Inrikes

Ett fall av omikron utan resekoppling upptäckt

Vaccinering mot covid-19. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka. Hittills har 16 personer konstaterats vara smittade av omikronvarianten - ett av fallen hade inte koppling till utlandsresa.
PREMIUM

Det är i Region Stockholm som ett fall utan känd resekoppling dykt upp, enligt Sara Byfors, biträdande avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten.

– Det är en indikation på att det sker en viss spridning i samhället av omikronvarianten, även i Sverige. Men deltavarianten fortsätter att dominera, säger hon på torsdagens myndighetsgemensamma pressträff.

Lägesbilden är att smittspridningen i landet ökar, men fortsatt på relativt låga nivåer i ett europeiskt perspektiv.

– Det går upp och ner i olika länder i Europa. Länder som Sverige, Frankrike och Spanien har en ökning, om än från låga nivåer, säger Byfors.

Skillnaden mellan vaccinerade och ovaccinerade när det gäller bekräftade fall är fortsatt stor, enligt Byfors.

– Det är en lägre incidens bland vaccinerade än ovaccinerade, men man kan se att ökningen vi ser sker i båda grupperna.

Fallen ökar ganska mycket i gruppen 0-9 år, vilket enligt Byfors beror på att den i princip är ovaccinerad.

Oroande takt

Antalet sjukhuspatienter med covid-19 har ökat den senaste veckan, enligt Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen. Senaste noteringen är 350 personer på vanlig vårdavdelning, vilket är en ökning på 64 personer.

– Det är en ganska snabb ökning, säger Nilsson Carlsson.

56 personer vårdas på intensivvårdsavdelning. Det är en ökning med 13 personer.

– Även om nivån är någorlunda är ökningstakten oroande. Det är viktigt med smittskyddsåtgärder för att få ner belastningen på vården och dämpa den senaste veckans negativa utveckling.

Folkhälsomyndigheten ser ingen uppgång i antalet avlidna personer i covid-19 i Sverige. Det är fortsatt låga nivåer, ungefär 30-40 dödsfall per vecka med covid-19, säger Byfors.

Det är fler vaccinerade än ovaccinerade som avlider, det har att göra med att åldern är den största riskfaktorn för allvarlig sjukdom.

"God kapacitet"

Just nu får ungefär 400 000 personer i veckan en dos vaccin mot covid-19. De senaste veckorna har det skett en ökning av vaccinationstakten.

Vaccinationskapaciteten är god, i synnerhet när större mottagningar öppnas och mer personal kallas in, enligt Emma Spak, sektionschef på Sveriges kommuner och regioner.

Regionerna kommer under kommande månader att ha en vaccinationskapacitet på åtminstone 450 000 doser per vecka, säger hon.

Det bedömer vi kommer att täcka behoven för att vaccinera med dos tre och medge fortsatt arbete med första och andra dos för personer som är 12 år och äldre. Vi har en god kapacitet för att vaccinera framåt.

Rättad version: Felaktig jämförelse av incidens bland vaccinerade och ovaccinerade nu rättad.

FAKTA

Fakta: 1,5 miljoner svenskar fått tredje dosen

Totalt har 15 185 personer med bekräftad covid-19 avlidit i Sverige, enligt den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten.

7 241 442 personer (tolv år och äldre) har fått två vaccindoser mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 80,1 procent av befolkningen i åldersgruppen tolv år och äldre.

Dessutom har 1 565 691 personer över 18 år fått en tredje dos, vilket motsvarar 18,9 procent.

Från och med vecka 48 redovisar Folkhälsomyndigheten vaccinationstäckningen bland personer som är tolv år och äldre. Dessförinnan var det 16 år och uppåt som gällde. Siffran för den tredje dosen gäller dock personer 18 år och uppåt.

Sammanlagt har 1 226 055 personer i Sverige bekräftats smittade med covid-19 under pandemin.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Två gripna för mordförsök i Sundbyberg

Två män greps i natt, misstänkta för mordförsök i Sundbyberg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män greps i natt i en lägenhet i Sundbyberg misstänkta för mordförsök. Strax före midnatt fick polisen larm om ett pågående brott i bostaden. När polisen kom dit påträffades en man med förmodade knivskador.

– Han var allvarligt skadad och fördes med ambulans till sjukhus, säger Stockholmspolisens presstalesperson Ola Österling.

De två gripna männen, som nu ska förhöras, ska ha befunnit sig i lägenheten när brottet begicks. Under förmiddagen ska en åklagare ta ställning till om de misstänkta ska anhållas eller försättas på fri fot.

Lägenheten är avspärrad och en brottsplatsundersökning ska genomföras av kriminaltekniker under förmiddagen.

De inblandade personerna är enligt polisen i "yngre medelåldern".

Inrikes

Inga tecken på brott efter Norrtäljedöda

Inget som tyder på brott efter att två män hittades döda i Norrtälje. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män, 65 och 80 år gamla, hittades under lördagen döda i en bostad i Norrtälje. Eftersom omständigheterna kring dödsfallen var oklara inleddes en förundersökning om mord.

Efter att ha genomfört teknisk undersökning och förhör med boende i fastigheten har misstankarna om att ett brott begåtts inte stärkts, enligt polisen.

– Det finns ingenting i materialet som har framkommit som stärker misstankarna om att ett brott har begåtts, säger Stockholmspolisens presstalesperson Ola Österling.

Det finns ingen person som misstänks för något brott i samband med dödsfallen och polisen inväntar nu den rättsmedicinska undersökningen för att få klarhet i vad som hänt.

Inrikes

Färre skiljer sig i pandemin

Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Skilsmässorna var färre förra året, vilket kan bero på pandemin. Men risken finns att det efter pandemin kommer ett bakslag med fler skilsmässor.
– Det skulle inte förvåna mig, säger skilsmässoforskaren Glenn Sandström.
PREMIUM

Från att skilsmässorna ökat under några år, verkar färre par nu vilja separera – i alla fall gör färre slag i saken.

Under 2021 ansökte 28 296 par om skilsmässa hos landets tingsrätter. Det är 10,5 procent färre än under 2020, då 31 613 par ville skiljas.

I pandemins inledningsskede varnare många för att skilsmässorna skulle kunna komma att öka, men med facit i hand visar sig nu motsatsen.

Tolkas försiktigt

Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet, forskar om levnadsvanor och menar att statistiken bör tolkas med försiktighet.

– Vi vet inte vad det är som gör att vi har den här nedgången nu, vi har inte hunnit studera det.

Givet vad som är känt om det som orsakar skilsmässor hade det snarare varit rimligt att vänta sig en ökning, påpekar han.

Det finns en rad faktorer som höjer risken att par bryter upp. De starkast inverkande är våld i relationen, allvarliga konflikter kring pengar eller barnuppfostran, konflikter med släktingar, missbruk och psykisk ohälsa.

Färsk forskning från europeiska länder som Spanien, Österrike och Tyskland visar på att våld i nära relationer har ökat under pandemin – så även i Sverige. I Europa har man har också kunnat se en ökning av psykisk ohälsa. Därtill tenderar alkohol- och drogkonsumtionen ha ökat under perioder av nedstängningar.

Uppskjutna separationer

Men i Sverige har alkoholkonsumtionen i stället minskat. Här, till skillnad från länder som genomfört hårdare nedstängningar, verkar människor också ha mått bättre generellt under pandemin. Nedstämdhet ökade inte, däremot blev lätta stress- och sömnbesvär vanligare efter maj 2020, enligt undersökningar som Folkhälsomyndigheten gjort.

– Man skulle kunna tänka sig att den här stressen skulle destabilisera relationer så att vi fick en ökad skilsmässofrekvens, men så blev det inte, säger Glenn Sandström, men höjer också ett varningens finger för att separationer, snarare än att ha uteblivit i stället har skjutits upp.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att se en postpandemisk uppgång i skilsmässorna, att relationer som man av olika skäl har upprätthållit under de här exceptionella omständigheterna tar slut. Det vill säga att när saker återgår till mera normala förhållanden så finns en hel del uppskjutna separationer som kommer att realiseras.

När de yttre omständigheterna blir mer osäkra så tenderar människor att skjuta upp olika risker. Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Människor sitter helt enkelt ned i båten och fattar inte lika radikala beslut när det stormar i omgivningen, förklarar Glenn Sandström.

– Man har dragit sig för att agera på en efterfrågan på separation på grund av att man upplevt det mer praktiskt svårgenomförbart under pandemin.

Färre frestelser

De stora skilsmässosäsongerna äger traditionellt rum på hösten efter sommarsemestern och på vintern efter julledigheten. Forskningens förklaring är dels den ökade exponering – att man varit mer tillsammans – och dels att man kanske fått tid att tänka över parsituationen under pausen från jobbvardagen.

Pandemin har onekligen bjudit på mer tid tillsammans och par där bägge arbetat hemma har fått känna på ökad exponering. Ett skralare nöjesliv med bitvis stängda krogar, biografer och andra verksamheter har också bidragit till att vi varit hemma mer.

Men det här behöver inte enbart bara negativt. Det anser psykologen Allan Linnér med ett helt yrkesliv av parterapi bakom sig.

– Det finns färre tillfällen att vara otrogen, att träffa någon – frestelserna är färre. Det finns helt enkelt inte lika mycket stimuli som kan bidra, säger han men understryker att de utmaningar pandemin innebär för en samborelation kan slå åt två håll.

– För en del innebär det en chans till fördjupning, vila, återhämtning, större gemenskap, att kunna värdesätta det man har. För andra kanske det innebär att man blir ännu mera stärkt i att separationen är ett riktigt beslut, men man låter det bero tills vidare, säger han och tillägger att en separation med barn inblandade innebär ett jättesteg med flera olika typer av konsekvenser.

– Det talar för att man sitter ner i båten i hopp om att kunna rida ut stormen.

Kriser påverkar

För att djupare förstå vad som påverkar pardynamiken går det att dra paralleller till andra kriser som kan drabba en tvåsamhet. Ett exempel är ett ungt föräldrapar som förlorar sitt barn – en händelse som prövar relationen på ett brutalt och inte sällan leder till separation.

– En anledning kan vara personernas olika sätt att hantera det som hänt, säger Allan Linnér.

Till exempel kan kvinnan känna ett starkt behov av att vara kvar i sorgen, medan mannen tvärtom känner ett behov av att resa sig och gå vidare.

– Då kan den olikheten, utöver förlusten i sig, bidra till att förlusten blir svårare att hantera: "Hur kan du snacka om att gå på bio, med tanke på...?".

På liknande vis kan den direkta oro och rädsla som smittspridningen medfört skapa anspänning – om parternas sätt att hantera krisen skiljer sig åt.

– Om en blir mer och mer orolig och handlingsförlamad, passiv, upptagen, ältande – ständigt sitter och kollar på rapporter om smittoläget – och den andra säger "jag vill inte se mer än en rapport per dag", så kommer det att färga relationen, säger Allan Linnér.

Tomas Lauffs/TT

Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Då separerar vi

Av alla skilsmässor i Sverige är ungefär en tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.

Flest skilsmässor äger rum under hösten efter sommarsemestern och efter julledigheten, under perioden januari–februari. En förklaring kan vara att man i en parrelation under ledigheten exponerat sig för varandra mer än under vardagsförhållanden. Men också att man under ledighet ges tid att begrunda relationen.

Källor: Domstolsverket samt intervju med Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet.

Inrikes

Man knivskuren på fest – tre gripna

Polisen utreder ett misstänkt mordförsök i Gävle. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 20-årsåldern blev under natten knivskuren på en fest i Gävle, uppger polisen. Larmet kom in klockan 02.21.

– Det inkommer ett 112-samtal om att någon ska ha blivit knivhuggen. Väl på plats är det lite rörigt, det är någon som springer, säger Thomas Bertze, vakthavande befäl vid polisen.

Mannen ska ha blivit knivskuren i ryggen och har förts till sjukhus med ambulans. Skadeläget är oklart.

Polisen utreder händelsen som mordförsök och har gripit tre män i 20-årsåldern från festen som misstänks för brottet.

– Vi vidtar en mängd utredningsåtgärder på platsen, där man håller förhör, spärrar av och förbereder för en teknisk undersökning, säger Thomas Bertze.

Inrikes

En till sjukhus efter skoterolycka

En person har förts till sjukhus efter en skoterolycka. Arkivbild.
Foto: Pontus Stenberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En person har förts till sjukhus med ambulans efter en skoterolycka vid skidanläggningen Dundret i Gällivare, skriver Norrbottens-Kuriren.

Personen ska ha blivit fastklämd under skotern när den välte. Skadeläget är oklart.

Larmet om olyckan inkom vid 22.33 på lördagskvällen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

Man skjuten till döds i Malmö – ingen gripen

En man sköts till döds i Malmö på lördagen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 35-årsåldern sköts på lördagskvällen ihjäl i Lindängen i Malmö. Under tidiga söndagsmorgonen hade ännu ingen gripits för skjutningen.
PREMIUM

Larmet om skottlossningen kom vid 18.30-tiden på lördagen.

– Som jag har förstått det har det inträffat i en trappuppgång i ett flerfamiljshus, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Strax före klockan 23 på lördagskvällen bekräftade polisen att mannen avlidit. Enligt polisen dog han på platsen.

Vid 05-tiden på söndagsmorgonen fanns inga frihetsberövade eller misstänkta i ärendet. Polisen kan inte svara på om man söker en eller flera gärningsmän, men uppger att flera skott har avlossats.

– Vi har en tydlig bild av vad som har hänt, att det har varit en konfrontation, skottlossning, i en trappuppgång, säger Peter Martin, vakthavande befäl vid polisen.

Under kvällen knackade polisen dörr i området och pratade med personer som befann sig utomhus i närheten av brottsplatsen.

– Vi har pratat med ett antal personer i området och samlat in en del vittnesuppgifter, säger Evelina Olsson.

Trapphuset och delar av innergården spärrades av för teknisk undersökning. Polisen har spårat med hund och även undersökt om det finns övervakningskameror i området som kan ha fångat delar av förloppet.

Polisens tekniker arbetade på platsen en bit in på natten, men var på morgonen klara med brottsplatsundersökningen och har gjort vissa beslag.

TT: Ser ni någon koppling till kriminella gäng eller tidigare skjutningar?

– Kriminella gäng kan vi absolut inte utesluta, men om det har en koppling till något annat är för tidigt att säga, säger Peter Martin.

Inrikes

Rekorddominans för Andersson i medierna

Statsminister Magdalena Andersson (S). Bilden togs under en pressträff om nya covidrestriktioner. Arkivbild.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Statsminister Magdalena Andersson (S) var den partiledare som syntes överlägset mest i både nyhetsmedier och sociala medier under sista kvartalet 2021, enligt Mediemätaren som Kantar Sifo gör för Sveriges Radio Ekot.

– Hennes dominans i nyhetsflödet är på rekordnivå. Tittar vi sammantaget på alla andra partiledare står de för runt hälften av den totala rapporteringen, säger analyschefen Per Söderpalm, till Ekot.

Siffrorna är kanske inte helt oväntade då både budgetprocessen och turerna kring statsministeromröstningen riktade fokus mot Andersson och Socialdemokraterna under årets sista månader.

På andra plats kommer SD-ledaren Jimmie Åkesson, som uppmärksammas mycket i sociala medier, följd av MP-språkröret Per Bolund.

Mätningen omfattar 985 000 inslag artiklar och inlägg.

Inrikes

Män misstänks ha utpressat barnfamiljer

Två män har åtalats vid Blekinge tingsrätt misstänkta för utpressning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Två män åtalas för att ha pressat åtta barnfamiljer på pengar i Blekinge. Männen ska ha kontaktat föräldrarna och påstått att deras barn varit skyldiga pengar och hotat att skada dem om inte summorna betalades ut, skriver Blekinge Läns Tidning.
PREMIUM

De två männen, 21 och 31 år gamla, ska ha fått fem familjer att betala sammanlagt 22 700 kronor för de påstådda skulderna som bland annat handlade om påhittade köp av alkohol. I tre andra fall fick inte utpressarna någon betalning.

BLT återger ett samtal där pappan vägrade betala och sade till uppringaren att det inte fanns någon skuld. Utpressaren blev då aggressiv och hotade med att komma till familjens bostad.

– Ja gör det, svarade pappan, varpå utpressaren gav upp.

Det var de fall där betalning skedde via Swish som avslöjade utpressarna då telefonnumren kunde spåras till de konton dit pengarna gick.

Polisen kunde också spela in ett av samtalen, vilket underlättade åklagarens arbete.

– All bevisning är bra att ha, och om man då har ett inspelat samtal så har man ju exakt vad som sades. Dessutom kan du höra tonen i rösten på den eller de som ringer, säger Stina Brindmark, åklagare vid åklagarkammaren i Karlskrona, till BLT.

De åtalade männen är också misstänkta för inblandning i flera andra brott.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL