Utrikes

Tichanovskaja: Lukasjenko lever i fruktan

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på besök i Stockholm.
Foto: Duygu Getiren/TT
Utrikes
Utrikes Domen är bestämd över Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko.
– Lukasjenko vill visa sig stark. Men han är rädd – och svag, säger oppositionsledaren i exil, Svetlana Tichanovskaja, som en förklaring till regimens brutalitet.
PREMIUM

Svetlana Tichanovskaja driver en oförtröttlig kamp för förändring i Belarus. Uppdraget har hon fått sedan hennes man fängslats vid valet 2020. Själv har hon tvingats i exil.

Hon sitter i en rakryggad fåtölj i en regeringsbyggnads fönstersal i Stockholm. Hennes blick är skarp när hon redogör för läget i Belarus, om försöken att få till stånd ett land där invånarna själva får välja sin ledare. Utefter väggarna bakom oss finns säkerhetspersonal och livvakter.

– Vi måste kalla läget för vad det är: en humanitär kris. Varje dag grips människor, det finns omkring 890 politiska fångar, och flera tusen invånare har drabbats av våld och tortyr. Men människor vägrar att ge upp, de fortsätter att försöka att skapa en struktur på marken för opposition, säger hon.

Förhoppningar, om än minimala, fanns till en förändring i presidentvalet i augusti 2020. Tichanovskaja ställde upp som motkandidat sedan hennes man, dåvarande presidentkandidaten Sergej Tichanovskij, gripits.

På minimal tid lyckades de få 100 000 underskrifter som krävdes för att ställa upp.

Maldes ned

Men förhoppningarna maldes ned till blodbesudlat grus. Lukasjenko segrade i valet med 80 procent av rösterna. Svetlana Tichanovskaja greps, för att sedan föras till grannlandet Litauen där hon tvingas leva i exil.

TT: Går det att verka på distans när Belarus slutit sig och makten blockerar utflöde av information?

– Jag är inte i exil, säger hon skarpt.

– Mina närstående är i Belarus. Sedan, rent praktiskt, så är vi i kontakt med många olika grupper och koordinerar verksamheten med dem som är kvar i Belarus, fortsätter hon och nämner speciellt de många kvinnor som är aktiva i oppositionen.

I fåtöljen bredvid Svetlana sitter EU-minister Hans Dahlgren (S). De två har precis diskuterat utvecklingen i Belarus, Dahlgren poängterar fortsatt svenskt stöd till förändring och Tichanovskaja tackar för det kvarts sekel som Sverige varit aktivt i Belarus.

– Vi behöver mer hjälp till dem som verkar på marken i Belarus Det är viktigt att EU:s länder, och USA, står enade och att kontinuitet finns i påtryckningarna.

Nya sanktioner

En sådan åtgärd är förstärkta sanktioner som EU, USA, Storbritannien och Kanada infört mot personer, företag och landets flygbolag. Ytterligare anledning är migrantkrisen där Lukasjenko anses ha tvingat migranter till gränsen mot Polen för att ta sig in i EU. Dahlgren kallar det för ett ”hybridkrig” i samtalet.

Tichanovskaja vill se mer:

– Vi behöver allt stöd vi kan få för vår sak. Sanktioner är en del av det.

TT: Men hur stark är då regimen i huvudstaden Minsk? Hur många står Lukasjenko nära?

– Det är en ganska liten grupp. Men det är svårt att säga, då makten utnyttjar hot för att behålla makten. Lukasjenko har suttit 27 år vid makten. Det finns en vertikal maktutövning, där regimen kan använda sig av utpressning för att behålla lojalitet.

Följdfrågan är förstås Rysslands inflytande. Lukasjenko har vid flera tillfällen suttit vid president Vladimir Putins sida, ofta i Putins mer informella mottagningsmiljö i Sotji vid Svarta havet. Satiriker har liknat samtalen vid en knähund, om än stor, som hålls hårt i kopplet av husse Putin.

Tichanovskaja är försiktig om Kremls roll:

– Vi är grannar med Ryssland. Och vi vill ha en bra relation med vår granne. Men det är ju som om Lukasjenko tar skydd bakom Putin.

Tichanovskaja är också noggrann med att peka på skillnaden mellan situationen i Belarus och utvecklingen i östra Ukraina, där ordkrig pågår om risker för en rysk invasion. Ukrainakrisen är mer omfattande, den rör även Krimhalvön och tillgång till Svarta havet samt Natos roll gentemot Moskva.

– - Krisen i Belarus är inte geopolitisk på samma sätt, säger hon.

Frestar på

39-åriga Tichanovskaja är både korrekt och formell; men mitt i den hänsynslösa storpolitiken är det uppenbart att hon är en närvarande människa som påtagit sig ett ansvar som hon kanske inte bett om.

– Det är hårt arbete, dag och natt och det måste göras. Men rent personligt, på det psykiska planet, innebär det mycket stress. Det är påfrestande, uttröttande.

Tichanovskajas barn är med henne i exil. Men hennes man är fortsatt fängslad. Den sobra salen i regeringskansliet skrumpnar liksom när hon berättar:

– Han har suttit i isoleringscell i över ett år. En så kallad rättegång kan ge honom tolv till femton års fängelse.

TT: Kan du prata med honom?

– Bara genom advokat, svarar Svetlana Tichanovskaja.

Grim Berglund/TT

Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Sveriges EU-minister Hans Dahgren (S) och Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil.
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Orolig utveckling i Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 — då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna — utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt bedömare inte demokratiskt och präglades av valfusk.

23 maj 2021 omdirigerade Belarus regering ett Ryanair-plan till Minsks internationella flygplats. Planet flög från Aten med Vilnius som destination. Ombord fanns regimkritikerna Roman Protasevitj och Sofia Sapega som greps. Händelsen fördömeds internationellt.

I början av juli hotade president Lukasjenko med att EU skulle ”översvämmas” av migranter. Senare började migranter från bland annat Irak och Syrien att ta sig till Belarus, där de fördes till gränsen mot främst Polen, men även Litauen och Lettland.

Källor: NE, BBC

FAKTA

Fakta: Oppositionsledaren i Belarus

Svetlana Tichanovskaja — eller Svjatlana Tsichanouskaja, om man transkriberar från belarusiska — har varit förgrundsfigur för oppositionen i Belarus sedan sommaren 2020.

Hon ersatte då den fängslade maken Sergej Tichanovskij som kandidat i presidentvalet mot den långsittande diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

Efter valet flydde hon till Litauen undan de gripanden och repressalier som i stor grad drabbat oppositionen inne i Belarus.

Tichanovskaja är född 1982, har arbetat som lärare och tolk och har två barn, födda 2010 och 2016.

Oppositionsrörelsen i Belarus fick år 2020 EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet.

Källor: NE, EU

Utrikes

Turkisk journalist greps – förolämpat Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En tv-journalist i Turkiet har gripits av polisen sedan hon anklagats för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en sändning.

Turkiska journalistförbundet fördömer gripandet av journalisten som riskerar flera års fängelse.

Den välkända tv-journalisten Sedef Kabas greps i sitt hem under natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Människorättsgrupper anklagar återkommande Turkiet för att undergräva pressfriheten genom att gripa journalister och stänga ned regeringskritiska medier, särskilt sedan Erdogan lyckades avvärja kuppförsöket i juli 2016.

Reportrar utan gränser rankade Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

"Kreml vill se prorysk Ukrainatopp"

En ukrainsk soldat under en övning i Kiev. Arkivbild.
Foto: Efrem Lukatsky/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva ser på möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina, i ett pressmeddelande.

Enligt uppgift övervägs den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som potentiell kandidat.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering. Påståendena baseras på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte.

Utrikes

Jacinda Ardern skjuter upp bröllop

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya Zeeland inför nya coronarestriktioner, bland annat munskyddstvång och begränsningar av hur många personer som får träffas.

Beskedet kom efter att nio personer i en familj som flugit mellan norr och söder i landet visat sig vara smittade av omikronvarianten.

Premiärminister Jacinda Ardern sade, när hon informerade om de nya restriktionerna, att hon därför på obestämd tid ställer in sitt planerade bröllop med partnern Clarke Gayford.

Utrikes

Talibanerna hoppas vända blad vid möte i Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge understryker att det kommande mötet med talibanerna inte ska ses som en legitimering av den hårdföra islamistiska rörelsen.
Men talibanerna hoppas att mötet i Oslo ska leda till en normalisering av relationen till länder som de tidigare stred mot.
PREMIUM

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Mexikos Amlo har skrivit politiskt testamente

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vill lämna efter sig ett ideologiskt arv. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har haft frågetecken kring sin hälsa och skrivit ett politiskt "testamente".
PREMIUM

Tanken är att presidentens partikamrater ska kunna läsa dokumentet efter hans död för att deras vänsterrörelse ska fortsätta i en riktning som dess ledare och grundare har stakat ut.

– Jag tror inte att det kommer behövas, säger López Obrador – som kallas "Amlo" efter sina initialer – efter att han har legat på sjukhus och genomgått en kateterisering.

68-årige López Obrador drabbades av en hjärtattack under 2013 och lider av högt blodtryck. När han genomgick ett arbetstest för några veckor sedan befarade läkare att han kunde ha en blodpropp. En planerad kateterisering fick dock skjutas fram några veckor då presidenten smittades av coronaviruset.

Ingreppet, där en smal slang förs in i en artär, genomfördes i fredags och uppges ha visat att allt ser ut som det ska.

Andrés Manuel López Obrador grundade partiet Morena (kort för ungefär Rörelsen för nationell förnyelse) 2014 och är dess obestridlige frontfigur. Det har tidigare väckt frågor om hur det blir 2024, då hans mandatperiod löper ut och han inte får ställa upp på nytt.

"Amlo" har inte avslöjat något om innehållet i det ideologiska arv han har för avsikt att lämna efter sig.

Utrikes

Marinchef avgår efter uppmärksammad kommentar

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår efter kontroversiella uttalanden om säkerhetspolitik. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår sedan han gjort flera mycket kontroversiella uttalanden under en resa till Indien.

Schönbach sade under besöket att han inte tror på en förestående rysk attack mot Ukraina, och att Rysslands president Vladimir Putin vill ha respekt, enligt ett videoklipp som lagts ut på internet.

– Det skulle vara lätt att ge honom den respekt han vill ha och förmodligen förtjänar, säger Schönbach.

Marinchefen som benämner sig själv som en "mycket radikal romersk-katolsk kristen" sade vidare att Tyskland och Indien behöver det kristna Ryssland vid sin sida mot Kina.

Schönbach har sedan dess bett om ursäkt för sina uttalanden, och skriver på Twitter att de gav uttryck för hans personliga uppfattningar och på intet sätt är den tyska försvarsmaktens eller marinens officiella ståndpunkt.

Utrikes

Berlusconi hoppar av presidentvalet

Silvio Berlusconi drar sig i sista stund ur Italiens presidentval. Arkivbild.
Foto: Roberto Monaldo/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi har meddelat att han inte kommer att ställa upp i det stundande presidentvalet.

Berlusconi gav beskedet genom sin talesperson under ett videomöte med högt uppsatta högerpolitiker på lördagen, där han hävdade att han förvisso hade tillräckligt höga opinionssiffror men att han bett dem som föreslagit honom till presidentposten att dra tillbaka sitt förslag.

Den 85-årige Berlusconi sade vidare i det skriftliga uttalandet att Italien behöver enighet och att han kommer att "fortsätta att tjäna mitt land på andra sätt".

Premiärminister Mario Draghi leder opinionsmätningarna inför presidentvalet på måndag. Berlusconi, vars parti Forza Italia sitter i regeringen, upprepade dock sin önskan om att Draghi ska fortsätta som premiärminister fram till de allmänna val som är planerade att hållas under nästa år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL