Utrikes

Skola i Bristol ratar slavhandlares namn

Sockeln som statyn av Edward Colston stod på i Bristol – innan statyn slängdes i vattnet i fjol av demonstranter ur Black lives matter-rörelsen. Arkivbild.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En staty av slavhandlaren Edward Colston som slängdes i vattnet i staden Bristol under Black lives matter-demonstrationerna i fjol blev en världsnyhet.

Nu vill ledningen för en skola i staden som bär Colstons namn byta för att slippa förknippas med en historiskt kontroversiell person.

Beslutet följer på en namninsamling med över 2 500 svar, varav 1 096 av dessa kom från allmänheten. Bland allmänheten ville 80 procent att skolan skulle behålla sitt namn, men ledningen uppger att svaranden med koppling till skolan helst ser ett namnbyte.

Edward Colston föddes 1636 i hamnstaden Bristol, som på den tiden var navet i Storbritanniens triangelhandel med varor från amerikanska kolonier och slavar från Västafrika.

"Det har blivit tydligt att namnet Colston är en symbol för stadens inblandning i slaveriet och alltid kommer att vara förknippat med förslavade och dödade afrikanska män, kvinnor och barn", skriver skolans ledning i ett uttalande.

Utrikes

Danmark drar tillbaka Mali-soldater

Danmark tar hem militärer från Mali. Här patrullerar franska soldater i samma insats i staden Timbuktu. Arkivbild.
Foto: Moulaye Sayah/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark drar tillbaka sina soldater från Mali, enligt utrikesminister Jeppe Kofod (S).
Beskedet kommer efter den eskalerade konflikten mellan Danmark och militärjuntan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt meddelande där de upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali, säger Kofod.

– Det kan vi inte tolerera. Därför har vi beslutat att vi skickar hem våra soldater och fortsätter det täta och goda samarbetet med våra europeiska allierade.

Beslutet stöds enligt utrikesministern av en bred majoritet i folketinget.

Tillbakadragandet väntas ta ett antal veckor att genomföra.

Den danska styrkan på 90 soldater anlände i måndags för att delta i den multinationella insatsen Task Force Takuba.

Samma kväll meddelade Malis styre – militärjuntan som har kuppat till sig makten – att de inte var välkomna. Danmark har inte fått ett formellt medgivande till att skicka dit soldater, enligt juntan.

Jeppe Kofod sade tidigare i veckan att Danmark är på plats mot bakgrund av en tydlig inbjudan och ett tydligt underlag och framhöll att Danmark har bjudits in av både tidigare och nuvarande regering i Mali.

Task Force Takuba inleddes sommaren 2020, som en del av den franskledda insatsen Barkhane. Bara ett par veckor senare tvingade den maliska militären bort den civila regeringen i den första av två kupper.

Efter den andra kuppen, som genomfördes i somras, styr militären Mali på egen hand och den skjuter planer på ett demokratiskt val långt framför sig.

I Task Force Takuba ingår även Sverige.

Utrikes

Över 5 000 har dött under blockad av Tigray

Förstörelsen är stor i den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele, bland annat efter etiopiska bombräder. Men blockaden av Tigray har krävt flera tusen dödsoffer. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Blockaden av regionen Tigray i krigets Etiopien har krävt tusentals dödsoffer, uppger den regionala hälsomyndigheten.
Röda Korset meddelar att den första transporten sedan september har nått regionens huvudstad.

Sammanlagt tror den regionala myndigheten – som står i konflikt med centralregeringen i Addis Abeba – att över 5 000 personer har dött under blockaden.

Närmare 1 500 människor har avlidit på grund av undernäring när regionen Tigray har varit isolerad under den pågående konflikten med Etiopiens centralregering. Uppgifterna om dödstal har inte bekräftats av oberoende källor.

Dödsfallen är noterade från juli till oktober i fjol.

Ökande antal dödsoffer

Men uppgifterna kan ändå ge en antydan om de humanitära kostnaderna som striderna i Etiopien orsakat.

– Antalet dödsfall ökar med en alarmerande hastighet, säger chefen för Tigrays hälsomyndighet till den amerikanska nyhetsbyrån AP. Bland dödsorsakerna finns även dödsfall på grund av undermåliga eller gamla läkemedel, eller rabiessmitta.

Beräkningen är den första som gjorts sedan striderna inleddes i november 2020.

Fler än 350 av de som avlidit var unga barn, enligt den regionala myndigheten.

Röda Korset levererar

Regeringen i Addis Abeba har som en del av krigföringen effektivt isolerat stora delar av Tigray. Internationella rödakorskommittén (ICRC) säger att man nu har kunnat leverera en första transport till Tigrays regionala huvudstad Mekele sedan september.

Lasten, som flögs in tidigare i veckan, innehöll främst medicinsk utrustning och nödvändig medicin och ska nu distribueras i Tigray, enligt ICRC.

Utrikes

EMA godkänner Pfizers covidpiller

Pfizers tablett Paxlovid har godkänts av EMA. Arkivbild.
Foto: Pfizer via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt Pfizers covidpiller Paxlovid.

I ett uttalande skriver EMA att myndigheten "rekommenderar godkännande av Paxlovid för behandling av covid-19 för vuxna med förhöjd risk för allvarliga symptom".

Tabletterna betraktas som en stor möjlighet till nya strategier i hanteringen av pandemin, då de möjliggör tidig behandling mot covid-19 utan läkarbesök.

Utrikes

Många döda i lassafeber i Nigeria

26 personer har avlidit i lassafeber i Nigeria den senaste månaden. Arkivbild från landets största stad, Lagos.
Foto: Sunday Alamba/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 26 personer har avlidit i lassafeber under januari, meddelar Nigerias folkhälsomyndighet NCDC.

115 fall i elva delstater har bekräftats och NCDC har aktiverat en nationell instans för nödinsatser för att samordna hanteringen av sjukdomen.

Lassafeber är närbesläktad med blödarfebersjukdomarna ebola och marburg, men är inte lika dödlig. Antalet fall brukar öka i januari på grund av väderförhållandena under torrperioden.

Virussjukdomen har fått sitt namn från byn Lassa, där den diagnosticerades första gången 1969.

Utrikes

Katalonien slopar covidbevis

Inget covidbevis behövs från och med fredag för att gå på restaurang, bar eller gym i Katalonien. Arkivbild.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Spanska Katalonien slopar kravet på covidbevis för att få besöka restauranger, barer och gym, meddelar regionregeringen. Experter bedömer att covidbevis är ineffektivt när det gäller att hejda smittspridningen av omikron.

En stor del av befolkningen riskerar att smittas av virusvarianten oavsett om de är vaccinerade eller redan haft covid-19, enligt en expertkommitté.

Kravet på covidbevis, som infördes i november, slopas från och med fredag.

Katalonien har slopat coronarestriktionerna successivt. Den restriktion som återstår nu gäller nattlivet, som är fortsatt nerstängt.

Över 90 procent av Spaniens befolkning över 12 år är fullvaccinerad mot covid-19.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Utrikes

Fängelse för tjuvjägare som dödade elefanter

En elefantkalv som förlorat halva snabeln efter att ha fastnat i en fälla i Aceh i Indonesien. Kalven dog senare av sina skador. Arkivbild.
Foto: Munandar/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Elva tjuvjägare har av en indonesisk domstol dömts till fängelsestraff på mellan tio månader och tre och ett halvt år. Männen dödade 2020 fem utrotningshotade sumatraelefanter.

Myndigheterna hittade djuren, som dödats med elström, vid en palmplantage i en avlägsen by i provinsen Aceh. Elefanternas betar hade avlägsnats.

Utredningen har pågått sedan dess. Männen greps i augusti och september i fjol.

På senare år har flera sumatraelefanter dödats med gift, elektricitet eller halshuggning av tjuvjägare för betarnas skull. I november dog en elefantkalv efter att ha förlorat halva snabeln sedan den fastnat i en fälla, och i juli hittades en elefant som förgiftats och vars huvud huggits av.

Endast cirka 500 sumatraelefanter uppskattas finnas kvar i regionen. Arten uppgraderades 2012 från "hotad" till "akut hotad".

Utrikes

Stor oljeläcka upptäckt i Thailand

Den stora oljeläckan har inträffat utanför provinsen Rayong i östra Thailand.
Foto: Royal Thai Navy/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Mellan 20 och 50 ton råolja har hamnat i havet sedan en pipeline börjat läcka cirka två mil från bland annat populära stränder i Thailand.

Hittills har oljan hållits borta från kustområdena tack vare svaga strömmar, och det har inte rapporterats några effekter på livet i havet. Dock befaras vindar som kan blåsa oljan till stora stränder i Rayongprovinsen eller ön Koh Samet framåt fredagskvällen om den inte städats bort före det. Om oljan når kusten kan den skada bland annat koraller och sjögräs.

Flera flygplan, fartyg och en helikopter från den Thailändska flottan arbetar för att hantera oljan, som spridit sig på en mer än 11 kvadratkilometer stor yta.

Enligt Star Petroleum som driver pipelinen handlar det om mellan 20 och 50 ton råolja, cirka 22 000 till 60 000 liter. Dykare har enligt företaget hittat ett fel i en slang som utgör en del av utrustningen.

Utrikes

Polen börjar bygga gränsskydd mot Belarus

Ett övergivet migrantläger vid gränsen mellan Polen och Belarus i november i fjol. Arkivbild.
Foto: Leonid Shcheglov/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Polen har börjat bygga ett högt gränsskydd vid landets östra gräns mot Belarus. Bygget som beräknas kosta motsvarande nästan 3,7 miljarder svenska kronor, ska hindra migranter att ta sig över gränsen.

Skyddsstängslet byggs i metall och blir 5,5 meter hög. Den ska sträcka sig 180 kilometer längs med gränsen som delvis också består av floden Västra Bug.

Tusentals migranter från Mellanöstern och Afrika försökte i fjol ta sig in över gränsen, vilket lett till sammandrabbningar med polska gränsvakter.

EU beskyller Belarus för att använda migranterna till att destabilisera Europa, sedan väst infört sanktioner mot landet som misstänks för att ha riggat det förra valet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL