Utrikes

De lever i undantagstillstånd vid gränsen

Rita från gränsbyn Svendubre i Litauen mötte flera migranter som korsade gränsen i somras.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Utrikes
Utrikes Här kommer ingen in utan rätt papper. Vid Litauens gräns mot Belarus lever invånarna i undantagstillstånd och ständig närvaro av polis och militär. Varje dag försöker migranter korsa gränsen – men ingen ser dem.
– Jag vet inte varför de flyr eller från vad men jag tycker synd om dem, säger Rita, som bor en kilometer från gränsen, till TT:s utsända.
PREMIUM

Det är några grader kallare än i Mellansverige. Fukten och blåsten tränger in i märgen.

En kvinna i 60-årsåldern kommer cyklandes längs den smala vägen som löper genom samhället Svendubre. Hon heter Rita och är uppvuxen här. Trots att hon inte har någon ordentlig jacka eller vantar verkar hon oberörd av kylan. Men när hon tänker på migranterna som befinner sig i skogarna kring henne skakar hon på huvudet och rister till i kroppen.

– Åh! Jag tycker så synd om dem. Gud, det är kallt. Det är människor med barn. Vet du, jag har slutat titta på nyheterna. Min dotter låter mig inte göra det längre för jag kan inte sova efteråt, säger hon.

Rita, som inte vill säga sitt efternamn, bodde i Belarus i runt 20 år. Hennes man, som var polack, hade jobb och lägenhet där. Det är ofta så relationerna i orterna häromkring – där avstånden till Polen och Belarus är korta – ser ut. Nu ligger hennes make sedan länge begravd i Privalka, ett par kilometer bort och på den belarusiska sidan. Hon längtar efter att få besöka hans grav, det har inte varit möjligt sedan corona slog till.

Hon har inget ont att säga om Belarus. Alla länder har för- och nackdelar, men de hade det bra där och alla var vänliga. När hennes man dog och hennes mamma blev sjuk flyttade familjen tillbaka. Barnen föredrog också att bo i Litauen.

Svendubre är en liten sömnig by, liksom alla andra små samhällen häromkring. Några nedgångna hus längs landsvägen. En knotig kvinna i huckle korsar vägen stödjandes på en träkäpp.

Rita lutar sig mot sin gamla cykel och ser ut över fälten.

– Stackars människor.

Gränsen stängd

Man kan säga att det var efter presidentvalet i Belarus förra året, ett val som dömts ut som riggat till Aleksandr Lukasjenkos fördel, som situationen började. Oppositionella flydde diktatorn Lukasjenko och Litauen tog emot dem. Efter att Lukasjenko i maj tvingat ner ett passagerarplan på väg till Litauen för att gripa en regimkritisk journalist infördes nya EU-sanktioner mot landet.

I våras började personer från främst Irak, men även länder som Afghanistan och Syrien, dyka upp i gränsområdena till Belarus. Fler och fler hittade vägen från grannlandet, i hopp om ett liv i Europa och i juli kulminerade situationen. Som en hämnd för sanktionerna hade Lukasjenko iscensatt en migrantkris i ett maktspel mot väst, enligt EU.

I augusti fattade den litauiska regeringen beslutet att trycka tillbaka migranterna och arbetet med att stärka gränsen med taggtråd och staket pågår.

Några mil västerut, på gränsen till Polen, sitter tusentals personer nu fast i kylan. Polen försöker, liksom Litauen, att skydda sin gräns och har fått stöd för sin sak av EU. Samtidigt har folk dött i kylan och situationen liknas vid en humanitär katastrof.

I Litauen har migranter bytts ut mot militär och polis och sedan ett par veckor tillbaka råder undantagstillstånd. För att ens komma inom fem kilometer till gränsen måste man bo här eller ha beviljats tillstånd.

"Blivit lurade"

– Press? Kan jag se era papper?

Två påpälsade poliser kommer ut från en ensam polisbil vid vägkanten strax utanför byn Latežeris en knapp mil väster om Svendubre.

Det tog ett helt dygn att få tillstånd att vistas sju timmar i gränsområdet. När TT åker in i området är det förbjudet att vistas inom en kilometer från gränsen. Tidigare, i somras, när situationen eskalerade och det mediala intresset var högt, anordnades pressresor till det påbörjade byggandet av gränsen. Nu har intresset falnat. Vi är i princip ensamma här i de reflexvästar vi beordrats att ha på oss.

Poliserna kontrollerar pass, presskort, det tomma bagageutrymmet och ringer ett samtal. Det tar inte lång tid. Vi vinkas vidare.

Militärpolisen vid nästa gränskontroll en bit bort bryr sig inte ens om att kontrollera oss förrän vi stannar och går ur bilen.

Latežeris ger intrycket av en idyllisk semesterby som fallit i glömska. Ett semesterboende i träda, som mer liknar en kyrka i trä, med massiva fönster mot en liten sjö tornar upp sig i byns utkant.

"De har tagit fel beslut"

Ett par hundra meter bort från kontrollen arbetar Juozas Sadauskas på en träpaviljong inför nästa års lokala höstfest med sina två vänner Ceslovas Mazdzierius och Jouzas Kurlavicius.

Att han bor i en undantagszon är inget som bekommer honom särskilt mycket. Man blir stoppad då och då. Visar sitt pass, säger hej och kör vidare.

– Jag tycker så klart synd om människorna som fastnat mellan gränserna. Men de har tagit fel beslut eller blivit lurade. De flesta vill vidare till Tyskland eller något annat europeiskt land och trodde, eller fick höra, att det skulle bli lätt. De har fått en felaktig uppfattning om vad som gällde och hamnade där.

Han uppskattar militärens och polisens närvaro i området. De gör vad de måste. I somras såg han då och då "svarta personer", som han säger, i byn, men inte längre. Han hade inget emot att hjälpa dem med vatten eller ge något att äta, men om EU och Litauen visar sig svaga nu kommer situationen bara att bli värre.

De tre vännerna är eniga. Lukasjenko vill visa sin makt och har provocerat fram den här situationen för att skaka EU, och har lyckats.

– Hybridkrig, ropar Ceslovas Mezdzierius på engelska från trätaket han snickrar på.

Hur situationen ska lösas på bästa sätt är en alldeles för stor fråga. Juozas Sadauskas ojar sig. Hur ska han veta när regeringarna inte ens kan hantera vad som händer?

– Vem som än startade den här processen måste också hantera processen med att ta dem tillbaka, säger han.

Stoppas varje dag

Det är oklart hur många människor som faktiskt befinner sig i området mellan Belarus och Litauen. Enligt gränspolisen har mellan 20 och ett par hundra personer om dagen försökt korsa gränsen senaste veckorna. Det dygn som TT besöker gränsområdet stoppas 71 personer från att ta sig in i Litauen från Belarus.

Totalt i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i landet.

Hjälporganisationer, som Röda Korset eller andra volontärer, har erbjudit sin hjälp men fått höra att den inte behövs.

Rita i Svendubre kommer ihåg hur det var i somras när migranter under några dagar i juli kom i hundratal om dagen.

– Flera gånger mötte vi personer som korsade gränsen och kom hit, säger Rita.

En gång stötte hon och hennes barnbarn på två föräldrar med en liten dotter och en hundvalp. Familjen undrade om det fanns någonstans de kunde köpa vatten.

– Så mitt barnbarn sa att vi skulle gå hem och hämta vatten till dem. Men när vi kom tillbaka var de redan borta. Jag antar att någon hade fört bort dem.

Rita känner sig illa till mods och kluven till att militär, helikoptrar och polis blivit vardag i byn. Innan fanns inget sådant "nonsens".

– Alla gick fram och tillbaka utan några problem.

"Vi måste komma överens"

Hon säger som alla andra vi träffar. Det är politik som skapat situationen.

Å andra sidan känns det ändå lite tryggare nu än i somras – även om hon försäkrar att migranterna aldrig gjorde något dumt.

I slutändan är ju alla människor, oavsett var man kommer i från. Folk har ju lämnat och lämnar Litauen också, påpekar hon.

– Där finns alla sorters människor och här också. Vi måste hitta något sätt att komma överens.

Anna Hansson/TT

Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Svendubre, en liten by en dryg kilometer från Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Militärpolis stoppar en bil på väg in i gränsområdet mot Belarus.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Jouzas Kurlavicius, Juozas Sadauskas och Ceslovas Mazdzierius snickrar på en paviljong inför nästa års höstfest i byn Latežeris.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Floden Njemen rinner längs gränsen mellan Belarus och Litauen. Utsikt från Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Oavsett varifrån man kommer är vi alla människor, säger Rita i Svendubre.
Foto: Mykolas Juodele/TT

FAKTA

Fakta: Litauen och migranterna från Belarus

Oppositionella i Belarus flyr till Litauen efter "valet" i Belarus sommaren 2020.

I maj 2021 tvingar diktatorn Aleksandr Lukasjenko ner ett plan, på väg mot Litauen, i Minsk. En regimkritisk belarusisk journalist som lever i exil grips.

EU fördömer flygkapningen och inför ekonomiska sanktioner mot Belarus.

I juli börjar migranter från bland annat Irak och Syrien strömma in i Litauen från Belarus. I juli korsar runt 2 900 personer gränsen. Litauen och EU anklagar Belarus för att ligga bakom migrantströmmarna.

I augusti minskar antalet migranter av flera anledningar.

– Irak pausar flyg till Minsk.

– Gränsen stängs och migranter stoppas från att ta sig in i landet.

– Beslut om att stärka gränsen med ett fyra meter högt stängsel tas.

– EU ger ekonomiskt stöd och bidrar med 100 gränsvakter från gränsbevakningsbyrån Frontex.

Litauiska gränspolisen har sedan 3 augusti i år, då gränsen stängdes, stoppat migranter över 7 000 gånger.

Hittills i år har drygt 4 200 personer tagit sig in i Litauen, jämfört med 81 personer 2020.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Fördöms av hela världen – i dag till Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna har rest till Oslo, där den brutala och kvinnofientliga rörelsen hoppas normalisera relationen till länder som man tidigare stridit mot.
Men mötet ska inte ses som ett sätt att legitimera de afghanska islamisterna, enligt Norge.

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT

Utrikes

Turkisk journalist greps – förolämpat Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En tv-journalist i Turkiet har gripits av polisen sedan hon anklagats för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en sändning.

Turkiska journalistförbundet fördömer gripandet av journalisten som riskerar flera års fängelse.

Den välkända tv-journalisten Sedef Kabas greps i sitt hem under natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Människorättsgrupper anklagar återkommande Turkiet för att undergräva pressfriheten genom att gripa journalister och stänga ned regeringskritiska medier, särskilt sedan Erdogan lyckades avvärja kuppförsöket i juli 2016.

Reportrar utan gränser rankade Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

"Kreml vill se prorysk Ukrainatopp"

En ukrainsk soldat under en övning i Kiev. Arkivbild.
Foto: Efrem Lukatsky/AP
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva ser på möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina, i ett pressmeddelande.

Enligt uppgift övervägs den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som potentiell kandidat.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering. Påståendena baseras på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Utrikes

Jacinda Ardern skjuter upp bröllop

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Arkivbild.
Foto: Mark Mitchell/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nya Zeeland inför nya coronarestriktioner, bland annat munskyddstvång och begränsningar av hur många personer som får träffas.

Beskedet kom efter att nio personer i en familj som flugit mellan norr och söder i landet visat sig vara smittade av omikronvarianten.

Premiärminister Jacinda Ardern sade, när hon informerade om de nya restriktionerna, att hon därför på obestämd tid ställer in sitt planerade bröllop med partnern Clarke Gayford.

Utrikes

Mexikos Amlo har skrivit politiskt testamente

Mexikos president Andrés Manuel López Obrador vill lämna efter sig ett ideologiskt arv. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har haft frågetecken kring sin hälsa och skrivit ett politiskt "testamente".
PREMIUM

Tanken är att presidentens partikamrater ska kunna läsa dokumentet efter hans död för att deras vänsterrörelse ska fortsätta i en riktning som dess ledare och grundare har stakat ut.

– Jag tror inte att det kommer behövas, säger López Obrador – som kallas "Amlo" efter sina initialer – efter att han har legat på sjukhus och genomgått en kateterisering.

68-årige López Obrador drabbades av en hjärtattack under 2013 och lider av högt blodtryck. När han genomgick ett arbetstest för några veckor sedan befarade läkare att han kunde ha en blodpropp. En planerad kateterisering fick dock skjutas fram några veckor då presidenten smittades av coronaviruset.

Ingreppet, där en smal slang förs in i en artär, genomfördes i fredags och uppges ha visat att allt ser ut som det ska.

Andrés Manuel López Obrador grundade partiet Morena (kort för ungefär Rörelsen för nationell förnyelse) 2014 och är dess obestridlige frontfigur. Det har tidigare väckt frågor om hur det blir 2024, då hans mandatperiod löper ut och han inte får ställa upp på nytt.

"Amlo" har inte avslöjat något om innehållet i det ideologiska arv han har för avsikt att lämna efter sig.

Utrikes

Marinchef avgår efter uppmärksammad kommentar

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår efter kontroversiella uttalanden om säkerhetspolitik. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tysklands marinchef Kay-Achim Schönbach avgår sedan han gjort flera mycket kontroversiella uttalanden under en resa till Indien.

Schönbach sade under besöket att han inte tror på en förestående rysk attack mot Ukraina, och att Rysslands president Vladimir Putin vill ha respekt, enligt ett videoklipp som lagts ut på internet.

– Det skulle vara lätt att ge honom den respekt han vill ha och förmodligen förtjänar, säger Schönbach.

Marinchefen som benämner sig själv som en "mycket radikal romersk-katolsk kristen" sade vidare att Tyskland och Indien behöver det kristna Ryssland vid sin sida mot Kina.

Schönbach har sedan dess bett om ursäkt för sina uttalanden, och skriver på Twitter att de gav uttryck för hans personliga uppfattningar och på intet sätt är den tyska försvarsmaktens eller marinens officiella ståndpunkt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL