Inrikes

Ministern: Inget minne av Hitlerhälsning

Civilminister Ida Karkiainen (S). Arkivbild.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En gammal bild av civilminister Ida Karkiainen (S) där hon ser ut att göra en Hitlerhälsning har publicerats.

– Det florerar en bild på mig när jag var kanske 15 eller 16 där jag gör en gest som kan tolkas som en nazistisk hälsning. Jag har inget minne av att ha gjort en sådan gest, säger hon till SVT Nyheter Norrbotten.

– Jag förstår hur det ser ut, men jag har aldrig gjort något sådant i syfte att sympatisera med en så avskyvärd ideologi som nazismen. Det har i så fall varit för att försöka förlöjliga eller ironisera över det.

Bilden, som publicerades på sajten Nyheter Idag, ska ha tagits på en fest.

Ida Karkiainen säger vidare att hon aldrig rört sig i några sammanhang som skulle kunna vara kopplade till vit makt-miljön.

– Det kan ha spelats Ultima Thule och den typen av musik i de sammanhangen, men i så fall har jag gått och stängt av den och sagt att det inte är okej. Ungdomar lyssnade på Ultima Thule på 90-talet, det var inget ovanligt, säger hon till SVT.

Inrikes

Brand i Kockenhus – stor insats

Det brinner i en herrgård utanför Mölle i nordvästra Skåne. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En brand har brutit ut i Kockenhus herrgård några kilometer utanför Mölle i nordvästra Skåne. Larmet om branden kom vid 18-tiden på onsdagen.

– Branden är inte under kontroll. Vi håller på både med invändig och utvändig släckning, säger Ronny Lundgren, inre befäl vid räddningstjänsten, till TT.

Han säger att styrkor från fyra kommuner deltar i släckningsarbetet.

– Vi hoppas fortfarande att vi ska kunna rädda fastigheten, säger Ronny Lundgren.

De som befann sig i byggnaden kunde ta sig ut själva. En person hade andats in lite rök men det finns inga uppgifter om allvarliga skador, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Försvaret: Allt vi gör syns inte

Överste Mattis Ardin, chef för Gotlands regemente, P18.
Foto: Karl Melander/TT
Inrikes
Inrikes Sex ryska landstigningsfartyg har lämnat Östersjön, men tre av dem har ankrat i Kattegatt.
Den ökade militära närvaro på Gotland består på land, till sjöss och i luften. Och bakom de synliga soldaterna pågår också ett omfattande underrättelsearbete i det dolda.

– Det handlar om att skapa handlingsfrihet för oss, både på kort och lång sikt. Och att förbättra vår förmåga till informationsinhämtning, säger Mattias Ardin, chef för Gotlands regemente, P18.

Truppförflyttningar har enligt Försvarsmakten även skett på fastlandet, bland annat längs Sveriges kuster. Förstärkningarna på Gotland hör till de mest synliga åtgärderna.

– Vi löser ett antal uppgifter. En effekt av det blir också att vi syns, säger Ardin.

Närvaron har bland annat stärkts i hamnen i Slite, på den östra sidan av Gotland.

– Vi är mer på vissa platser än andra, konstaterar Ardin.

Strategiskt viktig

Analytiker brukar likna Gotlands strategiska placering som "ett hangarfartyg som inte går att sänka”.

– Gotland är en strategiskt viktig plats, mitt i Östersjön. Det är en ö där man, om man vill, kan påverka luft- och sjövägar runt omkring, säger Ardin.

Ett vanligt övningsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar.

Den ökade militära närvaron handlar inte om en höjd beredskapsnivå utan en omfördelning av resurser i beredskap, understryker Försvarsmakten.

– Vi har under lång tid haft ett försämrat säkerhetsläge. Vi har rätt mycket militär aktivitet i Europa. Vi är i ett osäkert läge. Men risken för väpnad konflikt är låg, säger Ardin.

Arbete i det dolda

Bakom de synliga åtgärderna som vidtas döljer sig en omfattande militär underrättelseapparat. Signalspanare, analytiker, övervakningsoperatörer och cybersoldater jobbar dygnets alla timmar för att hämta och bearbeta information. Armén, marinen, flygvapnet och cyberförsvaret är alla involverade.

– Försvarsmakten har en väldigt god uppfattning av läget, säger Ardin.

I förra veckan förde Moskva in ett antal ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Därmed fanns totalt sex sådana fartyg i området, fler än normalt enligt Försvarsmakten.

De sex fartygen lämnade Östersjön på tisdagen. Tre av dem ligger dock för ankar i Kattegatt, bekräftar försvaret för TT på onsdagen.

Samarbete med grannländerna

Ankringen kan bero på rådande väderlek, med grov sjö och hård vind.

– Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partner, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten.

Försvarsmaktens stärkta närvaro på Gotland fortsätter.

TT: Hur väl skyddat är Gotland just nu?

– Det går inte att svara på utan att man ställer frågan: Mot vad? Och eftersom krigsrisken är låg är också följdfrågan svår att svara på.

Jonas Grönvik/TT

Försvarsmakten har stärkt närvaron på Gotland. Bild från i söndags.
Försvarsmakten har stärkt närvaron på Gotland. Bild från i söndags.
Foto: Karl Melander/TT

FAKTA

Fakta: Operativa beredskapsstyrkan

Försvarsmaktens operativa beredskapsstyrka har en kort beredskapstid och ska kunna sättas in vid både nationella och internationella uppdrag med kort varsel.

Snabbstyrkan består av ett kompani, alltså omkring 150 soldater med tillhörande utrustning och materiel.

Uppdraget roterar varje år mellan de olika förbanden. För tillfället är det Norrbottens regemente – I19 – som ansvarar för styrkan.

Den operativa beredskapsstyrkan har tidigare även kallats för Försvarsmaktens operativa reserv och den strategiska reserven.

Källa: Försvarsmakten

Inrikes

Kraftiga vindar – SMHI varnar

SMHI utfärdat flera varningar för lokala stormbyar i delar av landet. På bilden ett stormfällt träd som blockerade en väg i Skåne för några dagar sedan. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Det blåser kraftigt i delar av Sverige. SMHI varnar för lokala stormbyar i flera län. Elbolagen har höjt sin beredskap.
PREMIUM

Under onsdagseftermiddagen drog en kallfront in över landet.

– Bakom den kommer kraftiga kalla vindar, säger Sverker Hellström vid SMHI.

En gul varning för hårda vindbyar, lokalt stormbyar, har utfärdats för stora delar av Svealand och för norra Götaland. Varningen gäller fram till klockan 23 på onsdagskvällen.

Efter midnatt finns en gul varning för östra Svealand när ett snöfallsområde i kombination med friska vindar passerar. Det finns också en varning på Gotland för hårda vindbyar som kan nå stormstyrka. De varningar gäller fram till sex på morgonen.

– Men hela dagen i morgon (torsdag) kommer det vara friska till hårda vindar, säger Sverker Hellström.

Ovädret kan medföra strömavbrott när träd blåser ner över elledningar. Ellevio har fördubblat sin beredskap i Värmland och Eon har höjt beredskapen i Stockholms län.

Omfattningen av de kraftiga vindarna bedöms vara mindre än "ovädret som drabbade Värmland söndag–måndag, men det kommer inte att gå obemärkt förbi", säger Anders Ekberg, driftchef på Ellevio, i ett pressmeddelande.

SMHI har även bland annat utfärdat gula varningar för kuling på Östersjön och för hård vind i norra Lapplandsfjällen och i Jämtlands- och Härjedalsfjällen.

FAKTA

Fakta: Vädervarningar

Gul varning:

Konsekvenser för samhället, vissa risker för allmänheten.

Orange varning:

Allvarliga konsekvenser för samhället, fara för allmänheten.

Röd varning:

Mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten.

Källa: SMHI

Inrikes

Kris i hemtjänst – fritidspedagoger rycker ut

Två fritidsgårdar i Ängelholm har stängt, liksom ett museum, för att personal därifrån ska kunna stötta hemtjänsten. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Personalläget inom Ängelholms hemtjänst är så ansträngt att kommunen måste omdirigera personal. Två fritidsgårdar har stängt, liksom ett museum, för att personal därifrån ska kunna stötta hemtjänsten.

"Jag är mycket stolt över inställningen hos våra medarbetare som inte tvekar för att hjälpa de äldre och sina kollegor inom hemtjänsten", säger Pernilla Fahlstedt, chef för huvuduppdrag samhälle, i ett pressmeddelande från Ängelholms kommun.

Totalt handlar det om 13 personer som därmed kan förstärka hemtjänsten, skriver HD/Sydsvenskan. De ska få gå igenom ett kort introduktionsprogram innan de börjar.

– Hemvården har verkligen försökt att klara det själv. Men nu kom vi till en gräns där det inte gick längre. Svårigheten är att både personal och brukare insjuknat, vilket kräver extra personal, säger HR-chef Marianne Malm till SVT Nyheter Helsingborg.

Inom hemtjänsten är många också hemma i karantän på grund av smittrisken.

Inrikes

Nej till nationell kriskommission för vården

Flera fackförbund inom vårdsektorn har krävt att en nationell kriskommission granskar arbetsmiljön i vården. Men regeringen säger nej. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen säger nej till kravet att arbetsmiljön i vården ska granskas av en nationell kriskommission.
– Regeringen måste tänka om. Läget är allvarligt och vårdens medarbetare behöver se att politiken tar deras arbetssituation på allvar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
PREMIUM

Efter publiceringen av en kravlista för bättre arbetsmiljö har facken Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal nu diskuterat åtgärdsförslag med socialminister Lena Hallengren (S) och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S).

Men mötet gav inga tydliga besked enligt Sofia Rydgren Stale.

– Det är positivt att de har kallat till mötet, men så klart hade vi önskat att man varit mer tydlig och konkret. Det är lätt att linda in saker i väldigt mycket ord som inte leder till någon konkret åtgärd, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren (S):

– Vi är överens om att ge bättre förutsättningar för dem som jobbar, men också om hur man kan jobba vidare med arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

TT: Men ingen nationell kriskommission?

– Inte en nationell kriskommission så som de skrev i debattartikeln, men vi fortsätter ett nationellt engagemang för en bättre arbetsmiljö.

"Pandemin droppen"

Arbetsmiljöproblemen är inte nya enligt Läkarförbundet. Vården behöver organiseras om så att personalen får vila och återhämtning. Behovet har eskalerat under pandemin – som blev droppen, menar Rydgren Stale.

Även om regionerna har arbetsgivaransvaret anser hon att regeringen kan gå in på övergripande nivå.

– Vi har 21 regioner och 290 kommuner som bedriver vård. Då är det rimligt att de tar ett övergripande perspektiv och granskar arbetsmiljön och ger förslag på konkreta åtgärder.

Arbetsmiljö i vården är ett prioriterat område för regeringen, enligt biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson.

Regler inte anpassade

TT: Hur ser du på att det förekommer stora arbetsmiljöbrister när arbetsgivaren är offentlig sektor?

– Dels är det både offentligt och privat, men det är klart att det aldrig är acceptabelt om arbetsmiljöregler inte följs. Dessutom: om det finns brister i nationell tillsyn, då måste vi återkomma till det, säger han.

En statlig utredning undersöker just nu förändringar av sanktionsmöjligheterna när arbetsmiljöföreskrifter överträds. I dag är regelverket inte alltid anpassat efter arbetsmiljöproblem som finns inom vården, utan utformat efter branscher som bygg- eller transportsektorn som dras med andra problem, enligt Johan Danielsson.

En aspekt som upprör inom vårdsektorn är att finns pengar i många regioner, men att de inte används.

– Det är provocerande att många regioner stoltserar med stora budgetöverskott, medan medarbetare i vården går på knäna och att det även finns sparbeting, säger Sofia Rydgren Stale.

Helena Björk/TT

Vården behöver organiseras om, anser Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet. Arkivbild.
Vården behöver organiseras om, anser Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Fackens krav

1. En nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö.

2. Strängare lagar mot arbetsmiljöbrott. Domstolar och Arbetsmiljöverket bör få ökade anslag och resurser samt vässade verktyg.

3. Den som smittats av covid-19 i arbete inom vård och omsorg ska få rätt till ekonomisk kompensation genom arbetsskadeförsäkringen.

4. Staten måste ta ansvar för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre.

5. Socialstyrelsen bör ta ansvar för att samordna vårdköerna för att hantera den uppskjutna vården och vårdköerna.

6. Rätten till vila och återhämtning för vårdens medarbetare måste bli grundbulten i hur vård organiseras.

Källor: Sveriges läkarförbund och Vårdförbundet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Inrikes

3 000 polisanställda hemma från jobbet

Omkring 3 000 polisanställda var borta från jobbet på onsdagen på grund av att de var sjuka eller i karantän. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den svenska polisen har drabbats rejält av den kraftiga smittspridningen. På onsdagen var cirka 3 000 polisanställda, omkring tio procent av personalstyrkan, borta från jobbet på grund av att de var sjuka eller i karantän, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

För dem som är i tjänst innebär det att arbetsbelastningen ökar.

– Det är väldigt hårt ansträngt på sina ställen och många går på knäna i sina arbetsuppgifter. På sina håll så är vi nog på smärtgränsen för att orka hålla verksamheten uppe, säger Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud vid Polisförbundet, till radion.

Att så många poliser är borta har bland lett till att polisstationer på mindre orter inte har öppet för allmänheten.

Polisen kan vid behov aktivera en beredskapsplan som innebär en hårdare prioritering av arbetsuppgifterna. Den nationella kommenderingschefen Per Engström säger att bedömningen är att det kan vara uppemot 20 procents frånvaro innan planen behöver aktiveras.

Inrikes

Färre patienter har covid-19 som huvuddiagnos

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT
Inrikes
Inrikes Andelen patienter som vårdats med covid-19 som huvuddiagnos har sjunkit kraftigt hittills i år, enligt Karolinska universitetssjukhuset.
PREMIUM

I förra veckan berättade Dagens Nyheter att flera regioner tagit upp att statistiken över sjukhusinlagda med covid-19 kan vara överdriven. Många patienter som testats positivt för covid-19 har det som en bidiagnos och är i första hand inlagda för andra sjukdomar.

Nu konstaterar Karolinska universitetssjukhuset att av de patienter med covid-19 som vårdats under januari i år är det 57 procent av patienterna som haft covid-19 som huvuddiagnos. Siffrorna gäller personer som är färdigvårdade. För hela fjolåret var den siffran 80 procent.

Per Mattsson, temachef för akut och reparativ medicin vid Karolinska universitetssjukhuset, säger att det är en betydande nedgång.

– Det här har egentligen inte ändrat arbetssättet på sjukhuset utan är man positiv för covid har vi skyddsutrustning. Det är inte mindre resurskrävande, säger han.

Alla patienter som läggs in provtas för covid, antingen med antigentest eller PCR-prov.

– Om det är en stor andel av patienterna som ligger inne och är positiva för omikron, men uppvisar inga symtom då är ju det ett snällare virus eller så har de immunitet från tidigare genomgången sjukdom eller vaccin, säger Per Mattsson.

Inrikes

Tre ryska fartyg har ankrat i Kattegatt

Försvarsmakten har följt ett antal ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Tre av de sex ryska landstigningsfartygen som på tisdagen lämnade Östersjön har ankrat i Kattegatt, uppger Försvarsmakten. Ankringen kan bero på rådande väderlek, med grov sjö och hård vind.

– Vi fortsätter att följa dem. Vi har ett bra samarbete med våra grannländer och andra partner, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten.

I förra veckan förde Moskva in ett antal ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Därmed fanns totalt sex sådana fartyg i området, fler än normalt enligt försvaret. På tisdagen uppgav Försvarsmakten att samtliga sex hade lämnat Östersjöområdet.

De tre fartyg på onsdagen ankrade i Kattegatt tillhör ryska Nordflottan.

SMHI har utfärdat en varning för kulingvind på Kattegatt från onsdagskvällen. Natten mot torsdagen väntas vinden avta något

Beredskapsanpassningen med förstärkningar på bland annat Gotland påverkas inte av att fartygen lämnat Östersjön, enligt Försvarsmakten.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL