Ekonomi

Förlorare blev vinnare på Wall Street

Börserna i New York inledde handelsveckan positivt. Arkivbild.
Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Bankerna och energibolagen har tagit mycket stryk den senaste tiden men på måndagen låg dessa tunga branschindex i topp. Bland vinnarna fanns storbankerna Wells Fargo och Goldman Sachs, upp 2,1 respektive 1,7 procent. Oljebolagen Exxon och Chevron lyfte 1,0 respektive 1,6 procent.

En annan sektor som tog revansch var resebranschen. Norwegian Cruise Line hörde till de största vinnarna, aktien steg 9,5 procent.

Detaljhandelskedjan Kohl's gick upp 5,3 procent sedan hedgefonden Engine Capital, som äger en procent av aktierna, uppmanat styrelsen att antingen sälja bolaget, eller bryta ut online-delen ur verksamheten.

Teslas aktie föll 0,6 procent sedan den amerikanska finansinspektionen startat en utredning grundad på ett larm om att elbilstillverkarens solpaneler är brandfarliga.

Dow Jones lyfte 1,9 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex ökade 0,9 procent och S&P 500 gick upp 1,2 procent.

Ekonomi

Regeringen klubbar ändringar i arbetsrätten

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson (C), och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) presenterar las-paketet. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Nu är det klart. Regeringen klubbade i dag det omställningspaket, en del av den så kallade las-överenskommelsen, som fack och arbetsgivare sedan tidigare under stort rabalder enats om.
– Det här är en historisk arbetsmarknadsreform, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

I stora drag handlar det om att arbetsgivare får lättare att säga upp personal, mot att de anställda får bättre villkor vid uppsägningar. Det så kallade omställningspaketet, som regeringen ihop med Centerpartiet tidigare kommit överens om i januariavtalet, bygger på att politikerna lagstiftar kring en del frågor.

Regeringsbesluten handlar om två lagrådsremisser, dels en reformerad arbetsrätt, dels ett nytt omställningsstudiestöd. Detaljerna i utformningen är kända sedan tidigare.

– Det här ligger helt i linje med partsöverenskommelsen (mellan fack och arbetsgivare), säger Eva Nordmark och lägger till att vissa delar är utvecklade ytterligare utefter remissinstansernas synpunkter.

I ett gemensamt pressmeddelande skriver parterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv att de är nöjda med det omställningspaket som klubbats igenom.

Omtvistat

Det mest omtvistade förslaget innebär att arbetsgivarna får lättare att bestämma vilka medarbetare som får sluta vid neddragningar, ett ingrepp i anställningsskyddet har facken invänt.

Flexiblare, bättre anpassat efter dagens arbetsmarknad där företagen måste trygga att de har rätt kompetens, väljer Centerns Martin Ådahl att kalla det.

– Och det gör vi genom att utvidga undantagen i turordningsreglerna, säger han.

I dag får arbetsgivare med färre än tio anställda undanta två personer från turordningen. Med de nya reglerna får alla arbetsgivare göra tre undantag, enligt lag. De företag som har kollektivavtal får göra ännu fler undantag.

Det blir också en kortare anställningsperiod innan arbetsgivaren måste erbjuda fast tjänst. Allmän visstid ersätts av särskild visstid som snabbare övergår till en tillsvidareanställning – tiden halveras.

Mitt i livet

I gengäld för ändringen i anställningsskyddet får de anställda, oavsett om de jobbar på ett företag med kollektivavtal, ett bättre omställningspaket för att lättare hitta ett nytt jobb. Det helt nya är dessutom att anställda får vidga sin kompetens utifrån vad som kan komma att behövas i en föränderlig värld – vidareutbildning mitt i livet som Nordmark och Ådahl kallar det.

Den som har arbetat i minst åtta år och är sugen på att ställa om kan få minst 80 procent av lönen i form av lån och bidrag för 44 veckors studier. Maxtaket per månad för bidraget är satt till 20 500 kronor och för lånet är taket 12 500 kronor per månad.

Villkoret är att utbildningen ska utgå ifrån arbetsmarknadens behov. Vilka behov som finns och vem som uppfyller villkoren bestäms av utsedda råd hos arbetsmarknadens parter.

Kostnader för staten landar enligt regering på elva miljarder kronor per år när reformerna är fullt utbyggda, vilket beräknas ske under 2026.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 oktober i år.

Olle Lindström/TT

Tea Oscarsson/TT

Ekonomi

Motvinden avtar på börsen

Ränteoro sänker börser världen runt. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Börsen sjunker efter oväntat hökaktiga uttalanden av Fed-chefen Jerome Powell i onsdags kväll.
Men motvinden har avtagit under dagen och efter en oväntat hög BNP-siffra från USA ligger OMXS-index på minus 0,2 procent i eftermiddagshandeln

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index faller nätkasinoutvecklaren Evolution med 7,7 procent, medan molntjänstbolaget Sinch ligger på minus 2,3 procent.

Inför börsöppningen har Wallenbergsfärens storbank SEB som första storbank presenterat bokslut för 2021, med ett oväntat starkt resultat och förslag om återköp av aktier för 5-10 miljarder i år ovanpå ordinarie utdelning. Aktien sjunker 0,6 procent.

Bland de stora förlorarna finns dock vitvarutillverkaren Electrolux kvar. Aktien sjunker 1,2 procent sedan koncernen i onsdags kväll flaggat för en engångssmäll relaterad till amerikanska tullavgifter på 727 miljoner kronor, som tynger resultatet för fjärde kvartalet.

Kredithanteringsbolaget Intrum går mot strömmen och rusar uppåt med över 13 procent efter en rapportrökare, med ett oväntat stort vinstlyft och en höjd utdelning.

Marknaden tolkar Fed-chefen Jerome Powells uttalanden i onsdags kväll svensk tid som att det nu kan bli snabba penningpolitiska åtstramningar i USA, för att trycka ned den högsta inflationen på nästan 40 år i världens största ekonomi.

Men USA-börserna öppnar tydligt uppåt på torsdagen sedan USA:s BNP-tillväxt mätts upp till 6,9 procent i fjärde kvartalet i fjol.

Ekonomi

Jätteskjuts inom USA:s ekonomi

Nya BNP-siffror har redovisats gällande USA:s ekonomi. Arkivbild.
Foto: Yuki Iwamura/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Omikron och jättehöga smittotal satte inte stopp för USA:s ekonomi under fjärde kvartalet.
6,9 procents tillväxt i beräknad årstakt var långt över analytikernas förväntningar.

Siffrorna från BEA (Bureau of Economic Analysis) kan jämföras med de 5,5 procent som analytikerna förutspått enligt en Bloombergenkät.

För helåret 2021 blev tillväxten 5,7 procent – den högsta sedan 1984 när Ronald Reagan var president.

Den allmänna bilden är dock att detta inte är bestående, för perioden januari–mars har flera ekonomer reviderat sina prognoser och IMF kom nyligen med en prognos att för helåret 2022 kommer USA:s tillväxt bromsas upp och uppgå till fyra procent

Detta som en konsekvens av att hushållens konsumtionen bedöms minska jämfört med 2020–21 när man bland annat fick checkar på 1 400 dollar som ekonomisk bistånd under pandemin.

Dessutom har man från amerikanska centralbanken så sent som på onsdagskvällen i samband med det senaste räntebeskedet meddelat att räntehöjningar nu kryper allt närmare, högst troligtvis med start redan i mars.

På New York-börsen pekar nu samtliga index upp inför öppning.

Ekonomi

Whatsapps användarvillkor granskas

Hur används användardata inom Meta-koncernen? Arkivbild.
Foto: Richard Drew
Ekonomi
Ekonomi

Hur använder Whatsapps ägare Meta (tidigare Facebook) användardata, och går det verkligen att som konsument förstå vidden av Whatsapps nya användarvillkor? Nu kräver EU-kommissionen att Whatsapps villkor granskas.

Granskningen ska omfatta både själva villkoren, och hur Meta delar användardata inom koncernen.

Nu ska Meta få på sig till slutet av februari att svara på kommissionens begäran om granskning.

Ekonomi

Färre nyinskrivna som arbetslösa i USA

Antalet nyinskrivna arbetslösa minskar i USA, enligt veckostatistik. Arkivbild
Foto: Michael Conroy AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Antalet nyinskrivna som arbetslösa i USA under förra veckan sjönk till 260 000 personer, visar statistik från USA:s arbetsmarknadsdepartement. Det kan jämföras med 290 000 nyinskrivna veckan före det, enligt reviderade data.

Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång till 265 000 nyinskrivna förra veckan, enligt en Bloombergenkät.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Ekonomi

Nevs kan få nya ägare

Nevs testbil vid fabriken i Trollhättan. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi

Elbilsbolaget Nevs kan vara på väg att få nya ägare, rapporterar Ekot. Därmed skulle det krisande kinesiska fastighetsbolaget Evergrande sälja bolaget.

En affär kan vara på gång redan i vår, enligt vd:n Stefan Tilk.

"Nevs har konkreta förslag från industriella investerare. Vi är i dialog med Evergrande om att de ska acceptera att sälja Nevs och vi närmar oss en lösning", uppger han för Ekot.

Nevs köpte konkursboet efter Saab Automobile 2012, och är sedan dess baserat i Trollhättan. I oktober blev 289 av de då totalt cirka 700 anställda på Nevs uppsagda på grund av krisen hos Evergrande.

Ekonomi

Kraftig vinstökning för Tesla

En Tesla-anläggning i Littleton, Colorado. Arkivbild.
Foto: David Zalubowski/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tesla redovisar en nettovinst för förra året på 5,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 51 miljarder kronor. Det är rekord för den amerikanska elbilsjätten, och kan jämföras med cirka 3,5 miljarder dollar för 2020.

Trots den globala bristen på halvledare levererade Tesla drygt 936 000 fordon under 2021, nästan en fördubbling jämfört med året innan. Nästan 309 000 fordon levererades under fjärde kvartalet, också det ett rekord.

Störningar i de internationella distributionskedjorna är vad som främst hållit tillbaka produktionen, enligt bolaget.

"Våra egna fabriker har varit i gång med nedsatt kapacitet under flera kvartal då distributionskedjan blivit den främsta begränsande faktorn, vilket sannolikt kommer att fortsätta hela 2022", skriver Tesla i bokslutet.

För det fjärde kvartalet uppgick vinsten till 2,3 miljarder dollar. Vinsten per aktie blev 2:54 dollar. Det slog Wall Streets prognos på 2:36 dollar per aktie, enligt marknadsdataföretaget Factset.

Omsättningen för kvartalet uppgick till 17,7 miljarder dollar, vilket också klådde förväntningarna på 17,1 miljarder.

Rättat: I en tidigare version av texten var vinsten fel uttryckt i svenska kronor.

Ekonomi

Ränta på sparkontot dröjer

SEB, med vd Johan Torgeby, redovisar bokslut för 2021. Arkivbild.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi SEB redovisar ett rejält vinstlyft för fjärde kvartalet 2021. Ett stigande ränteläge kan bidra än mer framåt, och på sikt kanske kunderna kan få ränta på sparkontot igen.
– Men det kommer att dröja ett tag, säger vd Johan Torgeby.

Bankens rörelsevinst steg till 7,5 miljarder kronor sista kvartalet 2021, en dryg miljard bättre än samma period året före. Huvudsaklig orsak var hög aktivitet bland storföretagen där SEB har en stark ställning som affärsbank.

På allas läppar i finansvärlden är det stigande ränteläget världen över, främst i USA men även Sverige lär hänga på. Noll- eller minusräntor är generellt dåligt för banksektorn, det blir svårt att tjäna pengar på inlåningen.

– Så på så vis välkomnar vi det här, säger Johan Torgeby.

Gynnar lönsamheten

TT: Ett stigande ränteläge gynnar er, precis som andra banker?

– Ja, det gör det. Ett stigande ränteläge gör att vi potentiellt får någon typ av intäkt för att ta inlåning, säger han.

Men ränta på sparkontot för vanliga kunder lär dröja, baserat på bankens ränteprognos. Mot slutet av 2023 spås det allmänna ränteläget ha stigit till 0,5 procent.

– Tyvärr är det inte tillräckligt för att höja räntan på bankkontot, man bör nog komma upp till en procent i ränteläge, säger Johan Torgeby.

Hos vissa nischbanker går det däremot att få en mindre ränta.

Räkna med högre boränta

På motsvarande vis kommer bolåneräntorna stiga framöver, från relativt stabila och historiskt låga nivåer, enligt Torgeby.

Räntenettot – det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor – steg till 6,7 miljarder kronor, från 6,6 miljarder kronor. Provisionsnettot lyfte samtidigt till rekordnivån 5,9 miljarder kronor, från 4,8 miljarder kronor.

Styrelsen föreslår en utdelning på 6 kronor per aktie för 2021. Det var mindre än väntade cirka 8 kronor per aktie, men SEB planerar ovanpå detta för återköp av aktier för 5–10 miljarder kronor under 2022, enligt bokslutet från storbanken.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Rapporten i siffror

SEB rapporterar en rörelsevinst på 7,5 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2021. Det kan jämföras med vinsten på 6,4 miljarder kronor motsvarande period ett år tidigare.

Resultatet var bättre än väntat. Vinsten efter skatt landade på 6,2 miljarder, mot väntade 5,8 miljarder enligt en Bloombergenkät.

Räntenettot steg till 6,7 miljarder kronor, från 6,6 miljarder kronor. Provisionsnettot lyfte samtidigt till 5,9 miljarder kronor, från 4,8 miljarder kronor.

Källa: SEB

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL