Inrikes

Bygel-bh förlorare i pandemin

Bygel-bh:n har backat men har fortfarande en trogen kundkrets. Den ger ett annat stöd och har annan passform än de bygellösa konkurrenterna.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Ett nödvändigt stöd eller en obekväm eftergift för den manliga blicken? En befriare eller en förtryckare?
Bh:n trycker in, lyfter upp och skapar debatt. Och som allt annat har den drabbats av en pandemieffekt.
PREMIUM

Redan innan coronapandemin bröt ut fanns det en "no bra"-rörelse. Men pandemin, hemarbetet och behovet av kläder som var bekväma snarare än snygga fick allt fler att lämna bh:n i byrålådan.

Till exempel visade en Ifop-undersökning att redan tre månader in i den franska nedstängningen hade andelen kvinnor som inte använde bh stigit från tre till åtta procent. Bland kvinnor under 25 uppgav 18 procent att de slutat ha bh.

Men pandemin innebar inte någon dödsstöt för bh:n, även om många valde bort den. I stället fick mjukare modeller ett uppsving medan bygel-bh:arna backade.

I Storbritannien rapporterade Figleaves redan i mars 2020 att deras försäljning av bygellösa bh:ar ökat med 40 procent jämfört med samma vecka året före. I USA har försäljningen av bygellösa bh:ar ökat med 14 procent under pandemin, enligt marknadsundersökningsföretaget NPD.

Mjukare trend

Även i Sverige märks en tydlig trend mot mjukare och mer följsamma bh:ar, rapporterar kedjor som Lindex och Kappahl. Det är en trend som började redan före pandemin.

Men det är inte så enkelt med kläder att vi bara väljer det som känns bäst för oss själva. Det vi bär närmast vår egen hud påverkar hur andra ser oss. Även kvinnor som inte behöver bh som stöd för bysten väljer ändå att ha det.

– Man ska ha bh för att räknas som fullt påklädd. Att inte ha bh kan uppfattas som störande, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap på Lunds universitet.

Hon tar som exempel när modeller går barbröstade på catwalken eller skådespelare på röda mattan utan bh. Eller feministrörelsen Femen eller ammande kvinnor. Att ha bh är normen.

Även om bh:n fyller en praktisk funktion för många är den mer än så.

– Det är ett erotiskt laddat plagg. Den marknadsförs ju inte först och främst som praktisk.

Bh:n har i alla tider använts för att forma ideal. Från 20-talets platta byst, till 50-talets strutbröst och 90-talets pushade behag. Innan dess var det korsetten som höll allting på plats.

– I Sverige fanns i slutet av 1800-talet dräktreformrörelsen som protesterade mot det korsetterade modet. De menade att korsetten hindrade kvinnor från att röra sig naturligt och protesterade mot att man skulle forma kroppen efter ett ideal som satts av den manliga blicken, berättar historikern Karin Carlsson som skrivit boken "Kvinnosaker".

Första bh:n

Fransyskan Herminie Cadolle brukar nämnas som en av de första som tillverkat bh:ar. I slutet av 1800-talet var hon trött på korsetten och hur den tryckte ihop, och så skapade hon en tvådelad korsett. 1900 ställde hon ut den på världsutställningen i Paris.

Mary Phelps Jacobs, också känd som Caresse Crosby, i USA var den första som tog patent på en bh, det gjorde hon 1914. Historien som etablerats är att hon skulle gå på bal, men korsetten störde klänningens fall så hon tog två näsdukar och sydde ihop med ett band. Succé.

Bh:n befriade kvinnorna från korsetten, men i dag betraktas den också som ett verktyg för att tygla och forma kvinnors kroppar.

– Beroende på när i tid man tittar på det så kan bh:n vara en befriare eller, som på på 60-talet, en symbol – en kraftfull sådan – för kvinnoförtryck, säger Karin Carlsson.

Men det kanske kändaste stridsropet – "Bränn bh:n" – bygger på en myt, berättar hon.

– Det hände aldrig. Det var något medierna skapade efter en feministisk protest vid en amerikansk skönhetstävling. De protesterande kvinnorna hade med sig en soptunna där slängde saker de tyckte gjorde kvinnan till objekt – lösögonfransar, klackskor, playboy och bh:ar. Men tunnan brann aldrig.

Det sena 60-talets feministiska debatt påverkade bh-användandet, säger Emma Severinsson.

– Det syns en nedgång för bh:n på 1970-talet, man ska ha en friare klädstil, det ska vara bekvämt. Det betyder förstås inte att alla kastar bh:n, men där ser man att det finns en feministisk diskussion.

På 1990-talet hamnade bh:n i blickfånget igen genom HM:s reklamaffischer, men nu såg debatten annorlunda ut.

– Det var inte just bh:n, fast det var det som såldes, utan nakenheten och att ta plats i det offentliga rummet. Plötsligt var man inte påklädd med en bh utan avklädd, säger Emma Severinsson.

– På 1990-talet omgärdades bh:n av en moralisk diskussion, medan det på 1960- och 70-talet finns en feministisk diskussion.

Råd på nätet

Behöver man ha bh? Den som frågar nätet till råds för argument både för och emot. Bland annat påstås att bygel-bh ökar risken för bröstcancer, något som tillbakavisas av bröstmottagningarna på Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset som TT varit i kontakt med.

Det sägs också att brösten bli friskare och starkare utan bh, men samtidigt det omvända – att inte ha bh ska orsaka hängbröst.

Richard Lewin är ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi. Han tycker att det senare skulle kunna vara rimligt.

– Om något hela tiden töjs så kan man tänka sig att om något hänger tungt och tynger kan det töjas ut. Man kan tänka sig att bh minskar att det tynger och töjs.

– Men det finns ingen bra forskning om vilken effekt bh har, tillägger han och pekar på svårigheterna med att genomföra sådana studier.

Den forskare som tänker studera bh:ns påverkan måste följa en grupp under lång tid och skulle behöva en grupp som alltid har bh och en grupp som aldrig har det. Alternativt en grupp som har bh på ena bröstet men inte på det andra för att kunna jämföra.

Påståendet att det skulle stärka bysten att gå utan bh tror Richard Lewin mindre på. Bröst i sig är inga muskler utan består av mjölkkörtlar, mjölkgångar och fettvävnad.

– Att inte ha bh ger kanske en viss statisk belastning, men vill man stärka bröstmusklerna är det nog bättre att gå på gymmet.

Teknisk produkt

Rent medicinskt ser Richard Lewin inga skäl till att ha, eller inte ha, bh. I den mån någon får problem av att bära bh handlar det snarare ofta om att man har fel storlek, säger han.

Det är en hel del som ska stämma för att en bh ska sitta bekvämt. En bh är en tekniskt komplicerad produkt och det finns ett par saker att ta hänsyn till.

– Vissa kunder köper för stor omkrets, och då halkar bh:n runt och sitter inte rätt, säger Elin Herngren, design och buying manager på Lindex underklädesavdelning.

Om bh:n sitter för löst runt kroppen är ett vanligt problem att axelbanden skär in i axlarna. Men det är bandet under bysten som ska bära tyngden, axelbanden ska bara hålla bh:n på plats.

Det är inte helt enkelt att orientera sig bland modeller, omkretsar och kupor. Elin Herngrens råd är att ta hjälp, de flesta butiker har personal som kan guida. Och att är röra sig när man provar – böja sig, skaka, lyfta armarna över huvudet.

– När en bh sitter rätt ska det bara kännas skönt.

Vad händer med bh-lösheten och de mjuka sköna underkläderna när vi ska tillbaka till kontoren? En gammal bekant har hittat tillbaka till modeuppslagen och en butik nära dig.

Korsettdramat "Familjen Bridgerton" har gjort succé på Netflix och i juli poserade Billie Eilish i korsett på omslaget till Vogue. I november gjorde Adele samma sak – och sökningarna på nätet efter korsetter från Vivienne Westwood ökade med över 70 procent.

Emma Severinsson tror att den svängningen hade kommit oavsett om vi haft en pandemi eller inte.

– Pandemin har kanske gjort att vi längtat efter något annat, men modet är cykliskt så det hade nog dykt upp ändå.

Boel Holm/TT

De bygellösa bh:arna är inte bara enkla sportvarianter utan även raffigare modeller.
De bygellösa bh:arna är inte bara enkla sportvarianter utan även raffigare modeller.
Foto: Duygu Getiren/TT
En medlem av Women's Liberation Party slänger en bh i en soptunna i protest mot Miss Amerika-tävlingen 1968. Arkivbild.
En medlem av Women's Liberation Party slänger en bh i en soptunna i protest mot Miss Amerika-tävlingen 1968. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Bh:n har i alla tider använts för att forma bysten efter vad som varit modernt. Arkivbild.
Bh:n har i alla tider använts för att forma bysten efter vad som varit modernt. Arkivbild.
Foto: Bob Wands/AP/TT
Utan bh upplevs man inte som riktigt påklädd, hur avklädd man än är i övrigt. Arkivbild.
Utan bh upplevs man inte som riktigt påklädd, hur avklädd man än är i övrigt. Arkivbild.
Foto: Mario Torrisi/AP/TT
Med eller utan bygel, till jul är det många som vill ha röda underkläder, berättar Åsa Klingsell, ställföreträdande butikschef i en lindexbutik.
Med eller utan bygel, till jul är det många som vill ha röda underkläder, berättar Åsa Klingsell, ställföreträdande butikschef i en lindexbutik.
Foto: Duygu Getiren/TT
H&M:s underklädesreklam skapade en moralisk diskussion om avkläddhet. Arkivbild.
H&M:s underklädesreklam skapade en moralisk diskussion om avkläddhet. Arkivbild.
Foto: Knut Falch/NTB/TT

FAKTA

Fakta: Läderband och suspensoarer – en bh-historia

I antikens Rom brukade kvinnorna hålla bysten på plats med ett brett tyg- eller läderband kallat strophium.

Korsetter användes av kvinnor, men även män, från 1500-talet och in på 1900-talet för att forma kroppen. Korsetternas utformning växlade med modet. Modellerna har varit långa och gått ned över höfterna och korta och koncentrerade kring midjan. Korsetten har använts för att göra kroppen timglasformad eller S-formad – beroende på hur modet sett ut.

Herminie Cadolle presenterade 1900 en tvådelad korsett på världsutställningen i Paris. Fem år senare började hon sälja överdelen separat.

Mary Phelps Jacobs tog 1914 patent på "en bysthållare med bar rygg". Hon övertalades senare av sin make att sälja patentet till Warner Brothers Corset Company som tjänade miljarder på det. Mary Phelps Jacobs var inte bitter för det, utan ska ha skrivit "Jag kan inte påstå att bh:n någonsin kommer att ha en lika viktig plats i historien som ångbåten, men det var jag som uppfann den".

Sport-bh:n uppfanns på 1970 av tre amerikanska kvinnor – Hinda Miller, Lisa Lindahl och Polly Smith. Deras första prototyp var två hopsydda suspensoarer.

FAKTA

Fakta: Tips när du väljer bh

Mät omkretsen under bysten, många har bh:ar som sitter för löst runtom och då inte ger rätt stöd. Bbandet ska sitta rakt runt kroppen, det är särskilt viktig om man har större byst. En bra regel är att du ska få in två fingrar under bandet.

Prova en större kupstorlek, brösten och behoven ändras med tiden. Om du byter till en mindre omkrets så behöver du gå upp en kupstorlek.

Axelbanden ska inte skära in, justera längden. De ska inte göra hela jobbet, det mesta av bystens tyngd ska bäras upp av omkretsen.

Rör lite på dig när du provar, sträck armarna över huvudet, dansa – bh:n ska sitt bra i alla lägen.

Prova med kläder på så ser du att du får den formen och siluetten du vill ha.

Källa: Elin Herngren, Lindex

Inrikes

M kräver pausad miljöprövning av vattenkraft

Vattenkraftverket Laforsen utanför Kårböle. Vattnet är en del av Ljusnan.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Moderatledaren Ulf Kristersson vill se ett stopp för omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Det beskedet gav han på måndagen under ett tal på Industridagen, rapporterar Dagens Industri.

I en översyn som beräknas ta 15 år ska miljötillstånden för Sveriges drygt 2 000 vattenkraftverk omprövas. Detta för att säkerställa att de uppfyller modern miljölagstiftning.

Omprövningen har efterfrågats av EU i flera år och välkomnats av branschföreträdare och miljöorganisationer. Samtidigt finns en oro för att viktig elproduktion ska gå förlorad.

Enligt energiöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och M, C och KD får max 1,5 TWh av produktionen från vattenkraften – som står för 45 procent av den svenska elproduktionen – gå förlorad i översynen.

Delar av energibranschen har dock varnat för att bortfallet riskerar att bli betydligt större än så – en oro som delas av Kristersson.

– Det här går bara inte. Jag vill därför att regeringen pausar omprövningarna, sade Ulf Kristersson i sitt tal, enligt DI.

Temat för Industridagen, arrangerad av Industrirådet, fack och arbetsgivare, var den gröna omställningen och Sveriges roll som innovationsstormakt. Sverige har, anser Moderatledaren, goda möjligheter att ta täten, förutsatt att man säkrar tillgången till fossilfri el.

Utöver kravet på pausad översyn av vattenkraften upprepade Kristersson moderata käpphästar om utbyggd kärnkraft och sänkt kapital- och inkomstskatt för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Kristersson lyfte också Moderaternas beslut från i höstas att verka för en reformering av miljöbalken.

– Blir jag statsminister efter valet så kommer det att vara en mycket högt prioriterad fråga.

Simon Uggla/TT

Inrikes

Två häktade för människorov och utpressning

Två personer har häktats i Västmanlands tingsrätt misstänkta för en rad brott. Arkivbild.
Foto: Pavel Koubek/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna i 20-årsåldern har häktats misstänkta för en rad grova brott på flera platser i landet. Det rör sig om bland annat människorov, grov utpressning och grovt olaga tvång.

Misstankarna mot de två har uppkommit när polisen i Västerås utrett andra brott där det redan sitter personer häktade.

– Förundersökningen har pågått under en längre tid och under förundersökningens gång har utredningen växt, säger kriminalinspektör Per Björklind till VLT.

Mannen och kvinnan anhölls i sin frånvaro i tisdags och greps av den regionala insatsstyrkan i onsdags morse. De är båda skrivna i Stockholmsområdet.

Bland de brott de misstänks för anger Västmanlands tingsrätt bland annat människorov juni–juli 2021 i Västerås och Stockholms län samt grov utpressning juni–september 2021 i Västerås och andra platser i landet. De häktade nekar till brott.

Åtal ska vara väckt senast den 18 februari.

Inrikes

Ny rättegång om filmares dyk vid Estonia

Dokumentärserien 'Estonia – fyndet som förändrar allt' visade ett tidigare okänt, omkring fyra meter långt hål i färjans skrov på havsbotten. Två personer i filmteamet som lät en dykrobot ta bilderna är åtalade för brott mot gravfriden.
Foto: Dplay/TT
Inrikes
Inrikes Var det brottsligt att skicka en dykrobot, som upptäckte nya hål i vraket, till platsen där färjan Estonia ligger på Östersjöns botten?
Ja, anser åklagaren, som överklagat tingsrättens friande dom.
Nu går de juridiska turerna om filmteamet vidare i hovrätten.
PREMIUM

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

Det är den lagen som dokumentärfilmaren Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson är åtalade för att ha brutit mot.

I september 2019 ledde Evertsson en expedition som sände ner en dykrobot till vraket. Roboten lyckades ta bilder av ett tidigare okänt hål i fartygets skrov, som senare visades i dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery.

Nya undersökningar

Bilderna väckte mycket stor uppmärksamhet. Statens haverikommission hörde av sig, och fick se filmmaterialet. Nya undersökningar av katastrofen inleddes.

Men Evertsson och Andersson har ändå brutit mot gravfriden, enligt åklagaren.

Göteborgs tingsrätt höll dock inte med. Där friades de åtalade, eftersom de arbetat från en tysk båt. Tyskland har inte skrivit under lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Kammaråklagare Helene Gestrin överklagade domen. Och nu, precis ett år efter tingsrättens rättegång, blir det förhandling i hovrätten för västra Sverige.

Bevisning och resonemang kommer att vara desamma som tidigare. Förhören som hölls i tingsrätten spelas upp för nya domare.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger Helene Gestrin.

– Det finns ju inte särskilt mycket skrivet om Estonia-lagen och dess tillämpning. Inget alls egentligen. Den är ju inte prövad förut, tillägger Gestrin.

Inget "frikort"

Det finns dock ett argument till från de två åtalade och deras advokater: dykningen gjordes för att skaffa ny kunskap om en katastrof, med hänvisning till yttrandefriheten.

– Vi hade ett behov av att göra just den här informationsinhämtningen, sade Henrik Evertsson när han förhördes i tingsrätten.

Men på den punkten höll tingsrätten med åklagaren. Om dykarbetet gjorts från en svensk båt, hade de åtalade blivit fällda. Den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet och information ger inte "någon form av carte blanche att straffritt begå straffbara gärningar", skrev tingsrätten i sin dom.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

I höstas var Linus Andersson med i en ny expedition som också tog bilder med dykrobot vid Estonias vrak, på uppdrag av en förening för anhöriga till katastrofens offer. Arbetet gjordes från en båt som var registrerad på Malta.

– Vi håller fast vid att det är internationell maritim lag som gäller, sade Andersson då till TT.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Eldade upp grannens döda ko – åtalas

En fastighetsägare i Sörmland åtalas efter att ha eldat upp en död ko. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Boende i en ort i Sörmland slog larm till miljökontoret när rök och dålig lukt började sprida sig över trakten. En miljöinspektör gjorde ett oanmält besök på den utpekade gården och upptäckte att en död ko stoppats i en förbränningsugn, skriver SVT Sörmland.

Fastighetsägaren erkände att han eldat ett kadaver som tillhörde en lantbrukare i trakten. Döda djur måste dock hanteras på ett visst sätt och mannens ugn är inte godkänd. Det var inte heller första gången som fastighetsägaren ägnat sig åt otillåten eldning, uppger SVT.

Nu åtalas mannen för brott mot lagen om foder och animaliska biprodukter. En fällande dom kan som mest innebära fängelse i två år.

I polisförhör har mannen, trots det första erkännandet, hävdat att han inte minns att han eldat något otillåtet i ugnen.

Lars Brandelius/TT

Inrikes

Barn fastspänt – korttidshem får hård kritik

Inspektionen för vård och omsorg är mycket kritisk till att ett barn i Småland dagligen fått sitta med händer och fötter fastspända på en korttidsverksamhet.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Ett barn har rutinmässigt fått händer och fötter fastspända inom en korttidsverksamhet i Småland.
Nu får verksamheten svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver Smålands-Tidningen.
PREMIUM

Personalen har uppgett att det inte funnits något annat sätt att hjälpa barnet. Fastspännandet har skett vid transporter i rullstol utomhus, och vid toalettbesök – ibland långa stunder.

I oktober fick Ivo in ett klagomål om hur barnet behandlades. Inspektionen kontaktade då bland annat en ansvarig socialchef i berörd kommun. Det ledde till att uppgifterna från anmälaren förstärktes.

Fastspännandet måste sluta genast, framhåller Ivo i sitt beslut. Det är förbjudet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den ansvariga nämnden måste "följa det regelverk som finns, så att tvångs- och begränsningsåtgärderna omedelbart upphör", skriver Ivo.

Enligt anmälan har barnet även spänts fast på samma sätt av sina personliga assistenter i hemmet. Ivo har gjort en tillsyn där också, men i det fallet har beslutet inte redovisats ännu.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Apoteum

Fullspektrum CBD-olja: vad du behöver veta

Apoteum Under de senaste åren har populariteten för CBD-olja ökat. Plötsligt legaliseras den i allt fler stater och är lokalt tillgänglig. CBD-industrin har verkligen exploderat och visar inte några tecken på att sakta ner.

Det finns tre huvudtyper av CBD-oljor, nämligen:

– Fullspektrum CBD-olja

– CBD-isolat

– Bredspektrum CBD-olja

I den här artikeln kommer vi att lägga vårt huvudfokus på fullspektrum CBD-olja.

Vad är fullspektrum CBD-olja?

CBD-olja med fullspektrum är den olja som utvinns från Cannabis Sativa, och innehåller alla cannabinoider som finns naturligt i växten.

Fullspektrum CBD-olja skiljer sig från CBD-isolat och bredspektrum CBD-oljorna på fler sätt än ett. För det första så innehåller CBD-isolat endast rent CBD eftersom det är isolerat från de andra komponenterna i plantan.

Å andra sidan är bredspektrum CBD-olja nästan identisk med fullspektrum CBD-oljan. Den enda skillnaden är att bredspektrum CBD-olja inte innehåller THC, vilket är fallet med fullspektrum CBD-olja.

Vilka är fördelarna med att använda fullspektrum CBD-olja?

I allmänhet har CBD-oljor en mängd fördelar. Det är inte konstigt att de legaliseras i Kanada, Mexiko, Jamaica och olika stater över hela USA.

CBD-oljor med fullspektrum har särskilt många fördelar.

Låt oss ta en närmare titt.

– Ger entourage-effekten

CBD-oljor med fullspektrum innehåller hundratals botaniska komponenter, som var och en har sin egen, specifika effekt på kroppen. När alla dessa föreningar interagerar förändras deras beteende, vilket skapar en entourage-effekt. Forskning, även om den är begränsad, har visat att på grund av entourage-effekten så fungerar CBD-oljor med fullspektrum bättre. De ger bland annat användaren en omfattande mängd fördelar.

– De innehåller terpener

CBD-oljor med fullspektrum innehåller terpener som är bra för aromaterapi. De ger en söt doft som är terapeutisk. De avger en lugnande och avslappnande effekt som hjälper till att öka individens mentala och allmänna välbefinnande.

Dessutom hjälper de med muskelavslappning, minskade stressnivåer och ökade energinivåer.

– Möjlig lindring av kronisk smärta

Kronisk smärta är ett tillstånd där kroppen lider av svår smärta till följd av trauma, såsom svåra skador efter olycksfall. I de flesta fall inträffar smärtan dagar eller till och med månader efter skadan. Med tanke på att kroppen led av skadorna under en längre period kan det vara svårt att hantera smärtan, vilket kan leda till att receptfria mediciner för smärtstillande är mindre effektiva. Dessutom kan långvarig användning ha negativa effekter på kroppens organ. Användningen av fullspektrum CBD-olja har dock visat sig vara ett lovande preparat i att lindra smärta.

Dessutom har fullspektrum CBD-olja till stor del används för dess antiinflammatoriska egenskaper hos personer som lider av artrit och ledvärk. Eftersom fullspektrum CBD-olja har antioxidanter, förstärker den de smärtlindrande och antiinflammatoriska effekterna.

Är det värt att spendera dina pengar och tid på fullspektrum CBD-olja?

Utifrån de fördelar som lyfts fram ovan är det tydligt att fullspektrum ger fler fördelar jämfört med andra CBD-oljor. Så länge som säkra interaktioner med oljan upprätthålls, så är den absolut värd att spendera tid och pengar på.

Inrikes

En miljard i återkrav för assistansersättning

Återkraven har ökat de senaste två åren. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

De senaste två åren har Försäkringskassan krävt tillbaka närmare en miljard kronor av utbetald assistansersättning, rapporterar SVT Nyheter. Återkraven har uppgått till över 460 miljoner kronor både 2021 och 2020, vilket är betydligt högre än åren innan. Enligt Försäkringskassan beror de ökande kraven på ett bättre samarbete med andra myndigheter.

Både större och mindre bolag har fått återkrav, däribland Humana, som är branschens största aktör. Humana krävs på 9,5 miljoner kronor efter att Försäkringskassan hittat en misstänkt efterhandskonstruerad planering och efter det hade uppstått frågetecken kring en assistent som hade ett annat arbete dagtid men redovisat nattarbete hos brukaren. Bolaget tillbakavisar kraven.

Under 2021 beräknas kostnaden för den statliga assistansersättningen hamna på 24,4 miljarder kronor.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Årets Olof Palmepris går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

Nästan var tredje domstolsförhandling ställs in just nu.
Foto: Anders Humlebo
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är väsentligt fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16–20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL