Utrikes

Migrantkrisen i öst – detta har hänt

MIgranter vid en gränsen nära staden Grodno, Belarus, 17 november 2021.
Foto: Leonid Shcheglov
Utrikes
Utrikes Migrantkrisen i gränsområdena mellan Litauen, Polen och Belarus har pågått sedan i somras. Så här har händelseutvecklingen sett ut, i stora drag.
PREMIUM

Sommaren 2020

Ett mycket omtvistat presidentval, utdömt i väst som helt riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, hålls i diktaturen Belarus. Oppositionen är ovanligt stark och Lukasjenko gör allt för att kväsa den. Politiker fängslas och demonstrationer slås ner. Lukasjenko utropas till valets vinnare. Oppositionella politiker och anhängare flyr till grannlandet Litauen.

USA, EU, Storbritannien och Kanada inför sanktioner mot regimen.

.

Maj 2021

Lukasjenko tvingar ner ett passagerarplan på väg från Malta till Litauen. Journalisten och regimkritikern Roman Protasevitj och hans flickvän grips.

EU skärper sanktionerna.

.

Sommaren 2021

Migranter från främst Irak men även länder som Syrien och Afghanistan börjar strömma in från Belarus till Litauen.

EU ser det som en hybridattack från belarusisk sida, som hämnd för kritiken mot Belarus och sanktionerna mot landet.

Den 2 juli utlyser Litauen nödläge i landet. Under juli månad anländer nästan 2 900 migranter, enligt gränspolisen. Många passerar och tar sig vidare till andra europeiska länder som Tyskland.

EU bistår med ekonomisk hjälp och 100 personer från EU:s gränsbyrå Frontex.

I augusti klubbas flera beslut i Litauen för att stoppa situationen. Man ger gränspolisen tillstånd att stoppa migranter. Militär kallas till gränsen.

Samma månad pausas flyg till Minsk från Irak. Migranter fortsätter dock ta sig till Belarus, genom att mellanlanda i länder där flyg fortfarande går.

.

Hösten 2021

Migranterna från Belarus fortsätter under hösten att trycka på vid gränserna till Litauen, Lettland och Polen. Polen utlyser undantagstillstånd vid gränsen och Tyskland stärker sin gräns mot Polen med 800 poliser.

I slutet av oktober beslutar Polens parlament att bygga upp en starkare gräns mot Belarus.

I början av november eskalerar situationen i Polen. Tusentals personer samlas vid gränsen och försöker ta sig in. Omkring 15 000 polska soldater skickas till gränsområdet.

Den 9 november utfärdar Litauen undantagstillstånd inom ett fem kilometer stort område från gränsen till Belarus.

Hjälporganisationer, EU och FN varnar för en potentiell humanitär katastrof.

18 november flyger Irak hem 437 migranter från Minsk.

Minst elva personer har dittills dött i kylan vid gränsen.

Anna Hansson/TT

Utrikes

Turkisk journalist greps – förolämpat Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En tv-journalist i Turkiet har gripits av polisen sedan hon anklagats för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en sändning.

Turkiska journalistförbundet fördömer gripandet av journalisten som riskerar flera års fängelse.

Den välkända tv-journalisten Sedef Kabas greps i sitt hem under natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Människorättsgrupper anklagar återkommande Turkiet för att undergräva pressfriheten genom att gripa journalister och stänga ned regeringskritiska medier, särskilt sedan Erdogan lyckades avvärja kuppförsöket i juli 2016.

Reportrar utan gränser rankade Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

"Kreml vill se prorysk Ukrainatopp"

En ukrainsk soldat under en övning i Kiev. Arkivbild.
Foto: Efrem Lukatsky/AP
Utrikes
Utrikes

Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva ser på möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina, i ett pressmeddelande.

Enligt uppgift övervägs den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som potentiell kandidat.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering. Påståendena baseras på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte.

Utrikes

Jacinda Ardern skjuter upp bröllop

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya Zeeland inför nya coronarestriktioner, bland annat munskyddstvång och begränsningar av hur många personer som får träffas.

Beskedet kom efter att nio personer i en familj som flugit mellan norr och söder i landet visat sig vara smittade av omikronvarianten.

Premiärminister Jacinda Ardern sade, när hon informerade om de nya restriktionerna, att hon därför på obestämd tid ställer in sitt planerade bröllop med partnern Clarke Gayford.

Utrikes

Talibanerna hoppas vända blad vid möte i Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Norge understryker att det kommande mötet med talibanerna inte ska ses som en legitimering av den hårdföra islamistiska rörelsen.
Men talibanerna hoppas att mötet i Oslo ska leda till en normalisering av relationen till länder som de tidigare stred mot.
PREMIUM

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Mexikos Amlo har skrivit politiskt testamente

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vill lämna efter sig ett ideologiskt arv. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har haft frågetecken kring sin hälsa och skrivit ett politiskt "testamente".
PREMIUM

Tanken är att presidentens partikamrater ska kunna läsa dokumentet efter hans död för att deras vänsterrörelse ska fortsätta i en riktning som dess ledare och grundare har stakat ut.

– Jag tror inte att det kommer behövas, säger López Obrador – som kallas "Amlo" efter sina initialer – efter att han har legat på sjukhus och genomgått en kateterisering.

68-årige López Obrador drabbades av en hjärtattack under 2013 och lider av högt blodtryck. När han genomgick ett arbetstest för några veckor sedan befarade läkare att han kunde ha en blodpropp. En planerad kateterisering fick dock skjutas fram några veckor då presidenten smittades av coronaviruset.

Ingreppet, där en smal slang förs in i en artär, genomfördes i fredags och uppges ha visat att allt ser ut som det ska.

Andrés Manuel López Obrador grundade partiet Morena (kort för ungefär Rörelsen för nationell förnyelse) 2014 och är dess obestridlige frontfigur. Det har tidigare väckt frågor om hur det blir 2024, då hans mandatperiod löper ut och han inte får ställa upp på nytt.

"Amlo" har inte avslöjat något om innehållet i det ideologiska arv han har för avsikt att lämna efter sig.

Utrikes

Marinchef avgår efter uppmärksammad kommentar

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår efter kontroversiella uttalanden om säkerhetspolitik. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår sedan han gjort flera mycket kontroversiella uttalanden under en resa till Indien.

Schönbach sade under besöket att han inte tror på en förestående rysk attack mot Ukraina, och att Rysslands president Vladimir Putin vill ha respekt, enligt ett videoklipp som lagts ut på internet.

– Det skulle vara lätt att ge honom den respekt han vill ha och förmodligen förtjänar, säger Schönbach.

Marinchefen som benämner sig själv som en "mycket radikal romersk-katolsk kristen" sade vidare att Tyskland och Indien behöver det kristna Ryssland vid sin sida mot Kina.

Schönbach har sedan dess bett om ursäkt för sina uttalanden, och skriver på Twitter att de gav uttryck för hans personliga uppfattningar och på intet sätt är den tyska försvarsmaktens eller marinens officiella ståndpunkt.

Utrikes

Berlusconi hoppar av presidentvalet

Silvio Berlusconi drar sig i sista stund ur Italiens presidentval. Arkivbild.
Foto: Roberto Monaldo/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi har meddelat att han inte kommer att ställa upp i det stundande presidentvalet.

Berlusconi gav beskedet genom sin talesperson under ett videomöte med högt uppsatta högerpolitiker på lördagen, där han hävdade att han förvisso hade tillräckligt höga opinionssiffror men att han bett dem som föreslagit honom till presidentposten att dra tillbaka sitt förslag.

Den 85-årige Berlusconi sade vidare i det skriftliga uttalandet att Italien behöver enighet och att han kommer att "fortsätta att tjäna mitt land på andra sätt".

Premiärminister Mario Draghi leder opinionsmätningarna inför presidentvalet på måndag. Berlusconi, vars parti Forza Italia sitter i regeringen, upprepade dock sin önskan om att Draghi ska fortsätta som premiärminister fram till de allmänna val som är planerade att hållas under nästa år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL