Utrikes

Rekordlångt straff för handel med horn

En noshörningsunge tillsammans med sin stympade mor. Bilden är från Sydafrika, där djuren till stor del jagas på grund av efterfrågan på noshörningshorn i just Vietnam. Arkivbild.
Foto: Denis Farrell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En person i Vietnam har dömts till ett rekordlångt fängelsestraff för att ha smugglat noshörningshorn från Förenade arabemiraten till Vietnam. 36-åringen får 14 års fängelse, det längsta straff som någonsin utdömts i en vietnamesisk domstol för brottet, enligt en lokal naturskyddsgrupp.

Vietnam är ett nav för den illegala globala handeln med noshörningshorn, elefantbetar och andra kroppsdelar från vilda djur. Myndigheterna har länge lovat att få stopp på smugglingen, men hittills utan någon större framgång.

Den nu dömde mannen upptäcktes 2019, då tulltjänstemän på Hanois flygplats hittade 55 bitar noshörningshorn som vägde sammanlagt runt 125 kilo.

Vissa i Vietnam och grannlandet Kina tror att nedmalda noshörningshorn kan fungera som botemedel mot vissa sjukdomar och även lindra baksmälla.

Globalt finns endast runt 29 000 noshörningar kvar, till stor del på grund av tjuvjakt i Afrika för att tillfredsställa efterfrågan i Asien.

Utrikes

SAK: Rätt att prata med talibanerna

Talibanernas representanter checkade på lördagen in på Soria Moria hotell i Oslo.
Foto: Torstein Bøe
Utrikes
Utrikes Dialog med talibanerna är den enda vägen ur den humanitära katastrofen i Afghanistan. Det anser Klas Bjurström på Svenska Afghanistankommittén.
– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad, säger han.

En delegation från Afghanistans talibanregering befinner sig i Oslo för överläggningar med representanter från Norge, EU och flera andra västländer, däribland Storbritannien, Frankrike och USA.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till besöket, talibanernas första till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Talibanerna välkomnar initiativet som en möjlighet att normalisera relationen med väst. Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt betonar i sin tur att mötet inte ska ses som ett erkännande av den brutala och kvinnofientliga rörelsen.

Kritiker anser att ett erkännande är precis vad det handlar om. Men enligt Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, SAK, är dialog den enda vägen framåt.

– Man vill inte legitimera talibanerna, än mindre erkänna dem, men i realiteten så är det de som styr, och eftersom ingen hotar dem så kommer de göra ett tag framöver. Vill man göra något för att påverka befolkningen så måste man föra en dialog med talibanerna, säger han.

Måste samtala

Svenska Afghanistankommittén har arbetat med utvecklingsbistånd i landet i över 40 år. Klas Bjurström anser att omvärlden även framgent kommer vara tvungna att förhålla sig till talibanerna – humanitär katastrof eller ej.

– Alternativet finns inte riktigt. Att tro att man ska kunna lösa problemen genom att isolera talibanerna är direkt kontraproduktivt. Dessutom finns det en stor befolkning som får lida av det. De har mänskliga rättigheter, och de måste man försöka försvara, säger han.

– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad. En sak är säker – utan dialog så kommer man inte att lyckas med något.

I Norge har även Röda Korset ställt sig positivt till samtalen med talibanerna.

– Afghanistan har fått nya makthavare, och det är dessa vi nu måste förhålla oss till, säger Bernt G. Apeland, generalsekreterare för norska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

TT har varit i kontakt med svenska Röda Korset som avböjer att kommentera.

"Finns risker"

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark är kluven till samtalen.

– Man måste komma ihåg att talibanerna har kastat en folkvald regering överbord, säger han.

TT: Borde mötet äga rum?

– Det finns risker med det.

Han påpekar att Norge har en lång tradition av att vara en medlarnation, vilket gör det lättare för landet att vara värd för ett sådant möte.

– I en svensk kontext hade det varit mycket svårare.

Utrikesdepartementet har avböjt att kommentera med hänvisning till att regeringen inte deltar i samtalen.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Margot Wallström, socialdemokratisk utrikesminister mellan 2014 och 2019, skriver på Twitter att det i dagsläget inte är "frågan om man ska prata med talibanerna utan hur man ska göra det".

Samtalen i Oslo pågår mellan 23 och 25 januari. Utöver företrädare för talibanerna, USA, EU och ett antal europeiska länder deltar representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister.

Simon Uggla/TT

Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Foto: Torstein Bøe

Utrikes

Åttaåring i USA dödad av förlupen kula

Flickan dödades när hon gick längs med en gata i Chicago. Bilden har ingen koppling till händelsen i artikeln.
Foto: Anthony Vazquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En åttaårig flicka i Chicago i USA har avlidit sedan hon träffats i huvudet av en förlupen kula, enligt polisen.

Flickan gick längs med en gata i staden tillsammans med sin vårdnadshavare när en gärningsman avfyrade skott mot en 26-årig man som lämnade en butik i närheten. Polisen arbetar utifrån teorin att flickan träffades av misstag i samband med skottlossningen.

Flickan förklarades senare död på sjukhus. Mannen skottskadades svårt och fördes till sjukhus med livshotande skador.

Den lokala polischefen David Brown skriver på Twitter att "det tragiska och meningslösa mordet" har skakat invånarna i staden.

"Det finns inga tröstande ord när ett barns liv släcks. Det finns inga ord som kan beskriva familjens sorg", skriver Brown.

Chicago befinner sig i en pågående våldsvåg med omkring 800 mord under förra året, vilket var det mest morddrabbade året i staden på 25 år.

Utrikes

Armeniens president avgår

Armeniens president Armen Sarkissian vid FN:s klimatmöte i Glasgow i höstas.
Foto: Adrian Dennis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Armeniens president Armen Sarkissian har meddelat att han avgår från sin post, med hänvisning till att han inte haft möjlighet att påverka politiken under tider av nationell kris.

"Presidenten har inte de nödvändiga verktygen för att påverka de viktiga processerna för utrikes- och inrikespolitik i svåra tider för folket och landet", säger Sarkissian i ett uttalande på sin officiella hemsida.

Sarkissian stod i centrum för en inrikespolitisk kris under förra året som bröt ut i kölvattnet av kriget mellan Armenien och dess långvariga rival Azerbajdzjan om kontroll över den omtvistade regionen Nagorno-Karabach.

Presidentrollen är till stor del ceremoniell och den verkställande makten vilar i första hand hos premiärminister Nikol Pasjinjan.

Sarkissian och Pasjinjan har bland annat varit oense om beslutet att avsätta chefen för militärens generalstab.

Utrikes

WHO: Pandemin i Europa kan snart vara över

WHO:s Europachef Hans Kluge tror att pandemin kan vara på väg att ebba ut i Europa. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) spår att omikronvarianten kan innebära slutet på coronapandemin i Europa.

WHO:s Europachef Hans Kluge säger att så många som 60 procent av befolkningen i Europas länder kan ha infekterats av omikronvarianten fram till mars månad.

– Det är troligt att regionen rör sig mot ett slags slutspel för pandemin, säger Kluge.

WHO förutspår ett slags global immunitet i några veckor eller månader sedan omikronvarianten har svept fram över världen, på grund av att många har vaccinerat sig eller infekterats av viruset.

– Vi räknar med att det kommer en lugn period innan covid-19 kan komma tillbaka mot slutet av året, men inte nödvändigtvis som en pandemi, säger han.

Omikronvarianten stod för 15 procent av alla bekräftade fall i WHO:s Europaregion den 18 januari, jämfört med drygt 6 procent en vecka tidigare.

Utrikes

Soldatuppror och strider i Burkina Faso

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Soldater i Burkina Faso gör uppror och skott ljuder från flera militära anläggningar.
Regeringen tillbakavisar påståenden om att den har störtats.

Soldaterna kliver ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

– Vi vill ha tillräckliga resurser för striderna, säger en soldat i myteriet på en militärbas i huvudstaden Ouagadougou, i en ljudinspelning som skickats till AFP.

Skottlossning har rapporterats från flera militära anläggningar i landet, från söndagsmorgonen och framåt. En stor militärbas i huvudstaden hade tidigt på söndagen omringats av maskerade soldater som avlossade skott i luften.

Hävdar kontroll

Regeringen har gått ut och dementerat uppgifter som sprids i sociala medier om att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelar regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Försvarsminister Barthélémy Simporé uppger i tv att "inga av republikens institutioner har rubbats".

Soldaterna har av allt att döma inga synpunkter på huruvida presidenten Roch Christian Kaboré borde sitta kvar eller inte. De krav som framkommit handlar utöver de militära resurserna bland annat om mer stöd till soldaters anhöriga.

Grep möjliga kuppmakare

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

I december, efter veckor av missnöjesyttringar, upplöste Kaboré regeringen. För en dryg vecka sedan greps tolv personer – däribland en regeringskritisk överste som har fört befäl i strider mot jihadisterna – misstänkta för ett kuppförsök.

Vid sidan av det militära myteriet fortsätter civila protester. I lördags använde polis tårgas för att skingra en folkmassa med ett hundratal deltagare i Ouagadougou och tiotals demonstranter greps.

Under söndagen har protesterna dock fortsatt och vid dessa har regeringspartiet MPP:s kansli stuckits i brand. Branden förstörde hela bottenvåningen i byggnaden, enligt AFP:s utsända.

De demonstrerande burkinierna sympatiserar med armén.

– Vi vill att militären tar makten. Vår demokrati är inte stabil, säger demonstranten Salif Sawadogo till AP, bland tårgas på ett torg i Ouagadougou.

Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Det finns inga uppgifter om gripna eller skadade.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti har valt ny ledare

Morten Messerschmidt talar vid det extrainsatta årsmötet i Herning.
Foto: Bo Amstrup/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Ett splittrat Dansk Folkeparti som radat upp nederlag har en ny ledare.
Folketingsledamoten och favoriten Morten Messerschmidt väljs med stort stöd, men tiden är knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Messerschmidt fick fler än 60 procent av partidelegaternas röster vid ett extrainsatt årsmöte i Herning.

– Nu kommer en tid där vi ska ena vårt parti, där vi ska samla vårt parti och där det kommer att finnas plats för alla, sade den nyvalde partiledaren när resultatet stod klart, enligt Ritzau.

– Det kommer inte att komma några repressalier för sådant som skett under den tid som har gått. Nu ska vi gå framåt tillsammans.

Vid succévalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna sökt sig bort från det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

Thulesen Dahl var inte närvarande vid valet av sin efterträdare, då han testade positivt för covid-19 tidigare i veckan. Han hade inte heller tagit ställning i frågan om vem det borde bli.

Morten Messerschmidt sågs som klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget. Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, sade Erik Holstein till TT inför söndagens avgörande möte.

Besviken rival

Även om Messerschmidt stöttades av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) tog fyra parlamentskollegor ställning för hans främste utmanare Martin Henriksen. Ett par av dem har även sagt att de kommer överväga att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Även Henriksen säger att han kommer att gå hem från stämman och fundera på framtiden. Han har länge drivit en islamofobisk linje och anser att partiet bör slå an en ännu hårdare ton i framför allt invandringsfrågan.

– Det råder inga tvivel om att de som har försökt tvinga bort mig från partiet under de senaste två-tre åren nu har fått den absoluta makten i partiet, säger han.

Den tredje kandidaten var Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Utrikes

Hårda strider vid IS-fängelse i Syrien

En SDF-soldat i norra Syrien. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna fortsätter att rasa för fjärde dagen i rad utanför ett fängelse i al-Hasakah i norra Syrien där tusentals IS-medlemmar hålls fängslade, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Sammanlagt 136 människor har dödats sedan striderna inleddes med torsdagens fritagningsförsök där ett hundratal IS-medlemmar stormade fängelset. Bland de döda finns 84 IS-medlemmar, 45 kurdiska soldater och sju civila, enligt SOHR.

Kurdiskledda SDF har säkrat merparten av fängelset och det kringliggande området, med undantag för några delar av fängelset som fortfarande kontrolleras av fängslade IS-medlemmar, enligt SOHR.

SDF säger i ett uttalande att dess soldater har spärrat av fängelset för att fångarna inte ska kunna rymma.

Den USA-ledda koalitionen har genomfört flera flyganfall mot IS-mål i området under söndagens strider.

Minst 3 500 misstänkta IS-medlemmar hålls i fängelset.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL