Kultur och nöje

Tv-toppen: "På spåret" lockade flest

'På spåret' lockade flest tittare. Programledare är Kristian Luuk och domare Fredrik Lindström. Pressbild.
Foto: Bo Håkansson/SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje "På Spåret" fick tittarna att bänka sig framför tv-apparaterna även den när veckan. Näst mest populärt på tablån var det sista avsnittet av "Skavlan".
PREMIUM

1. På spåret (SVT1, fredag) 2 470 000

2. Skavlan (SVT1, fredag) 1 637 000

3. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, onsdag) 1 516 000

4. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, torsdag) 1 426 000

5. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, fredag) 1 264 000

6. Bonde söker fru (TV4, onsdag) 1 186 000

7. Så mycket bättre (TV4, lördag) 1 078 000

8. Skidskytte världscupen (SVT1, söndag) 1 030 000

9. Julkalendern: En hederlig jul med Knyckertz (SVT1, söndag) 1 029 000

10. 1 mot Sverige (SVT1, söndag) 997 000

Mätperiod: 29/11–5/12. Inga nyhetsprogram, "Sportnytt" eller program under tio minuter tas med på listan.

Kultur och nöje

Regeringen höjer evenemangsstödet

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) presenterar nya ekonomiska stöd med anledning av pandemin.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringen höjer maxbeloppet i evenemangsstödet och utökar andelen man kan få stöd för från 70 till 90 procent. Men villkoren förändras inte tillräckligt upplever företrädare för branschen. Samtidigt dröjer beskeden om krisstöden.

På tisdagens presskonferens med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och kulturminister Jeanette Gustafssdotter (S) kom beskedet att stödandelen i evenemangsstödet höjs från 70 till 90 procent. Dessutom höjs maxbeloppet från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor, uppger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

Svensk scenkonsts vd Mikael Brännvall beskriver förändringarna som positiva, men framhåller samtidigt att evenemangsstödet bara är ett komplement till andra stöd. Det hela branschen väntar på är ett besked om krisstöden, att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period och att de pengarna kommer ut snabbt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) har inga besked att ge i frågan:

– Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd som ska nå kulturbranschen, säger hon till TT.

– En del av av kritiken från kulturbranschen har gällt evenemangsstöden och att det varit för svårt att söka eftersom det var 30 procents insats. Nu blir det 10 procent för kulturbranschen, det är en förändring som vi gör för att möta det som varit svårt.

Kritik för krångel

Vissa arrangörer har klagat över att det är krångligt att ansöka om evenemangsstöd för varje inställt enskilt evenemang. Stödet kritiseras också för att gälla enbart större evenemang. Men kulturministern menar att dagens förändringar ändå gör skillnad.

– Kulturbranschen är inte en och samma person, därför måste vi ha olika stöd. Evenemangsstödet har varit väldigt viktigt, säger hon.

TT: Men att bara 65 miljoner av 3 miljarder hade använts, är inte det ett tecken på att det inte fungerat?

– Det är just därför vi möter det genom att göra om det så att fler ska kunna ta del av det, säger kulturministern som hänvisar till sina medarbetare när det gäller exakta detaljer

Till mars 2022

Evenemangsstödet går till arrangörer av evenemang som skulle ha arrangerats under januari, februari och mars 2022, vilket regeringen aviserade i december.

TT: Hur mycket avsätter staten för stödet framöver?

– Avsättningen är 250 miljoner kronor. Vi införde det här stödet förra året med en mycket större ram som inte utnyttjas fullt ut. Regeringen är beredd att höja beloppet om det skulle vara fler ansökningar som skulle beviljas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

På presskonferensen framkommer inga regeringsplaner på att förändra förutsättningarna för stödet som riktas till evenemang med 250 deltagare eller fler inom kultursektorn och även mässor och marknader, evenemang inom det civila samhället samt vissa sportevenemang.

– Det har ofta varit en missuppfattning att detta stöd även skulle ta lönekostnader, det här är för att skydda evenemang. Vi måste vara fortsatt stränga med att få ut stöd och alla som varit med sedan pandemins början vet att vi fick kritik för att det var ett överutnyttjande. Det finns inte bara ärliga avsikter. Det här gäller större evenemang så vi tror att det är rimligt avvägt, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Hur blir det då med den miljard som finns avsatt i statsbudgeten för en återstart av kulturbranschen? Kommer den att omvandlas till krisstöd – något som branschföreträdare uppger att man mer eller mindre blivit utlovade. Inte heller där är kulturministern beredd att ge besked.

– Vi tittar på den frågan också. Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd, säger Jeanette Gustafsdotter.

Helena Björk/TT

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

Peter Wallberg/TT

FAKTA

Fakta: Ändringar i evenemangsstödet

Regeringen höjer stödnivån i evenemangsstödet från 70 till 90 procent. Samtidigt höjs det maximala stödbeloppet från 17,5 till 22,5 miljoner kronor. Detta kan ske eftersom EU-kommissionen höjt det belopp som är möjligt för medlemsländerna att lämna.

Evenemang med flera föreställningar kan få stöd för den del som faller inom stödperioden.

Kultur och nöje

Cardi B får miljoner i skadestånd

Cardi B vinner förtalsmålet mot bloggaren Tasha K. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/Invision/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Cardi B har vunnit ett förtalsmål mot bloggaren Tasha K i USA, skriver TMZ. Bloggaren döms att betala motsvarande drygt 11,5 miljoner kronor i skadestånd sedan hon i flera videoinlägg på sociala medier påstått att världsstjärnan är prostituerad, drogmissbrukare samt drabbats av könssjukdomar.

Tasha K, som egentligen heter Latasha Kebe, beordras också att betala för Cardi B:s sjukvårdsutgifter, en summa som uppgår till 2,5 miljoner kronor. Den amerikanska rapparen har berättat att hon känt sig "extremt självmordsbenägen" och "hjälplös" över anklagelserna och beskrivit situationen som "en illvillig kampanj" riktad mot henne.

Rättegången i den federala domstolen i Atlanta har pågått i två veckor.

Kultur och nöje

Young kräver att Spotify tar bort hans musik

Neil Young. Arkivbild
Foto: Rebecca Cabage/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Neil Young kräver att hans musik omedelbart plockas bort från Spotify, rapporterar The Guardian. Anledningen är att han anser att strömningstjänsten sprider desinformation kring vaccin genom poddaren Joe Rogan.

Rogan är en av USA:s mest framgångsrika poddare, och i sin podcast "The Joe Rogan experience" har han ifrågasatt nyttan med massvaccinering mot corona.

2020 erhöll Spotify exklusiva rättigheter till Joe Rogans podcast i en affär på 900 miljoner kronor.

"Jag vill att Spotify ska få veta att jag vill att de redan i dag tar bort all min musik från sin plattform. De kan få Rogan eller Young. Inte båda", skriver Young i ett öppet brev till sitt skivbolag publicerat på hans hemsida, men som senare dock plockades ned.

"Jag gör det här för att Spotify sprider falsk information om vaccin och potentiellt orsakar död för dem som tror på desinformationen som sprids".

Neil Youngs manager Frank Gironda bekräftar att inlägget från Young var autentiskt: "Detta är något som är väldigt viktigt för Neil. Han är väldigt upprörd... men vi försöker lösa det", säger Gironda till The Daily Beast.

Kultur och nöje

Branschen enig: Regeringen missar krisstödet

Inställda evenemang ska få högre ersättning. Arkivbild från Oscarsteatern i Stockholm.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringens besked om att utöka evenemangsstödet välkomnas av branschen. Men aktörer inom kultur- och nöje är fortsatt kritiska till hur pandemiåtgärderna slår – och regeringens bristande framförhållning.

Utökningen tas emot väl medan beskedet om att de administrativa förutsättningarna i princip inte förändras upprör.

– Det är en liten parodi. Man kan höja ersättningsbeloppen från 70 till 90 procent och man kan lägga in ytterligare pengar – men det är för svårt att söka, det är det som är problemet. Det är en dimridå, det känns som att de inte förstår branschen, säger Peter Eriksson, vd för Nöjesfabriken i Karlstad.

Han menar att pengarna borde flyttas över till Kulturrådet eftersom de har en bättre fungerande ansökningsprocess.

Inte heltäckande

Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar, är inne på samma linje.

– Då hade man kunnat se helheten, med alla andra kostnader, som personal, våra kontor, våra hyror och inte minst alla våra fantastiska konstnärer, säger hon.

Dagens besked är även långt ifrån vad Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker, förväntat sig.

– Vi är verkligen kritiska, vi hade räknat med att man skulle presentera ett stort åtgärdspaket för att stödja kulturbranschen.

Återstartsstödet på cirka 900 miljoner kronor borde göras om till rent krisstöd, menar han. Dessutom borde allmänna samlingslokaler, till exempel Folkets hus och bygdegårdar, inkluderas eftersom de varken kan ta del av evenemangsstödet eller krisstöd till kulturen.

– Att det har varit problem tidigare har varit uppenbart, därför är det bra att man gör ändringar i evenemangsstödet, det har varit efterfrågat från branschen, för att det ska kunna användas över huvud taget. Men det här är samtidigt riktat till de största evenemangen och det är långt ifrån tillräckligt, säger Calle Nathanson.

Logga in på Skatteverket

Emelie Löfmark tolkar ministrarnas ord som att de utskällda kriterierna för evenemangsstödet ska ses över.

– En sak som de nämnde är att man även skulle kunna söka för en serie av föreställningar, vilket jag tolkar som att man skulle kunna söka för en turné. Men jag skulle rekommendera att man faktiskt satte sig med någon av oss som söker de här stöden, logga in på Skatteverket och se var det tar stopp.

Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, krävde i ett brev till kulturministern förra veckan "kraftfulla ekonomiska insatser" för branschen. Han välkomnar höjningen av evenemangsstödet men saknar också besked kring krisstödet.

– Evenemangsstödet är ett komplement till andra stöd och det hela branschen väntar på är besked om krisstöden. Att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period, och att de pengarna kommer ut snabbt, säger han.

"De lyssnar inte"

Det är också problematiskt att krisstödet endast sträcker sig till och med mars eftersom man inom scenkonsten har betydligt längre framförhållning i sin planering. Därför behöver de även veta mer om framtidens smittspridningsåtgärder.

– Det som kanske är allra viktigast nu förutom krisstöden är att regeringen presenterar en plan framåt för hur restriktionerna ska avvecklas, eller hur man tänker runt de frågorna, säger Mikael Brännvall.

Peter Eriksson på Nöjesfabriken i Karlstad uttrycker stor frustration kring politikernas bristande förståelse.

– Jag känner bara att jag blir besviken, de lyssnar inte. Hela branschen klagar, men det lyssnas inte. Det känns som att det är spel för galleriet.

Helena Björk/TT

Elin Swedenmark/TT

Sofia Sundström/TT

Björn Berglund/TT

Kultur och nöje

Julian Lennon säljer Beatles-föremål digitalt

Julian Lennon. Arkivbild
Foto: Vianney Le Caer/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

John Lennons äldste son Julian auktionerar nu delar av sin samling med minnessaker från Beatles-tiden som digitala objekt, rapporterar BBC.

Föremålen till salu är en svart cape John Lennon bar i Beatlesfilmen "Help", en jacka från filmen "Magical mystery tour" samt tre Gibson-gitarrer Julian fått av sin far. I den digitala versionerna ingår också en inspelning där Julian Lennon berättar om föremålen.

Auktionen sker genom tekniken NFT, som står för ”non-fungible token", där ägaren får en form av äkthetsbevis som lagras i en blockkedja och därmed inte går att duplicera.

Den verkliga dyrgripen uppges vara en anteckning med arrangemanget till "Hey Jude", en låt som skrevs av Paul McCartney till den då femårige Julian. Utgångspriset ligger på 275 000 kronor men förväntas inbringa det dubbla.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Kultur och nöje

Yinka Shonibare – årets konstnär på Djurgården

Yinka Shonibare framför sitt verk 'British library'. Pressbild.
Foto: Oliver Cowling
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den nigeriansk-brittiske konstnären Yinka Shonibare, känd för sina konstnärliga utforskningar av kolonialism, globalisering och identitet, oftast med hjälp av färgstarka afrikanska tyger, blir sommarens konstnär på Djurgården i Stockholm.

Tack vare en privat donation ska Prinsessans Estelles stiftelse förvärva en skulptur av Yinka Shonibare som kommer att visas i Rosendalsområdet. Skulpturen invigs 2 juni och visas fram till och med den 25 december.

Yinka Shonibare har tidigare visats både på Moderna Museet och på Nationalmuseum i Stockholm. I sin konst har han ofta utgått från kända västerländska konstverk eller historiska situationer och bland annat gjort en film om mordet på Gustav III.

De tyger som han använder betraktas som västafrikanska, men är gjorda efter inspiration från Indonesien. På 1800-talet massproducerades dessa tyger av holländare som sålde dem till västafrikanska kolonier.

Kultur och nöje

Sami instiftar nytt pris

Det nya priset Guldnoten kan exempelvis delas ut till gym som använt sig av musik på ett kreativt sätt i lokalerna. Arkivbild.
Foto: Sang Tan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Svenska artisters och musikers intresseorganisation, Sami, instiftar ett nytt pris. Guldnoten ska hylla verksamheter som använt sig av upphovsrättsskyddad musik på ett "aktivt, hållbart och uppfinningsrikt sätt".

Det kan handla om gym, restauranger och butiker som har ett nytt och engagerande tänk kring musiken i lokalerna.

"De senaste åren har allt fler verksamheter insett vilken skillnad musiken i en lokal kan göra. I dag är det många företag och organisationer som använder musik på kreativa och strategiska sätt för att öka försäljningen och förhöja upplevelsen för både kunder och personal", säger Ann Rosenberg, försäljningschef på Sami, i ett pressmeddelande.

Allmänheten kan nominera förtjänta verksamheter fram till den 4 februari. Vinnaren presenteras i slutet av februari.

Kultur och nöje

Oupphörligt intressant om Hasse och Tage

Kalle Lind är aktuell med boken Hasseåtage.
Kultur och nöje
Litteratur/recension Sophie Lossing har läst Kalle Linds Hasseåtage.

De roade, flamsade och tramsade med ett sällan skådat allvar. De häcklade, problematiserade och ifrågasatte med sällan skådad humor. Kort sagt, de var alldeles enastående och unika i sin konst, och dem jag pratar om är naturligtvis Hasse Alfredson och Tage Danielsson.

Pratar om dem gör också Kalle Lind i sin biografi över radarparet. Han snickesnackar sig lättsamt och insatt genom sidorna, och där finns att gräva ur. Under trettio år spottade duon ur sig en oanad mängd material som blivit ett slags gemensamt, svenskt kulturarv att förvalta. Somt är förlegat, somt är odödligt. Men även det daterade har sina poänger, som ett titthål in i dåtidens folkhem.

Fria tyglar

Kalle Lind börjar som sig bör i början, då lundensaren Hasse mötte uppsaliensaren Tage på Radiotjänsts underhållningsavdelning. Båda hade studentspexande i ryggsäckarna och fick i princip fria tyglar att hitta på sina egna program. Samtidigt kom de i kontakt med 50-talets största storhet Povel Ramel och hans menageri. De skrev otaliga nummer till de populära Knäppupprevyerna där Martin Ljung, Brita Borg, Pekka Langer och många fler av dåtidens artistgrädda uppträdde. Kända nummer som Guben i låddan uppstår och 1962 kom den första Valfrid Lindemansketchen. Med åren skulle bli hela trehundrasjuttiofyra stycken, omåttligt populära.

Ja, så här kan man hålla på och räkna upp texter de skrivit, sketcher de uppfört, föreställningar de satt upp, filmer de skapat, och det gör Kalle Lind med en noggrannhet som gränsar till det besatta. Besatthet är förmodligen en underdrift. Han har i någon mån sysselsatt sig med Hasse och Tage i fyrtio år. Redan som tolvåring började han skriva en biografi om dem - och det märks. Han äger en så pass gedigen kunskap, och en så stor kärlek till dem, att han kan unna sig lyxen att skriva roligt och slagfärdigt. Att duons absurda humor och böjelse för det Povel kallade Flugighet påverkat honom, det känns och syns både här och i Linds andra projekt.

Paralleller till nutiden

Hasse och Tage gjorde en mängd saker på varsitt håll, men här fokuseras på Hasse och Tages gemensamma produktioner, både välkända och ouppförda. Kring ett nedslag per år väver Lind ihop en bild av parets verksamhet, samtidigt som han drar paralleller till nutid, förklarar samband och skeenden i dåtid så att man enkelt förstår vad allt handlar om. Och trots mängden av namn, tidpunkter och stickspår är det oupphörligt trevlig och intressant läsning, inte något man sträckläser en kväll, men en bok att njuta av i små portioner.

Man kan fundera över Hasses och Tages giltighet idag. Känner de yngre generationerna till dem? Förmodligen färre och färre, och det är antagligen synd eftersom de förutom att roa också varit en kritiserande och satirisk kraft mot politiska och mänskliga dumheter. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg är lika aktuell idag som då. Sången, Kan man få ett glas öl, är lika hjärtskärande sann. Och tycker man att det är viktigt att upplysa om denna kulturskatt så är Kalle Linds biografi en utmärkt källa att ösa ur. Och förresten, riktigt glömda är de inte och kommer nog inte att bli. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton har ju just blivit biofilm.

FAKTA

Bokrecension

Bok

Hasseåtage

Författare: Kalle Lind

Förlag: Forum

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL