Utrikes

"Domen kan göra Suu Kyi ännu mer till martyr"

Tre fingrar i luften, i en gest som används av proteströrelsen i demonstrationerna mot militärjuntan i Myanmar. Arkivbild.
Foto: STR/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fängelsedomen mot Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi kan göra att hon får ett ökat stöd från sina anhängare, tror Myanmarkännaren och författaren Helena Thorfinn.
– Det faktum att hon är tyst kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.
PREMIUM

Rättegången mot Aung San Suu Kyi beskrivs av bedömare som ett spel för gallerierna och ett sätt för militären att hålla landets avsatta ledare inlåst resten av livet.

Hon dömdes under måndagen till ett fyraårigt fängelsestraff som snabbt halverades till två. Men flera andra åtalspunkter kvarstår och det sammanlagda straffet kan bli mycket långt.

Det sägs att Aung San Suu Kyi under rättegången knappt ens har fått tala med sin försvarare.

"Gjort bort sig"

Att den fängslade exledaren inte kan kommunicera med omvärlden behöver dock inte nödvändigtvis vara en nackdel, säger Helena Thorfinn.

– Hon har ju gjort bort sig en del med sina uttalanden. Då kanske det är bra att hon inte kan uttala sig för hon säger ju lite fel saker hela tiden. Hon har inte stöttat rohingyerna, hon har inte fördömt folkmordet, det är mycket som hon gör som är lite fel. Så det faktum att hon är tyst kanske kan göra att hon blir ännu mer en martyr och en samlande kraft.

Aung San Suu Kyi hyllades för många år sedan som en demokratihjälte, både i Myanmar och internationellt. Bland annat tilldelades hon Nobels fredspris 1991. Men hon har på många sätt inte levt upp till omvärldens förväntningar.

– Hon är ingen Nelson Mandela och har aldrig varit det. Hon har skaffat sig många ovänner i kretsen som stöttade henne, säger Helena Thorfinn.

Stort stöd

Trots att Aung San Suu Kyis stjärna stjärna dalat internationellt så är stödet fortfarande stort för henne i Myanmar, där hon av många ses som en symbol för att det är möjligt med ett annat styre än det militära.

– Sedan har det inte gjort så mycket att hon inte har varit perfekt. Politiskt ligger hon i en fåra av nationalism som många stöttar, säger Helena Thorfinn, som poängterar att Aung San Suu Kyi exempelvis inte har haft något större intresse av att ta landet ur låsningen med de etniska minoriteterna.

– Hon var aldrig den där fredsbyggaren som vi förväntade oss.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar den politiska oppositionen i militärstyrda Burma. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.

I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.

Utrikes

EU vill stötta Ukraina med 1,2 miljarder euro

Ursula von der Leyen. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU vill stötta Ukraina med ett nytt ekonomiskt biståndspaket, bestående av både akuta lån och bidrag. Det meddelar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Kommissionen vill avsätta 1,2 miljarder euro som ska hjälpa Ukraina att klara landets finansiella behov under konflikten med Ryssland, en summa som man hoppas får grönt ljus snarast möjligt av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Planen är att en första delsumma på 600 miljoner euro ska kunna betalas ut fort, enligt von der Leyen. I ett andra steg vill kommissionen i ett långsiktigt program hjälpa Ukraina att moderniseras.

"Låt mig klargöra en gång för alla: Ukraina är ett fritt och oberoende land som gör sina egna val. EU kommer fortsätta stå vid dess sida", säger von der Leyen i ett uttalande.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Säkerhetsläget fortsätter att förvärras kring Ukraina.
EU fördömer Rysslands "aggressiva agerande" och varnar återigen för massiva sanktioner. Nato skickar ytterligare stridsflygplan och fartyg till länder i östra Europa.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken skarp mot Moskva.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

Utrikeschefen Josep Borrell uttalar liknande ord.

– Vi kommer att fortsatt bygga upp vår position gentemot Rysslands försök att underminera säkerhetsstrukturen i Europa och återuppbygga fullständigt förlegade intressesfärer, säger Borrell på väg in till mötet.

Allvarligt läge

I det gemensamma uttalandet betonar EU-länderna vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

"De här principerna kan det inte förhandlas om och de kan inte bli föremål för revidering eller omtolkning", anser EU:s utrikesministrar.

Ryssland uppmanas att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Läget är fortfarande allvarligt och kanske ännu mer allvarligt de senaste dagarna med olika trupprörelser, säger utrikesminister Ann Linde (S) till svenska journalister i Bryssel på väg in till mötet.

Sanktioner väntar

Både EU och USA har utlovat samordnade och hårda sanktioner mot Ryssland om det blir en förnyad aggression mot Ukraina.

Samtidigt är det inte givet vad som krävs för att utlösa sanktionerna.

– Det är alltid svårt när det är det som vi kallar för hybridkrigföring och man inte säkert vet vem det är som gör vissa angrepp, säger Linde.

– Men det viktiga är signalen: Det är inte så att det krävs en full invasion för att det ska bli sanktioner och andra typer av hårda åtgärder. Det är om det blir något slags angrepp på Ukraina, säger utrikesministern.

Möte i fredags

Ryssland har lagt fram en rad vad man kallar säkerhetsförslag, som i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Antony Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

– Vi följer det som är tydligt för alla inblandade. Och det är handlingar och agerande, inte ord, som spelar roll, sade den amerikanske utrikesministern.

Under måndagen möter han sina kollegor från EU-länderna via länk.

Vapenexport?

Om Ryssland inte har för avsikt att anfalla Ukraina – något som Kreml insisterar att det inte har – så borde de tiotusentals, möjligtvis hundra tusen, ryska soldater som har placerats vid gränsen kunna dras tillbaka för att visa lite god vilja, poängterade Blinken.

Inom framför allt Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde.

Fartyg och flyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande.

Stoltenberg ska under måndagseftermiddagen också hålla ett separat möte med utrikesminister Ann Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Assange får överklaga dom om utlämning

Julian Assange har många anhängare som vill se honom friad. Arkivbild.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Wikileaksgrundaren Julian Assange har rätt att överklaga det tidigare domstolsbeslutet om att han kan utlämnas till USA, enligt ett nytt domstolsbeslut.

Enligt domstolen kan det finnas omständigheter som behöver tittas närmare på, och det blir nu upp till högsta domstolens domare att avgöra om fallet ska tas upp igen.

Domen är det senaste steget i Assanges utdragna kamp för att undvika rättegång i USA, som anklagar honom för att ha offentliggjort hemligt material 2010 och 2011 i samband med Wikileaks publicering av hemliga dokument som rörde krigen i Irak och Afghanistan.

Enligt USA bröt läckorna mot lagen och gjorde att människoliv riskerades, men Julian Assange och hans anhängare anser att läckan var politiskt motiverad.

Utrikes

IS håller barnfångar som mänskliga sköldar

I ett foto som delats av kurdiskledda SDF visas gripna IS-soldater som deltagit i striderna i fängelset. Bild från 21 januari i år.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes IS-medlemmar som stormat ett fängelse i norra Syrien har tagit barn på fängelset till fånga och använder dem som mänskliga sköldar, enligt de kurdiskledda styrkorna.
150 personer har dött i striderna som pågått sedan i torsdags.

Striderna mellan medlemmar ur extremiströrelsen IS och kurdiskledda SDF fortsätter i fängelset Gweiran i al-Hasakah i Syrien.

I fängelset hålls runt 3 000 misstänkta IS-fångar och ett okänt antal extremister har lyckats rymma. En gisslansituation på fängelset pågår och ett 40-tal soldater ur den USA-stödda styrkan har dödats, enligt AFP. Det totala antalet döda stiger och ligger nu på drygt 150 personer, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

"Mänskliga sköldar"

Den USA-ledda alliansen uppger att de kurdiska styrkorna har lyckats pressa tillbaka hotet men flera tiotal, enligt vissa uppgifter uppemot 200, extremister har stängt in sig i delar av fängelset och vägrar ge upp.

600 av fångarna på Gweiran är minderåriga. Barnen, som är fängslade på grund av misstänkta kopplingar till IS, hålls i ett rehabiliteringscenter inne i fängelset. Hundratals av dem hålls nu kvar av IS-soldaterna i en sovsal där de används som "mänskliga sköldar" vilket förhindrar SDF att avsluta insatsen, uppger talespersonen Farhad Shami.

Fängelsepersonal uppges också ha tagits tillfånga av terrorrörelsen, som tagit på sig dådet.

Stänger ner staden

Det var i torsdags som över 100 IS-medlemmar stormade fängelset med självmordsbombare i lastbilar och tung beväpning. Strider har pågått sedan dess, både inne i byggnaden och i de omkringliggande områdena. I söndags kväll meddelade SDF att man fått kontroll över situationen och att man stänger ner hela staden under en vecka.

"För att förhindra att terroristceller flyr har det kurdiska styret i nordöstra Sydien meddelat en total lockdown i områden innanför och utanför al-Hasakah under en sjudagarsperiod, med start 24 januari"', lyder ett uttalande.

All verksamhet som inte är samhällsnödvändig har beordrats att stänga och civila har stängt in sig i sina bostäder medan de kurdledda styrkorna skannar området i jakt på terrorister som rymt.

Hundratals civila har flytt området på grund av striderna.

FAKTA

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrätt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. Uppskattningar från bland annat FN och oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) varierar mellan runt 400 000 och närmare 600 000 döda.

Över tolv miljoner människor, runt hälften av landets befolkning, har drivits på flykt.

I december 2015 antog FN:s säkerhetsråd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. Där förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militärt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgränsen.

Källor: FN, UNCHR och SOHR

Utrikes

Italien till val utan tydliga kandidater

Italiens premiärminister Mario Draghi är en av favoriterna till presidentposten. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Italiens premiärminister Mario Draghi är favorit att väljas till Italiens president när underhuset inleder sina omröstningar på måndagen.
Det är dock inte säkert att han ens vill ha posten.

Mario Draghi ses av många som alltför viktig på sin nuvarande post för att väljas till president. Som premiärminister leder han i dag landets breda koalition som består av partier med vitt skilda åsikter i många frågor, ett konststycke som inte många andra bedöms klara av.

Dessutom är det oklart om han ens är intresserad av presidentposten. Presidenten har ingen politisk makt i Italien, men posten innebär ceremoniellt viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare.

Expresidenten Silvio Berlusconi meddelade tidigare att han ställde upp i valet men hoppade av så sent som i lördags.

Den första omgången i presidentvalet hålls på måndagen då 1 009 parlamentsledamöter får skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna.

De första tre omgångarna krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem segern. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.

Valprocessen kan pågå i flera dagar eller veckor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Fullspektrum CBD-olja: vad du behöver veta

Apoteum Under de senaste åren har populariteten för CBD-olja ökat. Plötsligt legaliseras den i allt fler stater och är lokalt tillgänglig. CBD-industrin har verkligen exploderat och visar inte några tecken på att sakta ner.

Det finns tre huvudtyper av CBD-oljor, nämligen:

– Fullspektrum CBD-olja

– CBD-isolat

– Bredspektrum CBD-olja

I den här artikeln kommer vi att lägga vårt huvudfokus på fullspektrum CBD-olja.

Vad är fullspektrum CBD-olja?

CBD-olja med fullspektrum är den olja som utvinns från Cannabis Sativa, och innehåller alla cannabinoider som finns naturligt i växten.

Fullspektrum CBD-olja skiljer sig från CBD-isolat och bredspektrum CBD-oljorna på fler sätt än ett. För det första så innehåller CBD-isolat endast rent CBD eftersom det är isolerat från de andra komponenterna i plantan.

Å andra sidan är bredspektrum CBD-olja nästan identisk med fullspektrum CBD-oljan. Den enda skillnaden är att bredspektrum CBD-olja inte innehåller THC, vilket är fallet med fullspektrum CBD-olja.

Vilka är fördelarna med att använda fullspektrum CBD-olja?

I allmänhet har CBD-oljor en mängd fördelar. Det är inte konstigt att de legaliseras i Kanada, Mexiko, Jamaica och olika stater över hela USA.

CBD-oljor med fullspektrum har särskilt många fördelar.

Låt oss ta en närmare titt.

– Ger entourage-effekten

CBD-oljor med fullspektrum innehåller hundratals botaniska komponenter, som var och en har sin egen, specifika effekt på kroppen. När alla dessa föreningar interagerar förändras deras beteende, vilket skapar en entourage-effekt. Forskning, även om den är begränsad, har visat att på grund av entourage-effekten så fungerar CBD-oljor med fullspektrum bättre. De ger bland annat användaren en omfattande mängd fördelar.

– De innehåller terpener

CBD-oljor med fullspektrum innehåller terpener som är bra för aromaterapi. De ger en söt doft som är terapeutisk. De avger en lugnande och avslappnande effekt som hjälper till att öka individens mentala och allmänna välbefinnande.

Dessutom hjälper de med muskelavslappning, minskade stressnivåer och ökade energinivåer.

– Möjlig lindring av kronisk smärta

Kronisk smärta är ett tillstånd där kroppen lider av svår smärta till följd av trauma, såsom svåra skador efter olycksfall. I de flesta fall inträffar smärtan dagar eller till och med månader efter skadan. Med tanke på att kroppen led av skadorna under en längre period kan det vara svårt att hantera smärtan, vilket kan leda till att receptfria mediciner för smärtstillande är mindre effektiva. Dessutom kan långvarig användning ha negativa effekter på kroppens organ. Användningen av fullspektrum CBD-olja har dock visat sig vara ett lovande preparat i att lindra smärta.

Dessutom har fullspektrum CBD-olja till stor del används för dess antiinflammatoriska egenskaper hos personer som lider av artrit och ledvärk. Eftersom fullspektrum CBD-olja har antioxidanter, förstärker den de smärtlindrande och antiinflammatoriska effekterna.

Är det värt att spendera dina pengar och tid på fullspektrum CBD-olja?

Utifrån de fördelar som lyfts fram ovan är det tydligt att fullspektrum ger fler fördelar jämfört med andra CBD-oljor. Så länge som säkra interaktioner med oljan upprätthålls, så är den absolut värd att spendera tid och pengar på.

Utrikes

Burkina Fasos president gripen i soldatuppror

President Roch Marc Christian Kaboré. Arkivbild.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Burkina Fasos president Roch Christian Kaboré har gripits av soldater som gör uppror i landet, uppger två av soldaterna för nyhetsbyrån AP. De gav inga detaljer om var presidenten befinner sig men säger att han är på ett säkert ställe.

Under söndagen hördes skottlossning nära presidentens residens och tidigt på måndag morgon utbröt strider vid presidentpalatset. En helikopter cirkulerade över området. Samtidigt var det statliga nyhetsbolaget RTB under hård bevakning. Förutom vid vägspärrar som vaktades av soldater i myteriet var vägarna i huvudstaden Ouagadougou var tomma under natten mot måndag.

Soldaterna har klivit ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

Regeringen har inte kommenterat saken sedan i söndags, då man dementerade uppgifter som spridits i sociala medier att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelade regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

Utrikes

Stort snöoväder lamslår Aten

Grekland har drabbats av ett snöoväder som väntas fortsätta under tisdagen. Bilden är tagen i Agios Steganos utanför Aten på måndagen.
Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ett omfattande snöoväder har drabbat Grekland, med minusgrader och snö i stora delar av landet, bland annat huvudstaden Aten och flera öar i Egeiska havet.

Invånarna uppmanas att inte röra sig utomhus mer än nödvändigt under måndagen och tisdagen, och skolorna har gått över till endast distansundervisning.

Varningsmeddelanden om väderleken har gått ut till mobiltelefoner i Atenområdet under måndagsmorgonen. I stadens norra delar är det obligatoriskt med snökedjor på bilar.

Snö är vanligt i de grekiska bergen och i landets norra delar, men inte i Aten och på öarna. I fjol drabbades dock huvudstaden av en snöstorm som orsakade stora problem. Bland annat var en del områden strömlösa i flera dagar.

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

Talibanen Anas Haqqani på sitt hotellrum efter att han ankom till Oslo på lördagen. På söndagen polisanmäldes han av norsk-afghanske Zahir Athari.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras.

Svenska utrikesministern Ann Linde (S) anser att vissa kontakter är nödvändiga att ha med talibanerna.

– Norge bestämmer själv vem man pratar med och hur. Vissa kontakter behöver man naturligtvis ha med talibanerna för att få in humanitärt bistånd och så vidare. Men det är väldigt viktigt att de inte ser det som en legitimering.

Syftet med Norges möte med talibanerna är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL