Inrikes

Värstingsnigeln inte spansk – byter namn

Den invasiva snigelarten får nu även officiellt namnet mördarsnigel. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes "Trädgårdens värsting" har officiellt bytt namn – från spansk skogssnigel till mördarsnigel. Genetiska studier har nämligen visat att den inte kommer från Spanien.
PREMIUM

Den spanska skogssnigeln är en ovälkommen gäst i många svenska trädgårdar. I folkmun har den fått namnet "mördarsnigel" både på grund av sin aggressiva framfart mot grödorna och för att den ibland äter upp individer av den egna arten.

Nu har snigeln även officiellt bytt namn till mördarsnigel i Artdatabanken hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

– Det visade sig att den inte är från Spanien, utan snarare från Frankrike. Man upptäckte genom genetiska studier att den aldrig funnits i Spanien sedan tidigare, säger Ulf Bjelke, miljöanalysspecialist vid SLU.

Gör skäl för namnet

Att blanda in snigelns franska ursprung i namnet hade dock blivit för rörigt. Därför valde Artdatabanken och Kommittén för svenska djurnamn att gå på det mer etablerade alternativet – mördarsnigel.

Ulf Bjelke vet inte exakt hur och när namnet uppstod i medierapporteringen, men anser att snigeln gör skäl för sitt namn.

– Ja det kan man säga, de äter det mesta. Det är lite att den är en värsting i trädgårdarna, det är därför den har fått det här namnet från början. Den går hårt åt sallader och allt möjligt som man odlar.

Saknar naturlig fiende

Arten är extremt invasiv och har förts in till Sverige av misstag, genom bland annat import av växter. Den observerades först i landet i mitten av 1970-talet.

Som hermafroditer med möjlighet till självbefruktning förökar sig mördarsnigeln snabbt och kan lägga uppåt 400 ägg. Den har inga naturliga fiender i Sverige och gör heller ingen nytta, enligt Ulf Bjelke.

– Den är väldigt slemmig. Andra sniglar kan igelkottar och grävlingar äta, men inte den här.

Marielle Theander Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Mördarsnigel

Mördarsnigeln kan bli upp till 15 centimeter lång. Färgen är oftast enfärgat brunröd men varierar alltifrån nästan helt svart över alla bruna och röda färgnyanser till orangegul. Huvudet och tentaklerna är mörkt svarta/blåsvarta.

Det första svenska fyndet gjordes i Skåne 1975 och i dag finns den så långt norrut som i norra Värmland och Dalarna. Längs kusten sträcker sig förekomsten ännu längre norrut.

Arten sprids nästan uteslutande genom människans handel med växter och jord, där ägg eller sniglar följer med.

Mördarsnigeln är hermafroditisk och kan befrukta sig själv. Den har dessutom en stor äggproduktion vilket innebär att den förökar sig snabbt. Den snabba förökningen i kombination med ett aggressivt ätbeteende gör den till ett svårt skadedjur.

Källa: SLU och NE

Inrikes

Studie: Lägre syrgasbehov hos covidpatienter

Brist på syrgas har varit ett bekymmer i många länder under pandemin. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Allvarligt sjuka covidpatienter kan behöva mindre syrgas än vad man tidigare trott, enligt en svensk studie. Kunskapen kan bidra till att minska risken för syrgasbrist på sjukhusen.

Brist på syrgas har varit ett gissel i många länder under pandemin och har orsakat många dödsfall.

En svårighet har varit att planera hur syrgasen ska fördelas mellan olika sjukhus och avdelningar, då det saknats studier om hur mycket syrgas en genomsnittlig covidpatient egentligen behöver.

Detta har nu forskare knutna till Uppsala universitet undersökt i en ny studie. Den omfattar alla patienter i Sörmland som hade en syresättning som gjorde att de behövde syrgas, men inte respiratorvård, under pandemins första våg – totalt 126 patienter.

Vårdpersonalen undersökte deras syresättning och optimerade syreflödet kontinuerligt, och alla justeringar dokumenterades noga.

Resultatet, som presenteras i tidskriften Plos One, visar att patienterna behövde betydligt mindre syrgas än det mått som WHO använder för patientgruppen.

"Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas", säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Syrgas ses som den viktigaste behandlingen vid svår covid då lungorna inte kan utvinna syre ur luften.

Hanna Odelfors/TT

Inrikes

6 000 utan el i flera timmar– centrum släckt

Flemingsbergs centrum släcktes ned till av strömavbrottet.
Foto: Robin Ek /TT
Inrikes
Inrikes

Drygt 6 000 av Vattenfalls kunder påverkades av ett strömavbrott i Flemingsberg söder om Stockholm. Elen försvann vid 15-tiden och ännu strax före klockan 20 saknar strax över 1 800 av kunderna fortfarande el.

Vattenfall har personal på plats som arbetar för att lösa problemet.

– Vi följer en procedur för att försöka koppla tillbaka de kopplade in kunderna igen, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall.

Delar av Flemingsbergs centrum släcktes ner till följd av strömavbrottet och affärer tvingades utrymma lokalerna.

Även Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ligger i området, men det är oklart om verksamheten där har drabbats.

– Jag har inte fått något meddelande om det. De har ju dessutom reservaggregat, säger Markus Fischer.

Vattenfall räknar med att samtliga av de resterande kunderna ska få tillbaka strömmen under kvällen.

Inrikes

Nya covidreglerna du behöver ha koll på

Ett positivt antigentest räcker nu för att bekräfta att du har covid-19. Tidigare behövde antigentestet stärkas med ett PCR-test.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Gå till jobbet eller stanna hemma om dottern testar positivt men verkar helt frisk? Det här gäller nu.

På grund av den skenande smittspridningen, som riskerar att lamslå samhället genom stor sjukfrånvaro, ändrade Folkhälsomyndigheten i torsdags reglerna för hemkarantän och testning. Det här gäller nu för dig som bor med en smittad person eller om du själv blir sjuk:

Förkortad familjekarantän med undantag för vissa

Om någon i hushållet testar positivt ska du själv isolera dig i fem dagar från den dagen personen fick symptom.

Du får gå till arbete eller skola om du du är symptomfri och:

Men undantaget gäller just bara arbete och skola – inte fritids- och nöjesaktiviteter. Du får alltså inte gå på krogen, träffa vänner eller gå till gymmet under tiden du är i familjekarantän.

Reglerna gäller alla, även förskole- och skolbarn.

Om du blir sjuk

Om du själv blir sjuk och testar positivt för covid-19 bör du stanna hemma minst fem dagar, räknat från dagen då du fick symtom. Du ska känna dig frisk och ha varit feberfri i 48 timmar innan du bryter isoleringen.

Nya regler kring testning

Provsvar från antigentester – så kallade snabbtester som kan köpas på apotek – räcker för att bevisa att du är smittad. Då ska du stanna hemma minst fem dagar och tills du varit feberfri i minst två dagar. Ett negativt självtest utesluter dock inte covid-19.

Tidigare krävdes att man gjorde ett PCR-test, som beställs genom vården och skickas iväg för analys. Men de testen prioriteras nu bland annat för vården, eftersom testkapaciteten inte räcker.

Tomas Lauffs/TT

Inrikes

Norrskensboomen i söder var bara början

Norrskenet förra helgen var ovanligt intensivt och syntes ovanligt långt söderut. Här dock från Kolari i finska Lappland.
Foto: Irene Stachon/AP/TT
Inrikes
Inrikes Förra helgens kraftiga norrsken över så gott som hela landet var ingen engångshändelse. Det är mer att vänta de närmaste åren, enligt experterna.
– Det beror på solcykeln, bland annat, säger rymdforskaren Urban Brändström.

Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.

Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.

– Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.

Större sannolikhet

Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.

Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.

Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.

Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:

– Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.

Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.

– Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.

– I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.

Ovanligt stark solvind

Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.

Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.

– Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.

Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.

– Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.

– Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.

Träffsäker app slutmålet

Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.

– Det har alltid varit ideellt, säger han.

Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.

– Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.

Joakim Goksör/TT

Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Foto: Lisa Abrahamsson/TT
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Foto: Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken

Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.

Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.

De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.

På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.

Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

FAKTA

Fakta: Svårt men viktigt med prognoser

Det är svårt att göra norrskensprognoser. Men rymdforskarna försöker med rader av olika parametrar följa utvecklingen.

Det handlar i grunden om att man vill kunna varna för riktigt starka solstormar, som kan slå ut kritisk utrustning på jorden som radiokommunikation och olika navigations- och styrsystem.

Ett mycket kraftigt norrsken på senare tid var 2003. Då gick det att se norrsken med blotta ögat i Tyskland och bland annat Malmö drabbades av omfattande strömavbrott. Ett liknande utbrott 1989 slog ut en transformator i ett kärnkraftverk i Kanada, vilket innebar ett långvarigt strömavbrott för miljontals hushåll.

Aktiviteten på insidan av solen är fortfarande ett mysterium. Men när solen släpper ifrån sig partiklar från sina solfläckar ser man det i bästa fall 2–3 dygn innan partiklarna når jordens magnetfält och då bildar norrsken.

Dessutom är det bara några enstaka av de plasmamoln som solen släpper ifrån sig som träffar jorden. Resten fortsätter ut i solsystemet, där de kan träffa planeter som Jupiter och Saturnus, som också har norrsken ibland.

Hur stor effekten av solvinden blir på jorden avgörs dessutom av riktningen på det så kallade interplanetära magnetfältet, som i sin tur hänger samman med solens position i förhållande till planeterna i solsystemet.

En avgörande faktor för att kunna se norrsken är också vädret. Ett tjockt molntäcke lägger sig nämligen på en höjd mellan jordens yta och norrskenet.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

Inrikes

Herpesvirus bakom kunglig elefantunges död

Ett herpesvirus orsakade elefantungens Prince död. Arkivbild.
Foto: Kolmårdens djurpark/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

I december dog elefantungen Prince på Kolmårdens djurpark. Nu är det utrett vad som orsakade hans död.

Prince, som blev ett år och nio månader, dog bara några dagar efter att han blivit sjuk.

– Vi misstänkte att det kunde röra sig om ett herpesvirus som heter EEHV. Det är ett virus som det inte finns något botemedel för och det finns latent hos elefanter, säger Annika Troselius, informationschef för Park and Resorts, till Norrköpings Tidningar.

Kroppen skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för att undersökas. Nu visar det sig att det var EEHV som Prince dog av.

Prince mamma var Bua, som Carl XVI Gustaf fick i gåva från Thailands kung 2004. Pappan heter Tonsak, också det en gåva från Thailand men till Danmarks drottning Margrethe.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Stupad soldat på Malibas med svenskar

Franska soldater på basen i Gao i Mali som drabbats av en dödlig granatattack. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Inrikes
Inrikes En 24-årig fransk soldat dödades i lördagens granatattack mot en militärbas i Gao-regionen i Mali. På plats finns svensk personal i FN-insatsen Minusma och den multinationella specialförbandsoperationen Task Force Takuba.
PREMIUM

Ingen svensk kom till skada i attacken, enligt Försvarsmakten.

– Vi är i det här området och det är klart att om det skjuts granater i närheten så vidtas åtgärder, säger Jonas Olsson, pressekreterare vid Försvarsmakten, till TT.

– Det här finns i våra bedömningar och vi har rutiner för när det skjuts mot campen för att säkerställa personalens säkerhet. Och så skedde även i det här fallet.

Förutom den stupade fransmannen skadades nio soldater lindrigt, rapporterar nyhetsbyrån AP. Enligt den franska försvarsmakten sattes helikoptrar in "för att neutralisera terroristerna som sköt".

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till Minusma, 150 till Task Force Takuba och åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

Inrikes

50 miljoner beslagtogs från kriminella

Polisen, tullen och kronofogden vid en myndighetsgemensam insats mot grovt kriminella på E6 vid Lomma i november 2019.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes De senaste två åren har Kronofogden och polisen trappat upp jakten på kriminellas tillgångar. Resultatet: 50 miljoner kronor – som främst ska gå till brottsoffer.
PREMIUM

Trots blygsamma eller obefintliga taxerade inkomster skyltar kriminella gärna med exklusiva klockor, märkeskläder och dyra bilar. Samtidigt har många av dem höga skulder till Kronofogden, inte sällan i form av skadestånd de är skyldiga sina brottsoffer.

För tre år sedan fick Kronofogden därför ett tillskott på 65 miljoner kronor öronmärkta för att intensifiera arbetet med att beslagta de kriminellas tillgångar. De senaste två åren har insatserna gett rejäl avkastning, rapporterar SVT Nyheter.

Insatserna har skett flera gånger i veckan, ofta i krogmiljö eller i samband med trafikkontroller och gränspassager. Bland beslagen finns bland annat klockor, kontanter, smycken och bilar.

– Förra året utmätte vi bland annat 1,3 miljoner kronor i en resväska och en klocka för en och en halv miljon en natt på Öresundsbron, säger Johannes Paulsson, verksamhetsutvecklare hos Kronofogden, till SVT.

Myndigheten planerar insatserna tillsammans med polisen, som delar information om de personer som Kronofogden eftersöker.

Förra året uppgick värdet på de utmätta beslagen till 24,3 miljoner kronor. Året dessförinnan inbringade de 25,1 miljoner kronor. Pengarna, nästan 50 miljoner kronor, går i huvudsak till att betala de skadestånd kriminella är skyldiga sina brottsoffer.

– Att slå mot de kriminellas tillgångar är både en viktig och effektiv del av brottsbekämpningen, säger Johannes Paulsson.

Inrikes

"Renar får panik" - katastrofstöd till samebyar

Det har varit en tuff vinter för många renar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vintern är tuff för många renskötare sedan snabba temperaturväxlingar fått betesmarker att frysa till is. Hittills har 22 samebyar ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.
– Många renar riskerar att svälta ihjäl, säger renskötaren Hans Holma till TT.
PREMIUM

Problemen började i mitten av oktober. I Muonio sameby i Pajala kommun hade man just börjat samla ihop renarna för räkning och slakt när snön började falla på marken som fortfarande var ganska varm. Därefter följde snabba svängningar mellan kyla och värme – vilket gjorde att ett hårt lager is snart hade lagt sig över laven som är renarnas primära föda.

– Renarna blir oroliga, orkar inte gräva efter mat och då börjar de vandra, säger Hans Holma, ordförande för Muonio sameby.

– På bara några dagar hade hela renhjorden lämnat sina traditionella marker och stuckit söderut. De fick panik av att betet blev så låst.

Utspridda renar

Renskötarna i Muonio har försökt att samla ihop renarna, men det är svårt eftersom djuren har blivit så pass utspridda i sin jakt på mat. Vissa har man lyckats stänga in i renhagar men andra har tagit sig till grannsamebyar eller till Finland. En del renskötare har valt att hämta hem sina djur och börjat utfodra dem. Det innebär stora extrakostnader, vilket är anledningen till att Muonio sameby har ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.

– Det är en enorm kostnad att börja utfodra. Och att köra till Finland och grannsamebyar och hämta renar är tufft eftersom bränslepriset är så högt just nu, säger Hans Holma.

– Vi höll på att samla ihop renar för att sälja till slakt när de for söderut. Nu när de är så utspridda är det många som inte kommer att gå till försäljning. Så det är mycket som påverkar vår situation negativt.

Ekonomiskt stöd

Samebyar i behov av ekonomiskt stöd kan ansöka om katastrofskadeskydd från Sametinget. Det har hittills 22 samebyar gjort, alla i Norrbotten, men Lars-Ove Sjajn som är rennäringschef hos Sametinget befarar fler ansökningar också från Västerbotten och Jämtland innan vintern är slut.

– Det är rövarväder i Västerbotten och Jämtland sedan någon vecka tillbaka. Spöregn, storm, plötslig snö och nu är det iskallt, säger han.

– Huvudproblemet är att betet är så pass dåligt att renarna inte får mat, att de helt enkelt inte kommer åt den när det bildas isgata på marken.

Hur många av Sveriges 51 samebyar som ansöker om katastrofskadeskydd varierar från år till år. Men de senaste tio åren har ökningen varit markant, enligt Sjajn.

– Det som är unikt den här vintern är att så många har sökt före nyår, det har jag inte varit med om tidigare, säger han.

– Sannolikt är det klimatförändringarna som ligger bakom de plötsliga väderomslagen och problematiken. Ena dagen är det plus 5 och den andra minus 20.

Svåra år

I nordligaste Sverige går klimatförändringarna snabbare än på många andra platser i världen. Här lever många samer med oförutsägbara väderväxlingar, vilket förstås är ett orosmoln för den som lever nära naturen.

Hans Holma har haft renar i över 20 år. Längre tillbaka i tiden kunde renskötarna hålla ihop hjorden en hel vinter utan att behöva utfodra den. Men med åren har förutsättningarna blivit allt tuffare, berättar Holma.

– Vintrarna och höstarna blir varmare, det måste ju bero på klimatförändringarna, säger han.

– Nog har det varit ganska många dåliga år de senaste 10-15 åren, men att det har gått så här fort har jag aldrig varit med om tidigare. Den här säsongen är många renar borta, vi kan bara hoppas att de ska överleva vintern och att de kommer hem till sommaren igen.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Katastrofskadeskydd

Vintern är en känslig tid för renarna. Det händer att betesmarker blir helt låsta på grund av isbildning närmast marken.

För att förhindra omfattande död av renar kan samebyar ansöka om katastrofskadeskydd för att till viss del täcka kostnader för utfodring som har uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden. Med det menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda.

Bidrag lämnas med högst 50 procent av samebyns kostnader för renlav, foder, hö eller ensilage. Bidrag kan också lämnas för kostnader för transport och lossning.

Ansökan ska göras till Sametinget senast den 15 februari.

Källa: Sametinget

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL