheter.

Om åtminstone två av kriterierna uppfylls anser kommissionen att nationella myndigheter ska behandla den berörda plattformen som en arbetsgivare. Kriterierna handlar om hur ersättning och arbetstider sätts och vilka friheter som ges när det gäller arbetstider, uppträdande och möjligheten att arbeta för andra.

Schmit bedyrar samtidigt att EU inte är ute efter att hämma flexibiliteten.

– Ingen försöker döda, stoppa eller hindra tillväxten inom plattformsekonomin. Vi är alla engagerade i den här ekonomiska utvecklingen. Men om människor går miste om arbetsmarknads- och sociala rättigheter som de är berättigade till så är det dags att agera, säger kommissionären.

Parallellt presenteras också förslag till riktlinjer om hur egenanställda ska kunna förhandla gemensamt om sina villkor, utan att bryta mot EU:s konkurrensregler.

Svensk kritik

Svenskt Näringsliv är dock kritiskt. Inget som EU behöver lägga sig i, anser arbetsrättsjuristen Niklas Beckman.

– I Sverige har vi redan lagar och kollektivavtal som reglerar den här typen av frågor och vi anser att det är uppenbart att de är bättre anpassade efter behoven som svenska anställda och företag har, än en central EU-lagstiftning, säger Beckman till TT.

Han oroas över att EU försöker definiera arbetstagare genom en "federalistisk lagstiftning" och befarar problem för nya småföretag.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för möjligheten att kunna starta företag och driva dem inom tjänstesektorn i Sverige, säger Beckman.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Anställd eller självanställd?

Här är de fem kriterier som EU-kommissionen ställer upp för att avgöra vem som ska räknas som anställd eller egenanställd i gig-ekonomin:

* hur sätts ersättningsnivån och finns det någon övre gräns?

* övervakas arbetet elektroniskt?

* begränsas friheten att välja arbetstider eller ledighet eller för att godkänna eller förvägra användandet av ersättare?

* finns specifika regler för utseende, uppförande gentemot kunder eller hur arbetet utförs?

* begränsas möjligheten att ha en kundkrets eller att arbeta för någon annan?

Källa: EU-kommissionen.

Ekonomi

MTG säljer dotterbolag i mångmiljardaffär

Modern Times Group, MTG, säljer ESL Gaming till Savvy Gaming Group.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Modern Times Group, MTG, säljer dotterbolaget ESL Gaming till Savvy Gaming Group. Affären är värd drygt 1 miljard dollar, omkring 9,7 miljarder kronor.

MTG:s andel i ESL är 91,46 procent, och är därmed värd motsvarande 8,9 miljarder kronor. Bolaget uppger i ett pressmeddelande att affären innebär en avkastning på 2,5 gånger den ursprungliga investeringen.

Enligt pressmeddelandet ska minst 40 procent av MTG:s nettointäkt delas ut till aktieägarna.

ESL Gaming är enligt egen uppgift världsledande inom esport. Parallellt med förvärvet av ESL förvärvar SGG även esportplattformen Faceit i syfte att slå ihop bolagen och skapa en världsledande plattform för esport – ESL Faceit Group.

"För MTG innebär transaktionen en möjlighet att frigöra värdet som skapats i esportsvertikalen, att kunna dela vinsten med aktieägare som har stöttat oss under vår resa, och att kunna positionera oss för framtida tillväxt", säger MTG:s vd Maria Redin i pressmeddelandet.

Affären ska genomgå konkurrensrättsliga granskningar och granskningar enligt regelverk för utländska direktinvesteringar innan den godkänns.

Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2022.

Ekonomi

Wall Street vände upp i en kraftig spurt

Kurserna på Wall Street fortsatte först ned efter de branta kursfallen förra veckan – men dagens slutresultat blev positivt. Arkivbild.
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det var nedåt som gällde när börserna på Wall Street inledde veckans handel och de ledande indexen var under handelsdagen ned flera procent. Men starka investerare gick in och plockade godbitar bland de låga kurserna vilket gjorde att indexen tog sig upp på fast mark i en rasande uppgång mot slutet av handelsdagen.

Flera detaljhandelskedjor hörde till vinnarna. Kohl's steg 36,0 procent på uppköpsrykten och Home Depot lyfte 4,3 procent.

På den negativa sidan fanns elbilstillverkaren Tesla med ett kursfall på 1,5 procent inför delårsrapporten senare i veckan. Tesla-aktien har därmed tappat över 20 procent sedan årsskiftet.

Dow Jones industriindex steg 0,3 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex ökade 0,6 procent och S&P 500 lyfte 0,3 procent.

Ekonomi

Börsen rasade över fyra procent

Stockholmsbörsen inledde veckan med ett ras. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasade på måndagen. Det breda OMXS-indexet tappade 4,5 procent och de mest omsatta bolagen på OMXS30-listan gick ned 3,9 procent.
Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.
PREMIUM

Sedan årsskiftet har börsen gått ned nära 12 procent.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index var strax efter klockan 16 ned hela 5,2 procent men vände upp något fram till stängning. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som veckans handel på Wall Street inledes nedåt.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasade tungviktare som Atlas Copco och Investor 6,0 respektive 4,6 procent. Sämst gick det för Evolution som tappade 8,6 procent. Men nedgången var bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus. Bäst presterande var mjukpapperstillverkaren Essity som "bara" föll 1,0 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhörde dem som tog mest stryk utanför finlistan, med kursras på 8,0 respektive 7,8 procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan.

Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressades under dagen nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades den 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av den 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och den 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter att britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var den 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.

Ekonomi

Kronan tar stryk i börsrasets skugga

Den svenska kronan tar stryk i börsoron. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Den svenska kronan tillhör slagpåsarna på valutamarknaden i skuggan av de kraftiga börsfallen.
"Det är för tidigt att säga om det slutar här", skriver Carl Hammer, chefsstrateg på SEB
PREMIUM

Kronfallet har pågått sedan årsskiftet och det finns flera faktorer bakom kursrörelsen.

Priset på en euro lyfte till 10:53 kronor i måndagens handel. Det innebär den sämsta kronkursen sedan hösten 2020. Dollarn har samtidigt lyft till 9:32 kronor, vilket är den svagaste växelkursen för kronan mot den amerikanska valutan sedan sommaren 2020.

Den norska kronan pressas också i valutaturbulensen. Samtidigt stiger dollarn mot euron, till kursen 1:13 dollar per euro.

Bakom marknadsturbulensen ligger en våg av oro för att det stundar räntelyft från centralbanker när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) börjar strama åt penningpolitiken i år.

Ovanligt hög och oväntat ihållande inflation har brett ut sig i många ekonomier, vilket tryckt upp marknadsräntor och förväntningarna på räntehöjningar och andra åtstramningar.

Den geopolitiska oron kring Ukraina och Ryssland bidrar också till utvecklingen, enligt Hammer.

"En snabb lösning på Ukrainakrisen skulle troligen vara väldigt positivt för kronan på kort sikt", skriver han.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Kurskollapsen för krypto fortsätter

Bitcoins värde har nästan halverats sedan den historiska toppen i höstas. Arkivbild
Foto: Mark Lennihan AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Marknaden fortsätter flykten från kryptotillgångar. Den största kryptovalutan bitcoin fortsätter sin färd nedåt för femte dagen i rad och rasar cirka 5 procent till omkring 33 500 dollar.
PREMIUM

Bitcoin har därmed tappat en fjärdedel av sitt värde sedan årsskiftet och börjar närma sig bottennappet i juli 2021 strax under 30 000 dollar.

Andra stora kryptovalutor, som ether, faller ännu mer. Etherkursen rasar 7 procent till cirka 2 250 dollar.

Nedgången är fortsättningen på en trend nedåt, som pågått sedan bitcoins historiska topp på drygt 67 700 dollar för lite drygt två månader sedan.

En pådrivande faktor är de kapitalrörelser som tryckt ned börsen sedan det står klart att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) planerar oväntat stora åtstramningar – med räntehöjningar och en påskyndad avveckling av stödköpsportföljen – efter snart två års av massiva pandemistimulanser.

Bland bedömare går meningarna isär om kryptovalutornas utsikter framåt och många har sedan länge varnat för att det byggdes upp en finansiell bubbla när bitcoinpriset mer än fjortonfaldigades från en kurs kring 5 000 våren 2020 till nivåer på nästan 70 000 i höstas.

– Vi tycker inte det är något fel i att de mest spekulativa hörnen på marknaden töms på lite luft i marknadsturbulensen, säger Mark Haefele, investeringschef på storbanken UBS kapitalförvaltning.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL