Ekonomi

Synen på Riksbankens stödköp spretar

Mötesprotokoll visar att riksbankschef Stefan Ingves (till vänster) och vice riksbankschef Martin Flodén (till höger) har olika syn på Riksbankens stödköp under 2022. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksbankens direktion var trots den högsta inflationen på 13 år enig i beslutet att låta styrräntan ligga kvar på noll, men peka ut en möjlig höjning i slutet av 2024 i sin prognos.
Det spretar dock lite i synen på stödköpen nästa år.
PREMIUM

Räntebeskedet från mötet den 24 november låg i linje med marknadens förväntningar.

När det gäller stödköpen – en stimulansåtgärd som kompletterar nollräntan – avslutas nu programmet i den meningen att det inte blir några nya stödköp för att öka innehavet av värdepapper.

I praktiken innebär det att Riksbanken går från en stödköpsvolym på 68,5 miljarder i fjärde kvartalet i år till att nöja sig med så kallade återinvesteringar på 37 miljarder under första kvartalet 2022.

En majoritet i direktionen, på grund av chefen Stefan Ingves utslagsröst, ser det som troligt att de så kallade återinvesteringarna – där Riksbanken köper för att behålla volymen på sin portfölj när värdepapper förfaller – kan fortsätta hela 2022.

Förutsägbart sätt

"Givet inflationsprognosen för de kommande tre åren behöver värdepappersinnehavet vara oförändrat under 2022. När en avveckling av portföljen väl inleds behöver den ske gradvis och på ett förutsägbart sätt", sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på mötet enligt ett färskt protokoll.

Stefan Ingves var inne på samma linje:

"Penningpolitiken består av flera delar, dels att vi bibehåller storleken på innehavet av obligationer under 2022, dels att reporäntan hålls kvar på noll procent under större delen av prognosperioden", sade han.

Vice riksbankschef Martin Flodén är dock fortsatt kritisk till stödköpens omfattning, även om han tycker att nedtrappningen från 68,5 miljarder till 37 miljarder nästa kvartal är ett bra första steg.

Flera problem

"Jag tycker fortfarande att vi har haft ett onödigt omfattande köpprogram under 2021. Jag tror att vi hade kunna upprätthålla ungefär lika expansiva finansiella förhållanden med ett mindre köpprogram, och jag ser flera problem med den stora portfölj som vi nu har byggt upp", sade han enligt ett protokoll från mötet.

Han tillade:

"Min bedömning i dag är att de finansiella förhållandena inte kommer att påverkas påtagligt av den här stora förändringen i köptakten. Om det stämmer kommer jag troligen att förespråka en viss ytterligare nedtrappning under de kommande kvartalen".

De vice riksbankscheferna Anna Breman och Henry Ohlsson är inne på liknande resonemang och ifrågasätter enligt protokollet bland annat om stödköpen har någon betydelse för inflationen.

Av protokollet framgår samtidigt att vice riksbankschef Per Jansson är den mest duvaktiga av ledamöterna genom att säga att han är tveksam inför beslutet att indikera en räntehöjning 2024.

"Det kommer att bli svårt nog att klara av att få upp inflationen till målet på sikt, även utan en högre reporäntebana", sade Jansson.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Riksbankens stödköp

Som en åtgärd för att mildra effekterna av pandemin på svensk ekonomi har Riksbanken lanserat ett program för stödköp av värdepapper som uppgår till 700 miljarder kronor till och med den 31 december 2021.

Det handlar om köp av statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer.

Syftet med stödköpen är att smörja finansmarknaden med mer likviditet och trycka ned ränteläget genom att öka efterfrågan på de värdepapper som köps.

Källa: Riksbanken

Ekonomi

Asienbörserna inledde nedåt

Nedåt på Asienbörserna i den inledande handeln. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde tisdagens handel nedåt efter fortsatt oro över konsekvenserna av Ukrainakonflikten och räntebeskedet från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) senare i veckan

Tokyobörsens Nikkei 225-index sjönk 0,5 procent i den tidiga handeln, och Topix hade gått ned 0,6 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index 1,6 procent, medan Shanghaibörsen tappade 0,4 procent. Kompositindexet i Shenzhen hade gått ned 0,5 procent.

Ekonomi

Utlåningen ökar hos pantbanken

Pantbanken Sveriges utlåning ökade 2021, efter en svag inledning på året. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson / TT
Ekonomi
Ekonomi

Förra året började som ett dåligt år för Pantbanken Sverige, landets största pantbank. Men nedgången vände och kunderna återkom.

Totalt ökade utlåningen till 938 miljoner kronor under 2021, jämfört med 898 miljoner kronor 2020 – en ökning med drygt fyra procent.

"I början av pandemin var människor försiktiga och konsumtionen minskade och därmed behovet att låna. Man satt helt enkelt still och väntade ut pandemin", säger Peter Sundström, vd för Pantbanken Sverige, i ett pressmeddelande.

Nedgången under början av pandemin var kraftigare än under finanskrisen 2008, uppger han.

"Men med vaccinet återkom kunderna snabbt och utlåningen är nu tillbaka på nivåer till och med högre än före pandemin", säger Peter Sundström.

Under det fjärde kvartalet 2021 ökade utlåningen med 13 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Pantbanken Sverige har 21 kontor i landet.

Ekonomi

MTG säljer dotterbolag i mångmiljardaffär

Modern Times Group, MTG, säljer ESL Gaming till Savvy Gaming Group.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Modern Times Group, MTG, säljer dotterbolaget ESL Gaming till Savvy Gaming Group. Affären är värd drygt 1 miljard dollar, omkring 9,7 miljarder kronor.
PREMIUM

MTG:s andel i ESL är 91,46 procent, och är därmed värd motsvarande 8,9 miljarder kronor. Bolaget uppger i ett pressmeddelande att affären innebär en avkastning på 2,5 gånger den ursprungliga investeringen.

Enligt pressmeddelandet ska minst 40 procent av MTG:s nettointäkt delas ut till aktieägarna.

ESL Gaming är enligt egen uppgift världsledande inom esport. Parallellt med förvärvet av ESL förvärvar SGG även esportplattformen Faceit i syfte att slå ihop bolagen och skapa en världsledande plattform för esport – ESL Faceit Group.

"För MTG innebär transaktionen en möjlighet att frigöra värdet som skapats i esportsvertikalen, att kunna dela vinsten med aktieägare som har stöttat oss under vår resa, och att kunna positionera oss för framtida tillväxt", säger MTG:s vd Maria Redin i pressmeddelandet.

Affären ska genomgå konkurrensrättsliga granskningar och granskningar enligt regelverk för utländska direktinvesteringar innan den godkänns.

Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2022.

Ekonomi

Wall Street vände upp i en kraftig spurt

Kurserna på Wall Street fortsatte först ned efter de branta kursfallen förra veckan – men dagens slutresultat blev positivt. Arkivbild.
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det var nedåt som gällde när börserna på Wall Street inledde veckans handel och de ledande indexen var under handelsdagen ned flera procent. Men starka investerare gick in och plockade godbitar bland de låga kurserna vilket gjorde att indexen tog sig upp på fast mark i en rasande uppgång mot slutet av handelsdagen.

Flera detaljhandelskedjor hörde till vinnarna. Kohl's steg 36,0 procent på uppköpsrykten och Home Depot lyfte 4,3 procent.

På den negativa sidan fanns elbilstillverkaren Tesla med ett kursfall på 1,5 procent inför delårsrapporten senare i veckan. Tesla-aktien har därmed tappat över 20 procent sedan årsskiftet.

Dow Jones industriindex steg 0,3 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex ökade 0,6 procent och S&P 500 lyfte 0,3 procent.

Ekonomi

Börsen rasade över fyra procent

Stockholmsbörsen inledde veckan med ett ras. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasade på måndagen. Det breda OMXS-indexet tappade 4,5 procent och de mest omsatta bolagen på OMXS30-listan gick ned 3,9 procent.
Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.
PREMIUM

Sedan årsskiftet har börsen gått ned nära 12 procent.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index var strax efter klockan 16 ned hela 5,2 procent men vände upp något fram till stängning. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som veckans handel på Wall Street inledes nedåt.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasade tungviktare som Atlas Copco och Investor 6,0 respektive 4,6 procent. Sämst gick det för Evolution som tappade 8,6 procent. Men nedgången var bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus. Bäst presterande var mjukpapperstillverkaren Essity som "bara" föll 1,0 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhörde dem som tog mest stryk utanför finlistan, med kursras på 8,0 respektive 7,8 procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan.

Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressades under dagen nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades den 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av den 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och den 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter att britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var den 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL