Utrikes

Spänt när soldater sköt ihjäl många civila

Indiska soldater på färd genom Kohima, huvudstad i delstaten Nagaland, på söndagen.
Foto: Yirmiyan Arthur/AP/TT
Utrikes
Utrikes Indiska soldater har, till synes av misstag, skjutit ihjäl ett tiotal civila personer i den nordostliga delstaten Nagaland.
PREMIUM

Soldaterna uppges ha blivit underrättade om att väpnade rebeller rört sig i området. De planerade ett bakhåll, öppnade eld mot en förbipasserande lastbil och dödade sex personer som egentligen bara var på väg hem från sina jobb.

Anhöriga hittade de döda kropparna och det uppstod stor ilska bland byborna. De satte eld på två militärfordon och drabbade samman med soldaterna, som svarade med att öppna eld och skjuta ihjäl ytterligare minst sju personer.

En soldat dödades också i samband med detta och flera skadades, enligt den indiska armén.

Läget i området uppges vara väldigt spänt. Delstatens chefsminister Neiphiu Rio manar alla inblandade till lugn, fördömer våldet mot civila och lovar att saken ska utredas.

Även Indiens inrikesminister Amit Shah beklagar det inträffade och säger att en federal utredning ska säkerställa att rättvisa skipas.

Nagaland med flera granndelstater ligger i ett område nordost om resten av Indien, som omges av Himalaya och kopplas till övriga delstater genom en liten landkorridor. Där verkar sedan länge många separatistgrupper som vill bryta sig fria från Indien och emellanåt strider mot indiska styrkor.

Utrikes

28 personer hittade i falsk ambulans

Utrikes
Utrikes

28 personer, varav nio barn som färdades utan vuxet sällskap, har hittats i en falsk ambulans i Oaxaca i Mexiko.

Bilen var målad för att se ut som en sjuktransport från ett statligt sjukhus. Föraren, som utgav sig vara sjukvårdare, har gripits.

De 28 ombord kom från Nicaragua och kommer sannolikt att skickas tillbaka dit. Migranter som avslöjas när de smugglas till den amerikanska gränsen skickas som regel till sina hemländer om de inte utsatts för brott.

Mexikanska människosmugglare använder sig ofta av bussar och lastbilar som försetts med logotyper från välkända företag för att undvika granskning.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti ska välja ny ledare

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt är favorit till att ta över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Dansk Folkeparti har radat upp valnederlag och är splittrat internt inför dagens val av en ny partiledare.
Oavsett vem som väljs är tiden knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Vid succévalet 2015 nådde Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna svikit det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

När hans arvtagare ska väljas i eftermiddag på ett extrainsatt årsmöte i Herning kan Thulesen Dahl själv inte närvara. I måndags testades han positivt för covid-19.

Kristian Thulesen Dahl har inte uppgett vem han föredrar som ny partiledare, men Morten Messerschmidt är klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget.

Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Kjærsgaards stöd betyder självklart mycket och jag kan inte föreställa mig något annat än att Morten Messerschmidt blir vald, men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, säger Erik Holstein till TT.

Nästa val senast nästa sommar

Även om Messerschmidt officiellt stöttas av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) har fyra parlamentskollegor pekat på den främste utmanaren Martin Henriksen som ny partiledare. Ett par av dem har även sagt att de funderar på att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Den tredje kvarvarande kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Utrikes

Turkisk journalist greps – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har gripits av polis anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en lada.

Kabas greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som förvärrats sedan det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Fördöms av hela världen – i dag till Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna har rest till Oslo, där den brutala och kvinnofientliga rörelsen hoppas normalisera relationen till länder som man tidigare stridit mot.
Men mötet ska inte ses som ett sätt att legitimera de afghanska islamisterna, enligt Norge.

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".
PREMIUM

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

"Kreml vill se prorysk Ukrainatopp"

En ukrainsk soldat under en övning i Kiev. Arkivbild.
Foto: Efrem Lukatsky/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva ser på möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina, i ett pressmeddelande.

Enligt uppgift övervägs den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som potentiell kandidat.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering. Påståendena baseras på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte.

Utrikes

Jacinda Ardern skjuter upp bröllop

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya Zeeland inför nya coronarestriktioner, bland annat munskyddstvång och begränsningar av hur många personer som får träffas.

Beskedet kom efter att nio personer i en familj som flugit mellan norr och söder i landet visat sig vara smittade av omikronvarianten.

Premiärminister Jacinda Ardern sade, när hon informerade om de nya restriktionerna, att hon därför på obestämd tid ställer in sitt planerade bröllop med partnern Clarke Gayford.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL