Debatt

Svag statsmakt i kristider

Axel Oxenstierna styr fortfarande enligt skribenten
Foto: Arkivbild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under pandemin har den svenska förvaltningsmodellen kommit i fokus. Regeringen styr riket, heter det regeringsformen. Men styrelseskicket präglas också av långtgående delegering, med självständiga myndigheter och självbestämmande kommuner och regioner. Förhållandet påverkar regeringens möjligheter att agera nationellt i en allvarlig kris.

I början av pandemin hade således regeringen svårigheter med att få till stånd testning i större skala. Regionerna, bland annat Skåne, var motsträviga. Våra nordiska grannländers regeringar med ett vidare manöverutrymme införde alltifrån början av pandemin relativt hårda regleringar. I Sverige var agerandet långsammare och mer obeslutsamt.

Det svenska agerandet kan ses mot bakgrund av det svenska utanförskapet när det gäller allvarliga kriser och ofred. Bengt Lindroth, journalist tidigare korrespondent för Sveriges Radio och författare till till flera böcker nu senast boken ”Vi som inte var med i kriget” menar att utanförskapet också medverkat till den svenska förvaltningsmodellen.

Nyligen har regeringen aviserat att den kommunala självbestämmanderätten bör inskränkas såtillvida att det kommunala vetot ses över. Bakgrunden är att kommunalt veto använts i för många fall och för sent i processen när det gäller uppförande av vindkraftverk. Man är mer försiktig ifråga om förändringar som rör den nationella beredskapen. Sverige saknar således en författningsberedskap vid kriser i fredstid.

Frågan har varit aktuell vid flera tillfällen, senast 2008 då Grundlagsutredningen föreslog ett generellt bemyndigande i grundlagen för regeringen att kunna meddela föreskrifter som annars tillkommer riksdagen. Förslaget vilade på insikten om behovet av en författningsberedskap i händelse av allvarliga kriser. En grundlagsändring i den riktningen ansågs dock politiskt olämplig. Men förmodligen hade pandemin kunnat få ett mildare förlopp och därigenom sparat liv om förslaget blivit verklighet, eftersom det tillåtit ett snabbare agerande än vad som skedde.

Med ett djupt rotat förhållningssätt att motverka en starkare regeringsmakt förblir den svenska förvaltningsmodellen svåradministrerad, särskilt vid allvarliga kriser. Danmark har under 2000-talet (2007) moderniserat den statliga förvaltningen genom avskaffande av de gamla amten, vilka ersattes med fem regioner. I Sverige har liknade förslag framförts av flera statliga utredningar, dock utan resultat. Den nuvarande svenska statliga förvaltningen är därför i princip oförändrad sedan Axel Oxenstiernas tid.

L-H Bäckström

Förvaltningssocionom

Debatt

Modernisera Källby

Skribenterna vill behålla Källby reningsverk.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det pågår en intensiv debatt om elpriser, men hushållens utgifter för vatten- och avlopp skulle också behöva diskuteras. VA-taxan (avgift för vatten och avlopp) behöver enligt branschföreningen Svenskt Vatten höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år för att hantera ett omfattande eftersatt underhåll samt nödvändiga investeringar. Lunds kommun bör i därför i likhet med Kävlinge kommun säga nej till bygga dyra avloppstunnlar till Malmö. Såväl ekonomi som klimat och miljö talar för att i stället behålla och modernisera Källby reningsverk.

På grund av riskerna med havsnivåhöjning och kraftiga stormar som kan trycka upp vattnet mot kusten så menar Länsstyrelsen i Skåne att bebyggelse under 3 m.ö.h i kustnära lägen på genomsläppliga jordar är så pass riskabelt att det inte är förenligt med plan- och bygglagen. Att lägga ner Källby reningsverk och i stället skicka Lunds avloppsvatten för rening 2,5 meter över havsytan vid Malmös kust ökar risken för att vattenreningen slås ut vid extrema väderhändelser.

Det planerade reningsverket i Sjölunda blir inte bara känsligt för klimatförändringar, det kommer också att bidra till dessa. Samrådsunderlaget påstår att “huvuddelen av påverkan under byggskedet utgörs av buller” och bortser då helt från de stora koldioxidutsläpp som själva bygget kommer att orsaka. Att räkna ut Lunds andel av de totala utsläppen är komplicerat, men klimatforskare vid KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet har beräknat att investeringar i anläggningar och byggnader, ej inräknat bostäder, ger i snitt 25-50 ton koldioxidutsläpp per investerad miljon. Med den lägre siffran ger Lunds investering på 3 miljarder utsläpp om 75 tusen ton koldioxid. Som en jämförelse är det ca en tredjedel av de totala utsläppen inom Lunds kommun på ett år.

Lunds Naturskyddsförening har påtalat att en nedläggning av Källbyverket kan hota den biologiska mångfalden i Höjeådalen eftersom mängden vatten och dess sammansättning kommer att bli annorlunda. Med en uppgradering kan Källbyverket fungera i många årtionden till även om befolkningen ökar. Det finns s.k. blågröna lösningar som tar hand om regnvatten samt ökar förmågan att hantera både torka och översvämning. På så sätt minskas den volym avloppsvatten som måste renas i ett reningsverk. Att lösa problem i ett tidigt stadium är ofta det mest effektivaste. Utvecklingen av nya metoder för att separera och omhänderta läkemedelsrester, fosfor samt andra substanser sker i en snabb takt. Att investera i avloppssystem med moderna lokala kretsloppslösningar, såsom sker i Oceanhamnen i Helsingborg och i Simrishamn, gynnar innovativa företag i regionen samt bidrar till klimatomställning i andra delar av världen.

Karin Svensson Smith

MP oppositionsråd Lunds kommun

Kerstin Johnsson

medlem klimatnätverket MP-Lund

Shahad Lund

MP-ledamot i Lunds ägarnämnd för VA-Syd och ersättare i VA-Syds förbundsstyrelse

Debatt

Bryt trenden med psykisk ohälsa

Psykiska ohälsan ökar bland unga
Foto: Jessica Gow/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sedan 1980-talet har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat i Sverige. I Skåne har vi kunnat följa utvecklingen av ungas hälsa sedan vi år 2012 genomförde den första folkhälsorapporten riktad mot just barn och unga. Denna följdes upp år 2016 och i höstas fick vi nya siffror. Vi ser både positiva och negativa trender i rapporten. Det är glädjande att de insatser som har påbörjats nu visar på positiva resultat. Men vi måste fortsätta och utveckla arbetet om vi på allvar menar att vi vill bekämpa den psykiska ohälsan.

Folkhälsorapporten riktar sig till alla barn i årskurs 6,9 och elever i gymnasiet årskurs 2. Drygt 26 000 elever deltog i höstas vilket ger en bra bild av barn och ungas psykiska hälsa i Skåne. Eleverna i Skåne uppger överlag att de har en god hälsa, att de är nöjda med sig själva och att de trivs med livet. Både alkoholförtäring och rökning fortsätter att minska i alla åldersgrupper. Men det finns djupt oroande inslag. Rapporten bekräftar trenden att den psykiska ohälsan fortsätter att öka men även att den kryper allt längre ned i åldrarna – särskilt bland flickor.

Region Skåne har en viktig roll att spela när det gäller att förhindra att fler unga drabbas av psykisk ohälsa. Idag har vi en samverkan med de skånska kommunerna, länsstyrelsen, den idéburna sektorn, näringslivet, akademin och andra relevanta aktörer för att möta denna utmaning. Vi jobbar med frågan på bred front, men arbetet behöver fördjupas. Region Skånes Folkhälsoberedning har därför skapat ett gemensamt forum för aktörer i Skåne som på olika sätt arbetar med att främja psykisk hälsa. Genom en regional samordning ges möjlighet att tillsammans utveckla nya idéer och metoder men även att utvärdera och följa upp vilka insatser som ger bäst resultat. Regionfullmäktige beslutade i slutet av 2021 att växla upp detta arbete genom att skjuta till ytterligare 2 miljoner kronor till satsningen.

Samtidigt har Regionala utvecklingsnämnden, efter förslag från Folkhälsoberedningen, beslutat att ge bidrag till idéburna organisationer i Skåne som arbetar med att främja psykisk hälsa hos unga. De organisationer som får ekonomiska bidrag under år 2022 är BRIS, Suicide Zero, Maskrosbarn, Rädda Barnen, BUFFF, FIFH, Skolidrottsförbundet Skåne och Skånes nykterhetsförbund. Beslutet innebär att en totalsumma på 2 600 000 kronor fördelas till de åtta organisationerna. Genom att stötta den idéburna sektorns ovärderliga insatser mot psykisk ohälsa bland unga når vi fler än enbart genom det offentligas egna insatser. Folkhälsoberedningen har dessutom även slutit samverkansavtal med RF-SISU och Friluftsfrämjandet och ger inom ramen för detta ett ekonomiskt stöd för att organisationerna ska arbeta strukturerat och medvetet med att stärka ungas psykiska hälsa.

Covid-19-pandemin har drabbat det svenska samhället hårt. Inte minst de unga har drabbats genom att skolan i omgångar har bedrivits genom distansundervisning och att idrotts- och andra sociala aktiviteter har ställts in. Som en följd har stillasittandet och den ofrivilliga ensamheten ökat. Situationen är dock inte nattsvart. Allt fler har fått upp ögonen för problemet och agerar för att möta det. Nationellt arbetas det med att ta fram en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention och en nationell samordnare är tillsatt. I många kommuner, däribland Malmö och Lund, förstärks elevhälsan. Tillsammans med Folkhälsoberedningens satsning på att samordna och utveckla det arbete som görs på olika nivåer finns det förutsättningar att på sikt vända den negativa utvecklingen. För att lyckas krävs det dock samarbete, nytänkande, långsiktighet och envishet. Så länge vi är med och styr Region Skåne är vi en garant för att detta ska prägla alla insatser.

Fredrik Sjögren (L)

Ordförande Region Skånes Folkhälsoberedning, Ledamot Regionala utvecklingsnämnden

Anna Mannfalk (M)

Regionråd och Vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Region Skåne

Debatt

Skydda lärarna

Lektion.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Coronavirusets omikronvariant sprider sig nu med blixtens hastighet över världen och beräknas nå sin absoluta kulmen i Sverige under de närmaste veckorna. Det vill säga under början av skolornas vårtermin. Smittspridningen förväntas att explodera framför allt bland de elever som är ovaccinerade. Även lärarna riskerar att smittas och insjukna.

Att skydda lärarna och skolan skyddar Sverige. Vi från Lärarnas Riksförbund anser att de skolansvariga måste göra allt som är möjligt för att reducera smittspridningen och säkra lärares och elevers arbetsmiljö.

Vi efterlyser tydligare direktiv för skolan och kräver att:

* Skolhuvudmännen tar sitt ansvar och skärper sina åtgärder när det gäller den fysiska arbetsmiljön för att undvika trängsel och ge tillgång till skyddsutrustning i skolan.

* Noggranna riskbedömningar och skarpa åtgärder måste snarast komma på plats. Lärare bör kunna utföra så mycket av jobbet som möjligt hemma, men vara på skolan och undervisa i så stor utsträckning som det är rimligt. Undervisning i halvklasser och viss distansundervisning bör vara alternativ. Huvudmän har under pandemin givits ökad flexibilitet i regelverket vad gäller hur och när de erbjuder utbildning.

* Arbetsgivarna måste säkra vikarieförsörjningen då många lärare är eller förväntas bli sjuka när smittan ökar, vilket förutses de närmaste veckorna. Alla kommuner har fått del av coronamiljarden och dessa pengar borde bland annat användas till att anställa vikarier.

* Alla elever bör coronatestas regelbundet. Det kan minska smittspridningen. Det allvarliga läget talar för att alla kommuner och regioner bör införa snabbtestning av elever.

* Lärare ska skyndsamt få tillgång till en tredje dos vaccin. För lärare som inte fått sin tredje vaccindos och som känner en akut oro måste det finnas möjlighet att få helt smittsäkra arbetsuppgifter.

På så sätt kanske stängda skolor och fjärr- och distansundervisning kan undvikas och eleverna få den utbildning de har rätt till. Det kunskapstapp som hittills har skett under coronapandemin måste hejdas.

Världen och Sverige riskerar ett kunskapstapp av enorma proportioner och det finns oroväckande tecken på att elever redan har drabbats negativt av pandemin när det gäller kunskaper och psykisk hälsa.

Därför måste lärarna skyddas här i Skåne, liksom i hela vårt avlånga land.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Debatt

De glömda småföretagarna

Finansminister Mikael Damberg (S) och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S)
Foto: Johan Jeppsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

På onsdagsmorgonen ställde sig Finansminister Mikael Damberg och Energiminister Khashayar Farmanbar på en presskonferens och meddelade att de avser att kompensera 1,8 miljoner hushåll för de skenande elpriserna som drabbat många i december och som sannolikt kommer drabba i januari, februari och mars också. Upp till 6000 kr skall man kunna få tillbaka om man har hög kostnad och en förbrukning på över 2000 kWh per månad.

Det är bra. Men de glömde småföretagen. Igen. Mängder av mindre tjänsteföretag som kämpat med ekonomin för att överleva i snart två år av restriktioner och nedstängningar till följd av pandemin drabbas minst lika hårt eller värre än de hushåll som nu för hjälp.

Varför är inte näringsministern med på presskonferensen och meddelar att man även avser att hjälpa företagen? Dessa står för en lejonpart av jobben till dem som bor i hushållen och är i stort behov av både förståelse för deras situation och för stöd när nu den fjärde vågen av restriktioner drabbar samhället med nya nedstängningar som håller många kunder borta från dessa företag.

Utöver de kraftigt begränsade intäkter som restriktionerna medför för tjänsteföretagen kommer nu elpriser som en ytterligare börda och knäcker ”ryggen” på många. Var är Karl-Petter Thorwaldsson mitt i denna kris? Inte nog med att dessa småföretag skall betala upp till 10 ggr så höga energipriser: en del av den energiskatt som dessa betalar har regeringen valt att subventionera stora utländska techjättar med. Microsoft, Facebook, Amazon med flera får alla kraftiga rabatter på energi till sina serverhallar. Här gör regeringen tvärtemot vad de säger sig stå för och tar från de fattiga och ger till de rika.

Beslutet om att subventionera serverhallar skedde före den nuvarande näringsministerns tid skall sägas, men hur passande hade det inte varit att i denna kris som ny minister kliva fram och värna våra svenska småföretag som uppgår till närmare 1 miljon. Det hade dessutom var taktiskt smart då dessa faktiskt också har rösträtt och kommer att gå till val i höst.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning. Eller slopa energiskatten helt under december och det första kvartalet 2022. Det räddar företag, jobb och skatteintäkter i det långa loppet. Det visar också att regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare. Finansiering kan med fördel hämtas från avsatta medel till några av de stöd som sjösattes för företagen i krisen men som ännu inte utnyttjats.

Mathias Rebane

Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

Debatt

Bra jobbutsikter med yrkesprogram

Pojkar som svetsar
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Snart är det dags för Skånes 15 700 niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden. Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är nämligen bristen på yrkesutbildade medarbetare.

Svårigheten att rekrytera rätt kompetens är en fråga som hämmar företagens möjligheter att växa mer än något annat. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Företagen inom Svenskt Näringsliv sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Hälften av alla företag i Skåne letar efter medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent. Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och har inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Den håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ryms inom befintliga yrkesutbildningar.

Gymnasievalsperioden är också en utmärkt tid för länets kommuner att fundera på hur utbudet av utbildningar matchar företagens rekryteringsbehov. Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Då gäller det att vi tillsammans kan öka attraktiviteten att välja gymnasieskolans yrkesprogram och berätta om de goda möjligheter som finns för den som väljer ett yrkesprogram.

Carina Centrén

Svenskt Näringsliv

Lena Andersson

Gröna arbetsgivare

Jonas Lindberg

Måleriföretagen

Torbjörn Johansson

Installatörsföretagen

Tommy Nilsson

Transportföretagen

Rickard Lindskog

Plåt & Ventföretagen

Per Ek

Maskinentreprenörerna

Magnus Nyberg

Teknikföretagen

Lennart Wallander

Byggföretagen

Claes Sandvig

Visita

Anna Paulsson

Almega

Marie Enhörning

Svensk Handel

Torbjörn Eriksson

IKEM

Ambjörn Wahlberg

Grafiska företagen samt Trä- och Möbelföretagen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Debatt

Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen

Personbild
Foto: HANS ALM
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ansvaret för att stärka samhällets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna kan inte bara vila på kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de åtgärder som krävs.

Klimatförändringarna är vår tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhället. Kraftiga översvämningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras är några exempel på de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförändringarnas spår.

Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Alla kommuner, liksom privata fastighetsägare, behöver på olika sätt anpassa och stärka förmågan att hantera effekterna av klimatförändringarna. Omställningen innebär stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli ännu större. För att möta utmaningen behövs bättre nationella beräkningar av skadekostnaderna och en långsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stå för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.

Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under många år har anslagen till kommunsektorn varit både knappa och varierat kraftig, vilket har försvårat en långsiktig planering på lokal nivå.

Nu har regeringen under en treårsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året. Det är ett nödvändigt tillskott, men fortfarande långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstå omfattningen beräknas kostnaden för sommarens översvämning i Gävle uppgå till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den två mil långa skyddsvallen mot kommande översvämningar kostar cirka 200 miljoner kronor.

I dag är det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen påverkas av klimatförändringar. För att få expertstöd i bedömningarna köper kommunerna ofta in konsultinsatser från exempelvis staten genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Här behöver staten ta ett större ansvar för att producera, sammanställa och förmedla fakta om vad klimatförändringarna förväntas innebära för varje enskild kommun och region.

För att arbeta vidare med frågorna om klimatförebyggande arbete och klimatanpassning har SKR tillsatt en programberedning för hållbar omställning. Beredningens arbete kommer bland annat resultera i en rapport som beskriver hur kommuners och regioners förutsättningar ser ut för att arbeta ännu mer med klimatanpassning och klimatomställning.

För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser.

Anders Knape

Ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Debatt

Omställning i praktiken

Personbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige har under året på allvar gått från att vara planer till att märkas i praktiken. De stora investeringarna i industrin för att minska utsläppen och stärka företagens konkurrenskraft leder naturligtvis till diskussioner och konflikter om alltifrån tillstånd för elledningar och vindkraftverk till skogsbrukets hållbarhet. För att hantera den här typen av konflikter krävs ett tydligt ledarskap och en gemensam bild av hur omställningen ska gå till, hur långt vi har kommit och vart vi är på väg.

I en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Fossilfritt Sverige kände endast 7 procent av de tillfrågade till att utsläppen från Sverige minskat med cirka 30 procent sedan 1990, bara 21 procent visste överhuvudtaget att de minskat.

Utan kunskap om effekterna av de satsningar vi gjort hittills blir det svårare att motivera de steg vi behöver ta framåt. Vi behöver därför en samlad nationell berättelse och målbild för omställningen för att skapa handlingskraft, sänka risken för investerare och säkerställa att alla delar av landet får nytta av fossilfriheten.

Under året som gått har vi till exempel kunnat se stora framsteg mot målet inom tre områden:

1.Vi har passerat en "tipping point", där den förnybara elen nu är så billig att den i många länder konkurrerar ut fossila energikällor. I Sverige är vindkraften den elproduktion som är billigast och växer snabbast. Detta möjliggör även billig förnybar vätgas inom både industri och transporter.

2.Under hösten var mer än var fjärde ny personbil en elbil. Nu elektrifieras även lastbilarna och samtidigt har regeringen slagit fast reduktionsplikten till 2030 vilket innebär fortsatt ökad inblandning av biodrivmedel i all bensin och diesel för de fordon som redan rullar på vägarna.

3.Näringslivet visar ledarskap genom att sätta upp mål inte bara för sina egna utsläpp utan för klimatpåverkan under produkters hela livscykel. Att Scania, Volkswagen och Volvo Cars sätter upp sådana mål gör det möjligt för både SSAB och H2 Green Steel att sälja fossilfritt stål, trots att det är dyrare att tillverka.

Sveriges strategi är att påskynda utvecklingen genom att gå före och visa hur vägen till ett fossilfritt samhälle också är vägen mot ökad välfärd och högre livskvalitet samtidigt som våra fossilfria lösningar kan bidra till andra länders utsläppsminskningar. Denna modell är i sig troligen Sveriges viktigaste exportprodukt och vår största möjlighet att påverka de globala utsläppen.

Trots att tempot i omställningen går för sakta bedömer vi att det fortfarande går att lösa klimatkrisen om vi nu tar vara på det möjlighetsfönster som inte minst den nya mogna tekniken erbjuder. Politikens viktigaste uppgift under 2022, är att mobilisera alla aktörer i samhället för att utveckla världens första fossilfria välfärdsland.

Svante Axelsson

nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Johan Rockström

Professor Earth System Science och Chef för Potsdam Institutet för klimatforskning (PIK)

Sport

Zlatan får medalj av kungen

Zlatan Ibrahimovic ska tillsammans med fem andra svenska idrottare få medalj av kungahuset. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Sport
Sport Zlatan Ibrahimovic prisas för sina insatser inom svensk idrott.
Det är kungahuset som delar ut medaljer till fotbollsstjärnan samt fem andra svenska idrottare.

I samband med Karl-dagen den 28 januari delar kung Carl XVI Gustaf som vanligt ut medaljer. Även sporten lyfts i detta sammanhang och i år ska sex svenska idrottare hedras.

De prisas med H.M. Konungens medalj för förtjänster för svensk idrott.

De som får medaljerna är fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Caroline Seger, hoppryttaren Rolf-Göran Bengtsson, den förre ishockeyspelaren Peter Forsberg, orienteraren, skidorienteraren och skidalpinisten Tove Alexandersson samt parasimmaren Maja Reichard.

Samtliga medaljceremonier planeras att genomföras senare i år, meddelar kungahuset på sin hemsida.

Tim Dahlbacka/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL