Inrikes

Döda hundar hittades i frys

Flera hundar hittades döda i en frys på en gård i Västerbottens inland. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En person misstänks för djurplågeri sedan polisen på en gård i Västerbottens inland hittat flera döda hundar i en frys. I ett hägn hittades också sju hundar som var i mycket dåligt skick.

– En del var redan döda när vi kom till platsen, sedan var det flera hundar som var kraftigt undernärda, säger polisens förundersökningsledare Rickard Sundberg till Västerbottens-Kuriren.

Det var länsstyrelsen som larmade polisen sedan man efter ett tips gjort en inspektion på gården i förra veckan. En av de undernärda hundarna var i så dåligt skick att den måste avlivas av veterinär. De övriga har omhändertagits tills vidare.

– Ägaren ska ges möjlighet att yttra sig, det är en process i sig. Nu har hundarna placerats ut i olika stall som vi har avtal med, säger länsveterinär Annelie Grip Hansson till SVT Västerbotten.

Inrikes

Strömavbrott och nedfallna träd under ovädret

SMHI utfärdade flera varningar för lokala stormbyar i delar av landet under kvällen och natten. På bilden ett stormfällt träd som blockerade en väg i Skåne för några dagar sedan. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Väder Kraftig blåst, nedfallna träd och snöfall har ställt till problem på vägarna under natten och orsakat flera strömavbrott. Ovädret har nu rört sig österut mot Gotland, men väntas avta under morgonen.

Kraftiga vindar drog in över landet med en kallfront på onsdagen och en gul varning för hårda vindbyar, lokalt stormbyar, utfärdades för stora delar av Svealand och för norra Götaland under kvällen.

En gul varning var utfärdat för östra Svealand under natten, när ett snöfallsområde i kombination med friska vindar passerade. Även över Gotland var varning utfärdad för hårda vindbyar som befarades nå stormstyrka.

Nattens blåst och snöfall har ställt till det för trafiken på många håll. Flera olyckor har skett, bland annat har två lastbilar halkat in i mitträcket och sedan hamnat i diket i Hedemora i Dalarna, rapporterar SVT Dalarna. Många träd har också fallit över vägbanor i Svealand och norra Götaland.

I Skåne föll två träd över två motorvägar, E4 vid påfarten Vasatorp och E6 vid Helsingborg södra, rapporterar Sydsvenskan. Vindkänsliga fordon har också varnats för att köra över Öresundsbron.

Rör sig österut

Vid 05-tiden på torsdagsmorgonen hade ovädret rört sig österut, enligt SMHI.

– Det blåste upp på några platser, men nu börjar det avta igen. Det har förflyttat sig ut över Gotland där det blåser 24 meter per sekund så det är mycket hårda vindbyar. På Fårösund har vi stormbyar på 29 meter per sekund, säger Malin Boman, meteorolog på SMHI.

Vindarna och snöfallet väntas dock avta under morgonen.

– Men det kommer fortsätta vara hårda eller mycket hårda vindbyar. Sedan kommer det fortsätta blåsa över hav hela dagen och det kommer inte börja avta förrän fredagsdygnet, säger Malin Boman.

Det finns också viss risk för halka lokalt, då gårdagens regn som övergick till snö, kan ha frusit på, men ingen varning har utfärdats från SMHI.

Flera strömavbrott

Ovädret har dessutom medfört flera strömavbrott på en rad håll i landet efter att träd blåst ner över elledningar. I Värmland drabbades sammanlagt några tusen hushåll under kvällen, däribland i Årjäng, Hagfors, Grums, Karlstad och Arvika.

Även i Örebro län, Stockholms län, Östergötlands län och Gävleborgs län har hushåll drabbats av strömavbrott under kvällen och natten. Ellevio fördubblade sin beredskap i Värmland och Eon höjde beredskapen i Stockholms län.

SMHI har även bland annat utfärdat gula varningar för kuling på Östersjön och för hård vind i norra Lapplandsfjällen och i Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

Daniel Martinsson/TT

FAKTA

Fakta: Vädervarningar

Gul varning:

Konsekvenser för samhället, vissa risker för allmänheten.

Orange varning:

Allvarliga konsekvenser för samhället, fara för allmänheten.

Röd varning:

Mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten.

Källa: SMHI

Inrikes

Nya regler öppnar för småskalig gårdsslakt

De nya EU-reglerna gäller nötkreatur, grisar och hästar. Arkivbild.
Foto: Johan Bävman/TT
Inrikes
Inrikes Småskalig gårdsslakt av nötkreatur, grisar och hästar är en ny möjlighet efter förändringar av EU:s hygienregler. Nu utreder Livsmedelsverket hur detta ska fungera på svenska gårdar, rapporterar ATL.

Gårdsslakten får bara ske i liten skala: Max tre nötkreatur eller tre hästar åt gången, alternativt sex grisar.

– Det som är nytt är ju att platsen för slakt kan vara vid den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Innan har slakt av de här djurslagen bara varit möjlig på slakteri eller mobilt slakteri, säger veterinärinspektör Mona-Lisa Dahlbom Wiedel till tidningen.

Det blir en särskilt stor poäng för svårhanterliga eller skygga djur att slippa transporteras till ett slakteri eller fösas in i ett mobilt slakteri som kommer till gården. Nu kan djuren i stället avlivas utomhus.

Men en veterinär måste närvara och slakten ska utföras av anställda med kompetens från slakteriet. De slaktade kropparna måste tas till slakteri inom två timmar på ett garanterat hygieniskt sätt.

Eldrimner, ett nationellt centrum för mathantverk, har arbetat för en sådan här förändring i flera år och hoppas att regeländringen på sikt även ska gälla får och lamm. Sedan tidigare tillåts gårdsslakt av fjäderfä och kaniner.

Inrikes

Kvitto på kunskap kan gynna invandrade kvinnor

Redan i dag finns det möjligheter för komvuxelever att få sina kunskaper validerade, men det sker i mycket begränsad omfattning. Regeringen vill att det ska bli ändring på det. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Alla blivande komvuxelever ska få möjlighet att visa sina förkunskaper, i de fall det saknas betyg eller intyg.
Syftet är att eleverna ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare.

Redan i dag finns det möjligheter för komvuxelever att få sina kunskaper validerade, men det sker i mycket begränsad omfattning. Regeringen vill att det ska bli ändring på det. I en lagrådsremiss föreslås att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda en kartläggning och ett erkännande av det kunnande en blivande elev har med sig. Inte minst berörs utrikes födda personer med utbildning och yrkeserfarenhet från hemlandet.

– Problemet är att det har varit för litet intresse för validering och därför går vi fram med en skärpning, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) och fortsätter:

– Jag tror att man har uppfattat det som krångligt att göra en validering och att man tagit det säkra före det osäkra och sagt "det är lika bra att den här personen läser den här kursen så vi vet att den får kunskaperna".

Invandrade kvinnor

Cirka 243 000 personer läste på gymnasial nivå på komvux år 2020. En majoritet av dem var kvinnor (61 procent) och nära hälften var födda utomlands (46 procent).

– Validering är ett sätt att få en snabbare väg till arbetsmarknaden för många utrikes födda kvinnor, konstaterar Anna Ekström.

Eftersom vård och omsorg är den vanligaste yrkesinriktningen på komvux skulle validering därmed kunna bidra till att biträden och undersköterskor snabbare kommer ut i jobb.

Miljarder i skillnad

Regeringen avsätter 60 miljoner kronor till kommunerna för att de ska klara valideringsuppdraget. Men även om själva valideringen kostar att genomföra är den en samhällsekonomisk plusaffär, enligt Anna Ekström.

– I det plusset ska man ta med den besparing enskilda individer gör, när de kan gå snabbare genom utbildningssystemet och fortare komma ut på arbetsmarknaden.

Enligt Valideringsdelegationens beräkningar skulle samhället kunna spara 3,2 miljarder kronor per årskull nya komvuxelever, när en del av dessa snabbare kommer ut och arbetar och betalar skatt.

Beräkningen baseras på att en fjärdedel av alla komvuxelever över 25 år kan bli aktuella för validering, och att de validerades studietid kan kortas med 30 procent.

Anna Lena Wallström/TT

FAKTA

Fakta: Förslagen i lagrådsremissen

Hemkommunen ska vara skyldig att se till att den som vill får sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.

Huvudmannen ska vara skyldig att att se till att en elev i komvux erbjuds validering, om elever behöver det och valideringen sker inom ramen för eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun.

Den som har genomgått en validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Betyg efter en validering ska sättas genom prövning. Den som vill få resultatet av valideringen dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Utbildningsdepartementet

Inrikes

Strömavbrott och nedfallna träd under ovädret

SMHI utfärdade flera varningar för lokala stormbyar i delar av landet under kvällen och natten. På bilden ett stormfällt träd som blockerade en väg i Skåne för några dagar sedan. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Kraftig blåst, nedfallna träd och snöfall har ställt till problem på vägarna under natten och orsakat flera strömavbrott. Ovädret har nu rört sig österut mot Gotland, men väntas avta under morgonen.

Kraftiga vindar drog in över landet med en kallfront på onsdagen och en gul varning för hårda vindbyar, lokalt stormbyar, utfärdades för stora delar av Svealand och för norra Götaland under kvällen.

En gul varning var utfärdat för östra Svealand under natten, när ett snöfallsområde i kombination med friska vindar passerade. Även över Gotland var varning utfärdad för hårda vindbyar som befarades nå stormstyrka.

Nattens blåst och snöfall har ställt till det för trafiken på många håll. Flera olyckor har skett, bland annat har två lastbilar halkat in i mitträcket och sedan hamnat i diket i Hedemora i Dalarna, rapporterar SVT Dalarna. Många träd har också fallit över vägbanor i Svealand och norra Götaland.

I Skåne föll två träd över två motorvägar, E4 vid påfarten Vasatorp och E6 vid Helsingborg södra, rapporterar Sydsvenskan. Vindkänsliga fordon har också varnats för att köra över Öresundsbron.

Rör sig österut

Vid 05-tiden på torsdagsmorgonen hade ovädret rört sig österut, enligt SMHI.

– Det blåste upp på några platser, men nu börjar det avta igen. Det har förflyttat sig ut över Gotland där det blåser 24 meter per sekund så det är mycket hårda vindbyar. På Fårösund har vi stormbyar på 29 meter per sekund, säger Malin Boman, meteorolog på SMHI.

Vindarna och snöfallet väntas dock avta under morgonen.

– Men det kommer fortsätta vara hårda eller mycket hårda vindbyar. Sedan kommer det fortsätta blåsa över hav hela dagen och det kommer inte börja avta förrän fredagsdygnet, säger Malin Boman.

Det finns också viss risk för halka lokalt, då gårdagens regn som övergick till snö, kan ha frusit på, men ingen varning har utfärdats från SMHI.

Flera strömavbrott

Ovädret har dessutom medfört flera strömavbrott på en rad håll i landet efter att träd blåst ner över elledningar. I Värmland drabbades sammanlagt några tusen hushåll under kvällen, däribland i Årjäng, Hagfors, Grums, Karlstad och Arvika.

Även i Örebro län, Stockholms län, Östergötlands län och Gävleborgs län har hushåll drabbats av strömavbrott under kvällen och natten. Ellevio fördubblade sin beredskap i Värmland och Eon höjde beredskapen i Stockholms län.

SMHI har även bland annat utfärdat gula varningar för kuling på Östersjön och för hård vind i norra Lapplandsfjällen och i Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

FAKTA

Fakta: Vädervarningar

Gul varning:

Konsekvenser för samhället, vissa risker för allmänheten.

Orange varning:

Allvarliga konsekvenser för samhället, fara för allmänheten.

Röd varning:

Mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten.

Källa: SMHI

Inrikes

Myndigheters bidragsstöd granskas

Riksrevisionen ska granska fyra myndigheters bidragsgivning. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes

Varje år betalar staten ut miljardbelopp i stöd till civilsamhällets organisationer. Men det statliga stödet har fått en hel del kritik, dels för att det kan vara svårt att söka, dels för att det har brustit i kontroller och uppföljningar.

Riksrevisionen granskar nu om bidragsgivningen är effektiv.

"Kontrollen av hur statliga medel används är grundläggande för tilliten till det offentliga. Samtidigt ska dessa viktiga organisationer kunna bedriva sin verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning", säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Fyra myndigheter har valts ut för att deras bidragsgivning till organisationer med social inriktning ska granskas. Det rör sig om Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund, Jämställdhetsmyndigheten samt Socialstyrelsen.

Riksrevisionens arbete är planerat att redovisas i februari nästa år.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

MSB: Samhällsviktiga yrken får testförtur

Ett negativt antigentest. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Covid-19
PREMIUM

Vissa samhällsviktiga yrken kommer att få särskilda karantänsregler och förtur i testningen, när nya åtgärder presenteras på torsdagens presskonferens med Folkhälsomyndigheten, uppger Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB), för Aftonbladet.

Det är inte klarlagt exakt vilka grupper som omfattas, men enligt MSB, som tidigare under pandemin tagit fram en lista över samhällsviktiga yrken, kommer den nya uppdaterade listan vara "ganska begränsad".

– Det vi har pratat mycket om är mindre personalgrupper med väldigt specialiserad kompetens. De kan handla om vattenförsörjning, energi och elektroniska kommunikationer, alltså de som håller igång internet, säger Jan-Olof Olsson, handläggare inom försörjningsberedskap vid MSB, till tidningen.

Myndigheten uppger även att regionerna och länsstyrelserna kommer att gå ut med hur listan ska användas och att lösningarna kan komma att se olika ut lokalt.

Inrikes

Tågstopp när elledningar krockade

Det hördes en hög smäll vid resecentrum i Norrköping på onsdagskvällen och polisen ryckte ut. Det visade sig vara två elledningar som gått ihop och tågtrafiken stoppades. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Tågtrafiken förbi Norrköping stoppades på onsdagskvällen. Orsaken är att två elledningar ska ha blåst ihop, rapporterar lokala medier.

Stoppet påverkar Östgötatrafikens pendeltåg samt tågen mellan Stockholm och Malmö.

Felet inträffade vid 20-tiden på onsdagen. Trafikverket skriver på sin webbplats att personal är på plats. Prognosen är att trafiken ska kunna återupptas i full kapacitet vid 06 på torsdagsmorgonen.

Inrikes

Herrgårdsbrand ännu inte under kontroll

Det brinner i en herrgård utanför Mölle i nordvästra Skåne. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den brand som på onsdagskvällen bröt ut i Kockenhus herrgård i Skåne är ännu inte under kontroll. Släckningen försvåras av de hårda vindarna.
PREMIUM

Larmet om branden i Kockenhus herrgård några kilometer utanför Mölle i nordvästra Skåne kom vid 18-tiden på onsdagskvällen.

Vid 01-tiden natten mot torsdagen var branden ännu inte under kontroll. Herrgården är från 1800-talet och släckningen kompliceras bland annat av byggnadens konstruktion.

– Vi har stora bekymmer att få tag i glödbränder och annan brand i konstruktionen. Det är väldigt hård vind ute på kullen, så det gör inte saken lättare. Vi har inte kontroll på branden, säger Ronny Lundgren, inre befäl vid räddningstjänsten, till TT.

Omkring 30 man deltar i insatsen under natten. Räddningstjänsten hoppas kunna rädda de största delarna av byggnaden, men räknar med att herrgården kommer drabbas av vattenskador och rökskador.

– De kämpar på och gör så gott de kan, men det är tufft, säger Lundgren.

Insatsen väntas pågå i flera timmar inpå torsdagen.

– Vi kommer garanterat vara där. Även om de får den släckt kommer vi att ha bevakning, kanske till lunch skulle jag kunna tänka mig.

De människor som befann sig i byggnaden kunde ta sig ut själva. En person hade andats in lite rök, men det finns inga uppgifter om allvarliga skador, enligt lokala medier.

Brandorsaken är okänd. Polisen misstänker inget brott.

Marielle Theander Olsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL