Ekonomi

"In i kaklet" om minimilönerna i EU

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på väg in till måndagens möte om minimilöner i EU.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Ekonomi
Ekonomi Sverige och Danmark går skilda vägar i kampen om minimilönerna i EU – trots att båda har samma mål.
Men några sura miner råder inte, hävdar åtminstone Sverige.
PREMIUM

Klartecken för ministerrådets syn på förslaget om minimilöner gavs som väntat strax före lunch på måndagen.

– För att göra ett bra jobb krävs en bra lön. Det här direktivet innehåller effektiva regler för transparenta och stabila definieringar av minimilöner, samtidigt som medlemsstaternas och de sociala parternas ställning respekteras, säger Janez Cigler Kralj, arbetsmarknadsminister i höstens ordförandeland Slovenien, på en presskonferens i Bryssel.

Svenskt ja

I Sverige har regering, opposition, fack och näringsliv varit starkt kritiska mot förslaget ända sedan det lades fram i fjol höstas. Ändå sade även Sverige ja till den väg framåt som ministerrådet nu föreslår.

Orsaken är de ändringar i förslaget som ministerrådet lagt in, men också att Sverige hoppas att ett ja ska ge en större möjlighet att kunna påverka de tuffa förhandlingar som inleds efter årsskiftet för att nå en kompromiss som både medlemsländerna och EU-parlamentet kan acceptera.

– Det viktiga för mig är att vi är med hela vägen in i kaklet i de här förhandlingarna. Vi ser ju att Europaparlamentet har gått i en felaktig riktning som skulle kunna hota den svenska lönebildningsmodellen. Men nu har vi ett bud från rådet där vi har kämpat superhårt och nått stora framgångar, anser arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på plats i Bryssel.

Danskt nej

Även i Danmark finns stor oro över förslaget, av samma skäl som i Sverige. I Danmark har dock regeringen valt att göra tvärtom och röstade på måndagen nej till förslaget.

– Vi har två olika strategiska bedömningar. Vi tycker exakt samma sak i sak och vi har jobbat väldigt nära varandra på alla nivåer i den här processen. Men Danmark tycker det är viktigt att markera ett nej, konstaterar Nordmark.

Den nordiska splittringen tycks hon ändå inte se som något bekymmer.

– Vi har fortsatt väldigt goda relationer och jag tror att danskarna nog är ganska glada i alla fall över att vi kommer att kunna sitta nära förhandlingsbordet fullt ut, säger arbetsmarknadsministern.

Frankrike avgör

Det blir nu Frankrike som får huvudansvaret för att driva förhandlingarna vidare, som ministerrådets ordförandeland efter årsskiftet.

Eva Nordmark räknar med att inom kort ha ett separat möte med franska kollegan Élisabeth Borne för att markera den svenska linjen ytterligare en gång.

– Frankrike har ingen ambition att förstöra en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Men vi kommer att vara väldigt nära det franska ordförandeskapet för att se till att det inte sker några misstag, säger Eva Nordmark i Bryssel.

Öppet om löner

På måndagen enades även EU-länderna om sin syn på ett förslag om att företag mer öppet måste redovisa vilka löner som förekommer, i syfte att driva fram en ökad jämställdhet.

Även här inleds nu kompromissförhandlingar med EU-parlamentet – och även här finns en stor svensk skepsis, bland annat av oro för ökad administration i småföretagen.

– Min förhoppning är att slutresultatet ändå ska lira med den svenska arbetsmarknadsmodellen och att det inte ska innebära en massa onödigt krångel för mindre företag. Vi ser inte att vi kan stå bakom det som det ser ut i dag, men hoppas att slutresultatet ska bli bra, säger Eva Nordmark.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Minimilönerna i EU

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Båda har på varsitt håll enat sig om sin linje varpå slutliga kompromissförhandlingar nu kan inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Ekonomi

Techfrossa lockar småsparare

Småsparare satsar på techjättarnas aktier. Bland annat Apple. Arkivbild.
Foto: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Techbolag som Apple och Microsoft har fått en tuff start på börsåret.
Svenska småsparare passar ändå på att öka ägandet i aktierna.
– Man ser ett tillfälle att köpa in sig på lite lägre nivåer, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

De amerikanska techjättarna gjorde rejäla kurslyft under 2021, men 2022 har inte börjat lika bra. Datorjätten Apple har backat fyra procent på börsen sedan årsskiftet. Microsoft med tio procent.

Men småspararna räds inte den pågående techfrossan, visar siffror från nätmäklarna Nordnet och Avanza.

Ägandet i Apple har ökat med tre procent på både Nordnet och Avanza sedan årsskiftet, medan ägandet i Microsoft har ökat med tre procent på Nordnet och hela 8 procent på Avanza.

Räntefrossa

Frida Bratt säger att bolagens aktier har drabbats av räntefrossan.

– Det har varit en ganska intensiv diskussion om att de är högt värderade, när de då tar lite stryk i oron passar man på att köpa, säger hon.

Bratt menar att man bör skilja på tillväxtbolag och tillväxtbolag och beskriver techjättarna som "vinstmaskiner". Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, är inne på samma linje.

"Techsektorn har favoriserats av många under lång tid och dominerar de stora amerikanska indexen viktmässigt. Det är dock ett misstag att klumpa ihop dem alla i ett och samma fack. Börsåret 2018 var det mer regel än undantag att de techbolag som noterades inte gick med vinst på sista raden. Men de stora bolagen som påverkar index i störst utsträckning är ofta rejäla vinstmaskiner", skriver Nicklas Andersson i ett mejl.

Alltid en risk

Samtidigt är det onekligen så att aktierna har sjunkit.

TT: Finns det inte en risk?

– Det måste man alltid vara medveten om. En nedgång är inte alltid per automatik rea, säger Frida Bratt och fortsätter:

– Det kan absolut vara så att det fortsätter ned, det måste man vara beredd på.

Till skillnad från amerikanska bolag som har gått starkt över en längre tid, men backat sedan årsskiftet, har kinesiska techbolag haft en motsatt utveckling. De har backat över längre tid – men många av dem har gått plus sedan årsskiftet.

E-handelsjätten Alibabas aktie har ökat åtta procent sedan årsskiftet. Det svenska ägandet i aktien har under samma tid ökat med sju procent via både Avanza och Nordnet.

– Kinesisk tech ser vi att det har klarat sig ganska bra i den oron som finns, det är väl för att de tog en rejäl smäll förra året, säger Frida Bratt.

Patrik Dokk/TT

FAKTA

Fakta: Småspararna går emot strömmen

Svenska småsparare investerar i flera av techjättarnas aktier, enligt nätmäklare.

Här nedan listas procentuell förändring av antalet ägare via Nordnet respektive Avanza i de nämnda aktierna.

Apple: +3% förändring i antalet ägare (Nordnet och Avanza)

Kursutveckling sedan årsskiftet: - 4%, senaste året: +36%

Microsoft: +3% (Nordnet), +8% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -10%, senaste året +42%

Tesla: +2% (Nordnet), +3% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -3%, senaste året: +25%

Alphabet: +2% (Nordnet och Avanza)

Sedan årsskiftet: -6%, senaste året: +57%

Netflix: +1% (Nordnet), +2% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -15%, senaste året: +3%

Meta Platforms: +1% (Nordnet), +5% (Avanza)

Sedan årsskiftet: -5%, senaste året +27%

Alibaba: +7% (Nordnet och Avanza),

Sedan årsskiftet: +8%, senaste året: -47%

NIO: +1% (Nordnet), oförändrad (Avanza)

Sedan årsskiftet: -7%, senaste året: -47%

Källa: Nordnet, Avanza

Ekonomi

Tillbaka till låg arbetslöshet för ingenjörer

Staty av Sveriges första kvinnliga ingenjör, Vera Sandberg, utanför Chalmers, där många ingenjörer utbildas. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi

Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nere på den näst lägsta nivån på tio år – men det skiljer sig åt mellan olika inriktningar, rapporterar Ingenjören.

Arbetslösheten för yrkesgruppen i stort har sjunkit snabbt, från 1,7 procent i januari förra året till 1,0 procent i december, vilket är samma nivå som före pandemin.

Civilingenjörer i lantmäteri har lägst arbetslöshet med 0,4 procent. Inriktningarna datateknik, civilingenjörer med kombinationen teknisk fysisk och elektroteknik samt civilingenjörer övriga inriktningar är andra grupper som ligger lågt.

Högst arbetslöshet i december hade högskoleingenjörer i byggteknik med 1,4 procent. Civilingenjörer med teknisk fysisk samt civilingenjörer i väg och vatten finns också bland de som ligger relativt högt i gruppen (1,2 procent).

Jämför med andra grupper är det dock lågt. Snittet för medlemmar i Akademikernas a-kassa är 1,8 procent. I Sverige totalt är SCB:s arbetslöshetssiffra för november 7,5 procent.

Ekonomi

Tokyobörsen inledde rejält nedåt

Tokyobörsen inledde onsdagen på minus. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko
Ekonomi
Ekonomi

Tokyobörsen backade rejält i kölvattnet av tisdagens förluster på Wall Street där oron för räntehöjningar tilltagit.

Nikkei 225-index sjönk 1,7 procent i den inledande handeln, och det bredare Topix-indexet 1,6 procent. Vid lunchtid hade båda indexen backat ytterligare, med 1,8 procent.

Kraftiga förluster för tungviktarna Sony och Toyota bidrog också till de röda siffrorna. Sony Group rasade nära 9,5 procent efter konkurrenten Microsofts miljardköp av den amerikanska speljätten Activision Blizzard.

I Hongkong inleddes handelsdagen något uppåt, trots att oron för amerikanska räntehöjningar även här hade en dämpande effekt.

Hang Seng-index steg med 0,5 procent medan Shanghaibörsen sjönk knappt 0,1 procent. Kompositindexet i Shenzhen sjönk 0,2 procent.

Ekonomi

Svevia får böter efter klämskada i asfaltverk

En man fick klämskador vid en olycka på ett mobilt asfaltverk i Ljungby. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Svevia har fått en företagsbot efter att bolaget slarvat med riskbedömningen vid en olycka på ett mobilt asfaltverk i Ljungby, skriver Byggnadsarbetaren.

En anställd på Svevia, som är ett statligt anläggningsbolag, skulle hösten 2020 fixa ett automatiskt spjäll som kärvade. När spjället öppnade sig förde arbetstagaren in sin hand i röret. Asfaltverket var avstängt men det fanns lyftryck kvar i slangen till det automatiska spjället. Plötsligt stängdes spjället och arbetaren hann inte dra ut handen.

Mannen fick klämskador som påverkar känsel, styrka och rörlighet. Nu har Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål utfärdat ett strafföreläggande mot Svevia på 150 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen.

Bolaget bedöms inte ha gjort en tillräcklig riskbedömning som arbetsgivare och ”av oaktsamhet orsakat målsägandens skador”.

Ekonomi

Tokyobörsen inledde rejält nedåt

Tokyobörsen inledde onsdagen på minus. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde onsdagen lite blandat.

Tokyobörsen backade i kölvattnet av tisdagens förluster på Wall Street där oron för räntehöjningar tilltagit. Nikkei 225-index sjönk 1,7 procent i den inledande handeln, och det bredare Topix-indexet sjönk 1,6 procent.

I Hongkong inleddes handelsdagen något uppåt, trots att oron för amerikanska räntehöjningar även här hade en dämpande effekt.

Hang Seng-index steg med 0,5 procent medan Shanghaibörsen sjönk knappt 0,1 procent. Kompositindexet i Shenzhen sjönk 0,2 procent.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Ekonomi

Microsoft köper speljätte för 600 miljarder

Activision Blizzard köps upp. Arkivbild.
Foto: Jae C. Hong/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kritiserade dataspelsbolaget Activision Blizzard köps upp av mjukvarujätten Microsoft – bolagets största förvärv någonsin.
Totalt handlar det om en affär på drygt 600 miljarder svenska kronor.
PREMIUM

Affären beskrivs som Microsofts största hittills och innebär att de två amerikanska bolagen går ihop. Activision Blizzard, som ligger bakom framgångsrika titlar som "World of warcraft" och "Call of duty", köpte för ett par år sedan svenska företaget King med succéspelet "Candy crush".

Microsoft ligger i sin tur bakom spelkonsolen Xbox, och affären ses som ett sätt att stärka bolagets position i konkurrensen med japanska Sony och dess konsol Playstation.

Activision Blizzard har samtidigt den senaste tiden var rejält kritiserat efter rapporter i bland annat Wall Street Journal om övergrepp på anställda och en företagskultur som missgynnat kvinnliga anställda under flera års tid.

En medarbetare har bland annat uppgett att hon våldtagits vid flera tillfällen av en av sina chefer i samband med olika företagsfester, något som bland annat vd:n Bobby Kotick anklagats för att ha tystat ned.

I samband med affären uppgavs att Kotick ska fortsätta i sin roll som vd. Nyheten fick spelbolaget att rusa på Wall Street och aktien hade vid stängning gått upp 25,9 procent. Microsoft backade däremot 2,4 procent.

Ekonomi

Bred nedgång på Wall Street

Banker fanns bland förlorarna när New York-börsen backade. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Kurserna på New York-börsen föll brett på tisdagen sedan räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen stigit till den högsta nivån på två år.

Förnyad oro spred sig bland aktiespekulanterna om att centralbanken Federal Reserve inom kort ska höja styrräntan för att motverka den tilltagande inflationen.

Investerarna bedömer nu att det med 93 procents sannolikhet kommer att ske en räntehöjning redan i mars, enligt en sammanställning av analysfirman CME Groups.

Som högst nådde obligationsräntan på måndagen 1,86 procent. Så sent som i fredags låg den på 1,77 procent.

Bland de indextunga sänkena fanns storbankerna. Goldman Sachs, vars vinst under förra kvartalet minskade med 13 procent jämfört samma period 2020, rasade 7,0 procent. Konkurrenterna JP Morgan och Wells Fargo backade 4,2 respektive 2,3 procent.

Dow Jones industriindex sjönk 1,5 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex gick ned 2,6 procent och det breda S&P 500-indexet backade 1,8 procent.

Ekonomi

Oväder hjälpte vindkraften till nytt elrekord

Ett vindkraftverk utanför Ystad i solnedgång. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Den hårda vinden som drog in över landet förra veckan var inte bara av ondo.
I fredags producerade den svenska vindkraften mer el än någonsin tidigare, rapporterar SVT Nyheter.
PREMIUM

Närmare bestämt uppmätte man 219 gigawattimmar (GWh) i producerad el från vindkraften. Ett nytt rekord, enligt statliga Svenska kraftnät.

Enligt SVT har vindkraften vid flera tillfällen de senaste blåsiga dagarna producerat över 40 procent av Sveriges el. Stundom nådde vindkraften högre nivåer än både kärnkraften och vattenkraften.

Birger Fält, processledare vid Svenska kraftnät, säger att det finns ett behov av att utveckla sätt att lagra den el som vindkraften producerar för de dagar det inte blåser. Den 29 december levererade vindkraften endast 1,9 procent av den svenska elen.

– Det visar att vindkraften är svår att planera, men samtidigt att potentialen att producera el är stor, säger Birger Fält till SVT.

I fredags, mellan klockan åtta och nio på morgonen, noterades även ett nytt rekord för produktion av el på en enskild timme för vindkraften: 9,53 GWh.

Svenska kraftnät räknar med att nya rekord kommer att noteras i takt med att vindkraften byggs ut i landet.

FAKTA

Fakta: Så produceras elen i Sverige

Elproduktionen i Sverige har ökat de senaste 50 åren. 1970 producerade Sverige omkring 60 terawattimmar (TWh). Sedan 1990-talet har produktionen legat någonstans mellan 120 och 160 TWh, med viss ökning de senaste åren.

Energimyndighetens senaste sammanställning för elproduktion kommer från 2019. Då producerades det 166 TWh.

Fördelningen för 2019:

Kärnkraft: 39 procent.

Vattenkraft: 39 procent.

Vindkraft: 12 procent.

Solkraft: 0,4 procent.

Resterande 10 procent var förbränningsbaserad produktion, exempelvis från kraftvärmeverk.

Vindkraften ökar kontinuerligt i Sverige och Energimyndigheten skriver att den "börjar få en betydande roll i systemet".

Elanvändningen i landet har samtidigt minskat sedan toppnoteringen 2001, då den var 150 TWh. 2019 låg användningen på 138 TWh.

Källa: Energimyndigheten

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL