Kultur och nöje

Drake vill inte ha några Grammys

Drake är besviken på Grammynomineringarna. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzello/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Hiphopartisten Drake har bett Grammyjuryn att ta bort honom från nomineringslistan inför Grammygalan. Recording Academy, som ligger bakom nomineringarna, har gått honom till mötes, bekräftar man för Variety.

Varför Drake vädjar om att slippa bli nominerad i år är oklart, men kan bero på att artisten är missnöjd med att inte vara nominerad i någon bredare musikkategori än hiphop/rap. Men det är inte känt om han helt enkelt valde att inte bli nominerad i större kategorier som bästa album, artist, eller låt.

Nomineringar till Grammygalan måste göras av en representant från artisternas skivbolag och om en artist inte vill bli nominerad så skickar skivbolaget helt enkelt inte in något förslag. Men att dra tillbaka sin nominering i ett så här sent skede är ovanligt.

Drake har haft en ansträngd relation till Grammygalan, där han i fjol gick ut och föreslog att den skulle ersättas med "något nytt som vi kan bygga upp över tid och ge vidare till kommande generationer".

Ann Edliden/TT

Kultur och nöje

Regeringen höjer evenemangsstödet

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) presenterar nya ekonomiska stöd med anledning av pandemin.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringen höjer maxbeloppet i evenemangsstödet och utökar andelen man kan få stöd för från 70 till 90 procent. Men villkoren förändras inte tillräckligt upplever företrädare för branschen. Samtidigt dröjer beskeden om krisstöden.

På tisdagens presskonferens med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och kulturminister Jeanette Gustafssdotter (S) kom beskedet att stödandelen i evenemangsstödet höjs från 70 till 90 procent. Dessutom höjs maxbeloppet från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor, uppger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

Svensk scenkonsts vd Mikael Brännvall beskriver förändringarna som positiva, men framhåller samtidigt att evenemangsstödet bara är ett komplement till andra stöd. Det hela branschen väntar på är ett besked om krisstöden, att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period och att de pengarna kommer ut snabbt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) har inga besked att ge i frågan:

– Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd som ska nå kulturbranschen, säger hon till TT.

– En del av av kritiken från kulturbranschen har gällt evenemangsstöden och att det varit för svårt att söka eftersom det var 30 procents insats. Nu blir det 10 procent för kulturbranschen, det är en förändring som vi gör för att möta det som varit svårt.

Kritik för krångel

Vissa arrangörer har klagat över att det är så krångligt att ansöka om evenemangsstöd för varje inställt enskilt evenemang. Stödet kritiseras också för att gälla enbart större evenemang. Men kulturministern menar att dagens förändringar ändå gör skillnad.

– Kulturbranschen är inte en och samma person, därför måste vi ha olika stöd. Evenemangsstödet har varit väldigt viktigt, säger hon.

TT: Men att bara 65 miljoner av 3 miljarder hade använts, är inte det ett tecken på att det inte fungerat?

– Det är just därför vi möter det genom att göra om det så att fler ska kunna ta del av det, säger kulturministern som hänvisar till sina medarbetare när det gäller exakta detaljer

Till mars 2022

Evenemangsstödet går till arrangörer av evenemang som skulle ha arrangerats under januari, februari och mars 2022, vilket regeringen aviserade i december.

TT: Hur mycket avsätter staten för stödet framöver?

– Avsättningen är 250 miljoner kronor. Vi införde det här stödet förra året med en mycket större ram som inte utnyttjas fullt ut. Regeringen är beredd att höja beloppet om det skulle vara fler ansökningar som skulle beviljas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

På presskonferensen framkommer inga regeringsplaner på att förändra förutsättningarna för stödet som riktas till evenemang med 250 deltagare eller fler inom kultursektorn och även mässor och marknader, evenemang inom det civila samhället samt vissa sportevenemang.

– Det har ofta varit en missuppfattning att detta stöd även skulle ta lönekostnader, det här är för att skydda evenemang. Vi måste vara fortsatt stränga med att få ut stöd och alla som varit med sedan pandemins början vet att vi fick kritik för att det var ett överutnyttjande. Det finns inte bara ärliga avsikter. Det här gäller större evenemang så vi tror att det är rimligt avvägt, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Hur blir det då med den miljard som finns avsatt i statsbudgeten för en återstart av kulturbranschen? Kommer den att omvandlas till krisstöd – något som branschföreträdare uppger att man mer eller mindre blivit utlovade. Inte heller där är kulturministern beredd att ge besked.

– Vi tittar på den frågan också. Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd, säger Jeanette Gustafsdotter.

Helena Björk/TT

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

Peter Wallberg/TT

Kultur och nöje

Cardi B får miljoner i skadestånd

Cardi B vinner förtalsmålet mot bloggaren Tasha K. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/Invision/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Cardi B har vunnit ett förtalsmål mot bloggaren Tasha K i USA, skriver TMZ. Bloggaren döms att betala motsvarande drygt 11,5 miljoner kronor i skadestånd sedan hon i flera videoinlägg på sociala medier påstått att världsstjärnan är prostituerad, drogmissbrukare samt drabbats av könssjukdomar.

Tasha K, som egentligen heter Latasha Kebe, beordras också att betala för Cardi B:s sjukvårdsutgifter, en summa som uppgår till 2,5 miljoner kronor. Den amerikanska rapparen har berättat att hon känt sig "extremt självmordsbenägen" och "hjälplös" över anklagelserna och beskrivit situationen som "en illvillig kampanj" riktad mot henne.

Rättegången i den federala domstolen i Atlanta har pågått i två veckor.

Kultur och nöje

Young kräver att Spotify tar bort hans musik

Neil Young. Arkivbild
Foto: Rebecca Cabage/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Neil Young kräver att hans musik omedelbart plockas bort från Spotify, rapporterar The Guardian. Anledningen är att han anser att strömningstjänsten sprider desinformation kring vaccin genom poddaren Joe Rogan.

Rogan är en av USA:s mest framgångsrika poddare, och i sin podcast "The Joe Rogan experience" har han ifrågasatt nyttan med massvaccinering mot corona.

2020 erhöll Spotify exklusiva rättigheter till Joe Rogans podcast i en affär på 900 miljoner kronor.

"Jag vill att Spotify ska få veta att jag vill att de redan i dag tar bort all min musik från sin plattform. De kan få Rogan eller Young. Inte båda", skriver Young i ett öppet brev till sitt skivbolag publicerat på hans hemsida, men som senare dock plockades ned.

"Jag gör det här för att Spotify sprider falsk information om vaccin och potentiellt orsakar död för dem som tror på desinformationen som sprids".

Neil Youngs manager Frank Gironda bekräftar att inlägget från Young var autentiskt: "Detta är något som är väldigt viktigt för Neil. Han är väldigt upprörd... men vi försöker lösa det", säger Gironda till The Daily Beast.

Kultur och nöje

Branschen enig: Regeringen missar krisstödet

Inställda evenemang ska få högre ersättning. Arkivbild från Oscarsteatern i Stockholm.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringens besked om att utöka evenemangsstödet välkomnas av branschen. Men aktörer inom kultur- och nöje är fortsatt kritiska till hur pandemiåtgärderna slår – och regeringens bristande framförhållning.

Utökningen tas emot väl medan beskedet om att de administrativa förutsättningarna i princip inte förändras upprör.

– Det är en liten parodi. Man kan höja ersättningsbeloppen från 70 till 90 procent och man kan lägga in ytterligare pengar – men det är för svårt att söka, det är det som är problemet. Det är en dimridå, det känns som att de inte förstår branschen, säger Peter Eriksson, vd för Nöjesfabriken i Karlstad.

Han menar att pengarna borde flyttas över till Kulturrådet eftersom de har en bättre fungerande ansökningsprocess.

Inte heltäckande

Emelie Löfmark, ordförande för Sveriges producenter och privatteatrar, är inne på samma linje.

– Då hade man kunnat se helheten, med alla andra kostnader, som personal, våra kontor, våra hyror och inte minst alla våra fantastiska konstnärer, säger hon.

Dagens besked är även långt ifrån vad Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker, förväntat sig.

– Vi är verkligen kritiska, vi hade räknat med att man skulle presentera ett stort åtgärdspaket för att stödja kulturbranschen.

Återstartsstödet på cirka 900 miljoner kronor borde göras om till rent krisstöd, menar han. Dessutom borde allmänna samlingslokaler, till exempel Folkets hus och bygdegårdar, inkluderas eftersom de varken kan ta del av evenemangsstödet eller krisstöd till kulturen.

– Att det har varit problem tidigare har varit uppenbart, därför är det bra att man gör ändringar i evenemangsstödet, det har varit efterfrågat från branschen, för att det ska kunna användas över huvud taget. Men det här är samtidigt riktat till de största evenemangen och det är långt ifrån tillräckligt, säger Calle Nathanson.

Logga in på Skatteverket

Emelie Löfmark tolkar ministrarnas ord som att de utskällda kriterierna för evenemangsstödet ska ses över.

– En sak som de nämnde är att man även skulle kunna söka för en serie av föreställningar, vilket jag tolkar som att man skulle kunna söka för en turné. Men jag skulle rekommendera att man faktiskt satte sig med någon av oss som söker de här stöden, logga in på Skatteverket och se var det tar stopp.

Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, krävde i ett brev till kulturministern förra veckan "kraftfulla ekonomiska insatser" för branschen. Han välkomnar höjningen av evenemangsstödet men saknar också besked kring krisstödet.

– Evenemangsstödet är ett komplement till andra stöd och det hela branschen väntar på är besked om krisstöden. Att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd och för vilken period, och att de pengarna kommer ut snabbt, säger han.

"De lyssnar inte"

Det är också problematiskt att krisstödet endast sträcker sig till och med mars eftersom man inom scenkonsten har betydligt längre framförhållning i sin planering. Därför behöver de även veta mer om framtidens smittspridningsåtgärder.

– Det som kanske är allra viktigast nu förutom krisstöden är att regeringen presenterar en plan framåt för hur restriktionerna ska avvecklas, eller hur man tänker runt de frågorna, säger Mikael Brännvall.

Peter Eriksson på Nöjesfabriken i Karlstad uttrycker stor frustration kring politikernas bristande förståelse.

– Jag känner bara att jag blir besviken, de lyssnar inte. Hela branschen klagar, men det lyssnas inte. Det känns som att det är spel för galleriet.

Helena Björk/TT

Elin Swedenmark/TT

Sofia Sundström/TT

Björn Berglund/TT

Kultur och nöje

Julian Lennon säljer Beatles-föremål digitalt

Julian Lennon. Arkivbild
Foto: Vianney Le Caer/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

John Lennons äldste son Julian auktionerar nu delar av sin samling med minnessaker från Beatles-tiden som digitala objekt, rapporterar BBC.

Föremålen till salu är en svart cape John Lennon bar i Beatlesfilmen "Help", en jacka från filmen "Magical mystery tour" samt tre Gibson-gitarrer Julian fått av sin far. I den digitala versionerna ingår också en inspelning där Julian Lennon berättar om föremålen.

Auktionen sker genom tekniken NFT, som står för ”non-fungible token", där ägaren får en form av äkthetsbevis som lagras i en blockkedja och därmed inte går att duplicera.

Den verkliga dyrgripen uppges vara en anteckning med arrangemanget till "Hey Jude", en låt som skrevs av Paul McCartney till den då femårige Julian. Utgångspriset ligger på 275 000 kronor men förväntas inbringa det dubbla.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Allt du behöver veta om företagslån 2021

Privatlån.com Det kan finnas flera olika anledningar till att man kan behöva ansöka om ett företagslån. Det kan handla om allt från att du vill ta ditt företag till nästa nivå av tillväxt till att du vill kunna finansiera renoveringar och andra liknande saker. I denna artikel ska vi ta oss en närmare titt på just företagslån och allt du behöver veta om de.

Så fungerar ett företagslån

Ett företagslån fungerar i mångt och mycket på samma sätt som ett vanligt privatlån. Skillnaden är den att du ansöker om ett lån för ditt företag i stället för att ansöka om ett lån för dig som privatperson. Företagslån finns tillgängliga oavsett vilken typ av företag som du har. Du kan alltså ansöka om ett sådant oavsett om du har en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag.

Företagslån med säkerhet

Precis som när det gäller vanliga privatlån brukar man skilja på företagslån med säkerhet och sådana utan säkerhet. Ett företagslån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet som långivaren kan ta från dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna så som det är tänkt. När det gäller privatlån brukar detta röra sig om saker som en bostad eller en bil, men när det gäller företagslån kan det i stället handla om att du använder dig av en borgenär eller en företagsinteckning. Oavsett vilket tar långivaren en mindre ekonomisk risk genom att ge dig ett företagslån med säkerhet än vad de gör när de ger dig ett lån utan säkerhet. Skulle du inte klara av att betala tillbaka pengarna kan långivaren nämligen ta det som du lämnat i säkerhet från dig. Detta kanske kan låta som en nackdel, men faktum att långivaren tar en mindre risk innebär i sin tur att de kan erbjuda dig flera andra fördelar. För det första kan du med lån med säkerhet ofta låna större belopp när det gäller företagslån än vad som är fallet när det kommer till lån utan säkerhet. Faktum att långivaren tar en mindre ekonomisk risk innebär även att de kan erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta vinner du och ditt företag förstås mycket på eftersom det då blir billigare för dig att låna pengar.

Företagslån utan säkerhet

Alternativet till att ta ett företagslån med säkerhet är att ta ett utan säkerhet. Precis som namnet antyder behöver du inte lämna något i säkerhet när det kommer till ett sådant lån. Detta är förstås en stor fördel eftersom du då inte tar en lika stor risk när du lånar pengar som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Nackdelen är dock den att långivaren tar en större ekonomisk risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet. Detta får du därför kompensera för på två olika sätt. Dels har du i de flesta fall inte möjligheten att ta lån på lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. Dessutom brukar sådana lån i de allra flesta fall ha en betydligt högre ränta än vad lån med säkerhet har. Har du möjligheten att lämna något i säkerhet när du ska låna pengar å ditt företags räkning kan det därför vara värt att göra det.

Vad krävs för att kunna få ett företagslån beviljat?

Vad krävs då för att kunna få ett företagslån beviljat? Detta är dels något som kan variera beroende på vilken långivare du vänder dig till, dels vilken typ av företag du har och hur länge det har varit verksamt. Rör det sig till exempel om ett helt nystartat företag kan kraven vara hårdare än vad som är fallet med ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst. Det handlar helt enkelt om att långivaren vill kunna vara så säker som möjligt på att du och ditt företag verkligen kommer att ha råd att betala tillbaka lånet. Av förklarliga skäl kan de känna sig mer säkra på att du ska kunna göra detta om du har ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst än vad som är fallet när det kommer till ett helt nystartat företag.

Det hela beror också på om det rör sig om ett företagslån med eller utan säkerhet. Rör det sig om ett företagslån med säkerhet kommer du att behöva någon form av tillgång som du kan lämna i säkerhet. Detta kan till exempel röra sig om ditt företags egendom eller din utrustning och så vidare.

Du som har ett helt nystartat företag, eller som behöver låna pengar för att kunna starta upp ett, kommer av förklarliga skäl stöta på hårdare krav. Eftersom långivaren i detta fall inte har något bevis på att du redan går med vinst och kommer klara av att betala tillbaka lånet kommer du behöva försäkra denne om att du kommer kunna göra det på andra sätt. Detta kan bland annat handla om att du kommer behöva förse långivaren med en noggrann beskrivning av din affärsplan. Långivaren behöver då i sin tur avgöra ifall din affärsplan är gångbar eller inte och om ifall de tror att du kommer att kunna betala tillbaka lånet så som det är tänkt eller inte.

Vill du låna ett mindre belopp?

Är du ute efter att låna ett mindre belopp pengar till ditt företag? Då kommer du i de flesta fall att behöva vända dig till en annan typ av långivare än de traditionella bankerna. Dessa brukar i många fall nämligen bara ge dig lån på större belopp. Generellt sett kan man säga att om du ska låna mellan 5000–100 000 kr så kommer du att behöva vända dig till en annan typ av långivare än en bank. Detta är dock förstås något som kan variera från bank till bank.

Undvik de vanliga fallgroparna

Det finns en mängd misstag som det är vanligt att företag gör när de ska ansöka om ett lån. En av dessa är att de inte läser igenom lånevillkoren tillräckligt noga. Se därför alltid till att göra detta så att du inte råkar ut för några otrevliga överraskningar när du väl har accepterat ett låneerbjudande. Det är också viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan och inte bara den nominella. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma till ditt lån. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du alltså en helhetsbild över hur mycket det kommer att kosta dig att låna pengar medan den nominella räntan bara förser dig med en delvis bild. Det är också viktigt att du väljer att lån som passar ditt företag så bra som möjligt samt satsar på en långivare som du känner dig trygg med.

Kultur och nöje

Yinka Shonibare – årets konstnär på Djurgården

Yinka Shonibare framför sitt verk 'British library'. Pressbild.
Foto: Oliver Cowling
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den nigeriansk-brittiske konstnären Yinka Shonibare, känd för sina konstnärliga utforskningar av kolonialism, globalisering och identitet, oftast med hjälp av färgstarka afrikanska tyger, blir sommarens konstnär på Djurgården i Stockholm.

Tack vare en privat donation ska Prinsessans Estelles stiftelse förvärva en skulptur av Yinka Shonibare som kommer att visas i Rosendalsområdet. Skulpturen invigs 2 juni och visas fram till och med den 25 december.

Yinka Shonibare har tidigare visats både på Moderna Museet och på Nationalmuseum i Stockholm. I sin konst har han ofta utgått från kända västerländska konstverk eller historiska situationer och bland annat gjort en film om mordet på Gustav III.

De tyger som han använder betraktas som västafrikanska, men är gjorda efter inspiration från Indonesien. På 1800-talet massproducerades dessa tyger av holländare som sålde dem till västafrikanska kolonier.

Kultur och nöje

Sami instiftar nytt pris

Det nya priset Guldnoten kan exempelvis delas ut till gym som använt sig av musik på ett kreativt sätt i lokalerna. Arkivbild.
Foto: Sang Tan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Svenska artisters och musikers intresseorganisation, Sami, instiftar ett nytt pris. Guldnoten ska hylla verksamheter som använt sig av upphovsrättsskyddad musik på ett "aktivt, hållbart och uppfinningsrikt sätt".

Det kan handla om gym, restauranger och butiker som har ett nytt och engagerande tänk kring musiken i lokalerna.

"De senaste åren har allt fler verksamheter insett vilken skillnad musiken i en lokal kan göra. I dag är det många företag och organisationer som använder musik på kreativa och strategiska sätt för att öka försäljningen och förhöja upplevelsen för både kunder och personal", säger Ann Rosenberg, försäljningschef på Sami, i ett pressmeddelande.

Allmänheten kan nominera förtjänta verksamheter fram till den 4 februari. Vinnaren presenteras i slutet av februari.

Kultur och nöje

Oupphörligt intressant om Hasse och Tage

Kalle Lind är aktuell med boken Hasseåtage.
Kultur och nöje
Litteratur/recension Sophie Lossing har läst Kalle Linds Hasseåtage.

De roade, flamsade och tramsade med ett sällan skådat allvar. De häcklade, problematiserade och ifrågasatte med sällan skådad humor. Kort sagt, de var alldeles enastående och unika i sin konst, och dem jag pratar om är naturligtvis Hasse Alfredson och Tage Danielsson.

Pratar om dem gör också Kalle Lind i sin biografi över radarparet. Han snickesnackar sig lättsamt och insatt genom sidorna, och där finns att gräva ur. Under trettio år spottade duon ur sig en oanad mängd material som blivit ett slags gemensamt, svenskt kulturarv att förvalta. Somt är förlegat, somt är odödligt. Men även det daterade har sina poänger, som ett titthål in i dåtidens folkhem.

Fria tyglar

Kalle Lind börjar som sig bör i början, då lundensaren Hasse mötte uppsaliensaren Tage på Radiotjänsts underhållningsavdelning. Båda hade studentspexande i ryggsäckarna och fick i princip fria tyglar att hitta på sina egna program. Samtidigt kom de i kontakt med 50-talets största storhet Povel Ramel och hans menageri. De skrev otaliga nummer till de populära Knäppupprevyerna där Martin Ljung, Brita Borg, Pekka Langer och många fler av dåtidens artistgrädda uppträdde. Kända nummer som Guben i låddan uppstår och 1962 kom den första Valfrid Lindemansketchen. Med åren skulle bli hela trehundrasjuttiofyra stycken, omåttligt populära.

Ja, så här kan man hålla på och räkna upp texter de skrivit, sketcher de uppfört, föreställningar de satt upp, filmer de skapat, och det gör Kalle Lind med en noggrannhet som gränsar till det besatta. Besatthet är förmodligen en underdrift. Han har i någon mån sysselsatt sig med Hasse och Tage i fyrtio år. Redan som tolvåring började han skriva en biografi om dem - och det märks. Han äger en så pass gedigen kunskap, och en så stor kärlek till dem, att han kan unna sig lyxen att skriva roligt och slagfärdigt. Att duons absurda humor och böjelse för det Povel kallade Flugighet påverkat honom, det känns och syns både här och i Linds andra projekt.

Paralleller till nutiden

Hasse och Tage gjorde en mängd saker på varsitt håll, men här fokuseras på Hasse och Tages gemensamma produktioner, både välkända och ouppförda. Kring ett nedslag per år väver Lind ihop en bild av parets verksamhet, samtidigt som han drar paralleller till nutid, förklarar samband och skeenden i dåtid så att man enkelt förstår vad allt handlar om. Och trots mängden av namn, tidpunkter och stickspår är det oupphörligt trevlig och intressant läsning, inte något man sträckläser en kväll, men en bok att njuta av i små portioner.

Man kan fundera över Hasses och Tages giltighet idag. Känner de yngre generationerna till dem? Förmodligen färre och färre, och det är antagligen synd eftersom de förutom att roa också varit en kritiserande och satirisk kraft mot politiska och mänskliga dumheter. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg är lika aktuell idag som då. Sången, Kan man få ett glas öl, är lika hjärtskärande sann. Och tycker man att det är viktigt att upplysa om denna kulturskatt så är Kalle Linds biografi en utmärkt källa att ösa ur. Och förresten, riktigt glömda är de inte och kommer nog inte att bli. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton har ju just blivit biofilm.

FAKTA

Bokrecension

Bok

Hasseåtage

Författare: Kalle Lind

Förlag: Forum

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL