Utrikes

CNN sparkar Cuomo – slutet på New York-dynasti

Chris Cuomo får sparken från CNN. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nyhetsbolaget CNN sparkar sitt högprofilerade nyhetsankare Chris Cuomo. Den en gång så mäktiga Cuomodynastin är därmed slagen i spillror.
"Det är inte så här jag ville att min tid vid CNN skulle sluta", säger han i ett uttalande.
PREMIUM

Beskedet kommer efter att en stor mängd dokument släppts som visat att Chris Cuomo hjälpt sin bror, dåvarande guvernör i delstaten New York, att hantera anklagelser om sexuella trakasserier.

Chris Cuomo var en av den amerikanska nyhetsbolagets största namn. Han ledde "Cuomo Prime Time", ett program med några av kanalens högsta tittarsiffror.

Anledningen till att han hamnade i blåsväder är det nära familjebandet till den tidigare guvernören, som i sin tur var en av Demokraternas stora namn och vars hantering av coronapandemin fick beröm.

Andrew Cuomo förekom under glansdagarna ofta via videolänk i Chris Cuomos tv-program. Förutom att prata om pandemisituationen kunde de ses munhuggas om vem som egentligen var favoritsonen.

Men guvernören anklagades för sexuella trakasserier från ett flertal kvinnor, och tvingades i augusti att kliva av posten.

"Det är inte så här jag ville att min tid vid CNN skulle sluta men jag har redan berättat varför och hur jag hjälpte min bror", säger Chris Cuomo i ett uttalande på Twitter.

"Ingen rådgivare"

Han har tidigare sagt att han försökt att finnas där för Andrew Cuomo.

– Jag är ingen rådgivare, jag är en bror, förklarade han i sitt tv-program när Andrew Cuomo avgick i augusti.

Men i måndags släppte Letitia James, åklagare och chef för delstatens justitiedepartement, en stor mängd dokument kring utredningen av guvernören, som visade att Chris Cuomos roll i hanterandet av skandalerna har varit större än tidigare känt.

Chris Cuomo erbjöd sig att ta kontakt med källor, inklusive andra journalister, för att ta reda på om fler kvinnor skulle träda fram mot hans bror. Han agerade trots sina påståenden just som en slags informell rådgivare, och använde sina journalistiska kontakter för att hjälpa guvernörens stab.

CNN stängde först av sitt ankare för att närmare undersöka dokumenten, vilket nu alltså har lett till att han får gå.

"Vi anlitade en respekterad advokatfirma för att genomföra granskningen, och har sparkat honom, med omedelbar verkan", skriver CNN i ett uttalande på lördagen.

Slutet på en dynasti?

Cuomofamiljen är något av en dynasti i New York. Mario Cuomo, pappa till bröderna, valdes till guvernör tre gånger och satt tolv år vid makten. Andrew Cuomo hade siktet inställt på en fjärde mandatperiod, när han tvingades bort.

"Och så har ytterligare en politisk dynasti tagit slut. Som Kennedydynastin före den, är Cuomodynanstin över i tragedi och personliga misslyckanden", skrev Bill Schneider, professor emiritus vid George Mason University i en kolumn i The Hill redan när Andrew Cuomo avgick.

Och nu har även lillebror tvingats bort från strålkastarljuset.

Gustav Sjöholm/TT

Tidigare guvernören Andrew Cuomo framför dottern Michaela Cuomo efter att han meddelat att han avgår som guvernör.
Tidigare guvernören Andrew Cuomo framför dottern Michaela Cuomo efter att han meddelat att han avgår som guvernör.
Foto: Seth Wenig/AP/TT
Pappa Mario Cuomo 1984. Han dog på nyårsdagen 2015.
Pappa Mario Cuomo 1984. Han dog på nyårsdagen 2015.
Foto: AP/TT

Utrikes

Armeniens president avgår

Armeniens president Armen Sarkissian vid FN:s klimatmöte i Glasgow i höstas.
Foto: Adrian Dennis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Armeniens president Armen Sarkissian har meddelat att han avgår från sin post, med hänvisning till att han inte haft möjlighet att påverka politiken under tider av nationell kris.

"Presidenten har inte de nödvändiga verktygen för att påverka de viktiga processerna för utrikes- och inrikespolitik i svåra tider för folket och landet", säger Sarkissian i ett uttalande på sin officiella hemsida.

Sarkissian stod i centrum för en inrikespolitisk kris under förra året som bröt ut i kölvattnet av kriget mellan Armenien och dess långvariga rival Azerbajdzjan om kontroll över den omtvistade regionen Nagorno-Karabach.

Presidentrollen är till stor del ceremoniell och den verkställande makten vilar i första hand hos premiärminister Nikol Pasjinjan.

Sarkissian och Pasjinjan har bland annat varit oense om beslutet att avsätta chefen för militärens generalstab.

Utrikes

WHO: Pandemin i Europa kan snart vara över

WHO:s Europachef Hans Kluge tror att pandemin kan vara på väg att ebba ut i Europa. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) spår att omikronvarianten kan innebära slutet på coronapandemin i Europa.

WHO:s Europachef Hans Kluge säger att så många som 60 procent av befolkningen i Europas länder kan ha infekterats av omikronvarianten fram till mars månad.

– Det är troligt att regionen rör sig mot ett slags slutspel för pandemin, säger Kluge.

WHO förutspår ett slags global immunitet i några veckor eller månader sedan omikronvarianten har svept fram över världen, på grund av att många har vaccinerat sig eller infekterats av viruset.

– Vi räknar med att det kommer en lugn period innan covid-19 kan komma tillbaka mot slutet av året, men inte nödvändigtvis som en pandemi, säger han.

Omikronvarianten stod för 15 procent av alla bekräftade fall i WHO:s Europaregion den 18 januari, jämfört med drygt 6 procent en vecka tidigare.

Utrikes

Soldatuppror och strider i Burkina Faso

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Soldater i Burkina Faso gör uppror och skott ljuder från flera militära anläggningar.
Regeringen tillbakavisar påståenden om att den har störtats.

Soldaterna kliver ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

– Vi vill ha tillräckliga resurser för striderna, säger en soldat i myteriet på en militärbas i huvudstaden Ouagadougou, i en ljudinspelning som skickats till AFP.

Skottlossning har rapporterats från flera militära anläggningar i landet, från söndagsmorgonen och framåt. En stor militärbas i huvudstaden hade tidigt på söndagen omringats av maskerade soldater som avlossade skott i luften.

Hävdar kontroll

Regeringen har gått ut och dementerat uppgifter som sprids i sociala medier om att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelar regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Försvarsminister Barthélémy Simporé uppger i tv att "inga av republikens institutioner har rubbats".

Soldaterna har av allt att döma inga synpunkter på huruvida presidenten Roch Christian Kaboré borde sitta kvar eller inte. De krav som framkommit handlar utöver de militära resurserna bland annat om mer stöd till soldaters anhöriga.

Grep möjliga kuppmakare

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

I december, efter veckor av missnöjesyttringar, upplöste Kaboré regeringen. För en dryg vecka sedan greps tolv personer – däribland en regeringskritisk överste som har fört befäl i strider mot jihadisterna – misstänkta för ett kuppförsök.

Vid sidan av det militära myteriet fortsätter civila protester. I lördags använde polis tårgas för att skingra en folkmassa med ett hundratal deltagare i Ouagadougou och tiotals demonstranter greps.

Under söndagen har protesterna dock fortsatt och vid dessa har regeringspartiet MPP:s kansli stuckits i brand. Branden förstörde hela bottenvåningen i byggnaden, enligt AFP:s utsända.

De demonstrerande burkinierna sympatiserar med armén.

– Vi vill att militären tar makten. Vår demokrati är inte stabil, säger demonstranten Salif Sawadogo till AP, bland tårgas på ett torg i Ouagadougou.

Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Det finns inga uppgifter om gripna eller skadade.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti har valt ny ledare

Morten Messerschmidt talar vid det extrainsatta årsmötet i Herning.
Foto: Bo Amstrup/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Ett splittrat Dansk Folkeparti som radat upp nederlag har en ny ledare.
Folketingsledamoten och favoriten Morten Messerschmidt väljs med stort stöd, men tiden är knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Messerschmidt fick fler än 60 procent av partidelegaternas röster vid ett extrainsatt årsmöte i Herning.

– Nu kommer en tid där vi ska ena vårt parti, där vi ska samla vårt parti och där det kommer att finnas plats för alla, sade den nyvalde partiledaren när resultatet stod klart, enligt Ritzau.

– Det kommer inte att komma några repressalier för sådant som skett under den tid som har gått. Nu ska vi gå framåt tillsammans.

Vid succévalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna sökt sig bort från det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

Thulesen Dahl var inte närvarande vid valet av sin efterträdare, då han testade positivt för covid-19 tidigare i veckan. Han hade inte heller tagit ställning i frågan om vem det borde bli.

Morten Messerschmidt sågs som klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget. Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, sade Erik Holstein till TT inför söndagens avgörande möte.

Besviken rival

Även om Messerschmidt stöttades av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) tog fyra parlamentskollegor ställning för hans främste utmanare Martin Henriksen. Ett par av dem har även sagt att de kommer överväga att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Även Henriksen säger att han kommer att gå hem från stämman och fundera på framtiden. Han har länge drivit en islamofobisk linje och anser att partiet bör slå an en ännu hårdare ton i framför allt invandringsfrågan.

– Det råder inga tvivel om att de som har försökt tvinga bort mig från partiet under de senaste två-tre åren nu har fått den absoluta makten i partiet, säger han.

Den tredje kandidaten var Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Utrikes

Hårda strider vid IS-fängelse i Syrien

En SDF-soldat i norra Syrien. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna fortsätter att rasa för fjärde dagen i rad utanför ett fängelse i al-Hasakah i norra Syrien där tusentals IS-medlemmar hålls fängslade, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Sammanlagt 136 människor har dödats sedan striderna inleddes med torsdagens fritagningsförsök där ett hundratal IS-medlemmar stormade fängelset. Bland de döda finns 84 IS-medlemmar, 45 kurdiska soldater och sju civila, enligt SOHR.

Kurdiskledda SDF har säkrat merparten av fängelset och det kringliggande området, med undantag för några delar av fängelset som fortfarande kontrolleras av fängslade IS-medlemmar, enligt SOHR.

SDF säger i ett uttalande att dess soldater har spärrat av fängelset för att fångarna inte ska kunna rymma.

Den USA-ledda koalitionen har genomfört flera flyganfall mot IS-mål i området under söndagens strider.

Minst 3 500 misstänkta IS-medlemmar hålls i fängelset.

Utrikes

Journalist häktad – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har häktats anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård.

Kabas greps i sitt hem under natten till i lördags, bara timmar efter det att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

På söndagen häktades hon sedan domaren gått på åklagarsidans linje att det fanns risk för att hon skulle fly.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Sedan 2014 har fler än 35 500 fall av förolämpningar av Erdogan anmälts och nästan 13 000 har lett till fällande domar.

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som eskalerat efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Utrikes

Operaälskarens skandalkantade väg till toppen

Morten Messerschmidt, 41, är ny partiledare för Dansk Folkeparti. Här syns han tillsammans med sin flickvän Dot Wessman, 63. Arkivbild.
Foto: Martin Sylvest/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Han beskrivs som en operaälskare, men ska nu leda ett parti som alltid anspelar på det typiskt danska.
Morten Messerschmidt är ny partiledare för Dansk Folkeparti, men vägen till toppen har kantats av skandaler.

Med Morten Messerschmidt som ny partiledare för Dansk Folkeparti är det den nya generationen som för första gången leder det invandringskritiska partiet. De tidigare partiledarna Pia Kjærsgaard och Kristian Thulesen Dahl var båda med och bildade partiet 1995.

Den nu 41-årige Messerschmidt sågs tidigt som en påläggskalv inom partiet. Han blev invald i folketinget som 25-åring, men tog 2009 plats i Europaparlamentet i stället och blev fem år senare omvald. Båda gångerna slog han det danska EU-rekordet vad gäller personliga röster.

Radioprogram om klassisk musik

Frontfiguren Kjærsgaard och andra DF-politiker brukar under valkampanjer försöka locka väljare genom att servera korv från pølsevagnar, men den juristutbildade Morten Messerschmidt beskrivs som en ostron- och operaälskare. Han är till och med värd för ett program om klassisk musik på en dansk radiokanal.

Hans politiska karriär har kantats av en del skandaler. Under sin tid i ungdomsförbundet blev han som 21-åring dömd till 14 dagars villkorlig fängelse för att ha brutit mot den så kallade rasismparagrafen. Detta efter att ha tryckt upp annonser med bilder på huvklädda män med en koran i handen och en text som påstod att "ett multietniskt samhälle" leder till "massvåldtäkter" och "kvinnoförtryck".

"Hyllar Hitler på Tivoli"

Några år senare hamnade Messerschmidt på kvällstidningen BT:s förstasida med rubriken "Hyllar Hitler på Tivoli". Tidningen påstod att DF-politikern gjort nazihälsningar, sjungit nazisånger och hyllat Adolf Hitler under en alkoholstinn aprildag 2007 på nöjesparken mitt i Köpenhamn.

Uppbackad av partiet drog politikern tidningen inför rätta. Två år senare dömdes en tidigare chefredaktör och en journalist till dagsböter för publicitetsskada och Messerschmidt blev rentvådd.

Nu går 41-åringen ytterligare en kamp i rätten. Förra sommaren dömdes han till sex månaders villkorligt fängelse för svindleri av EU-medel och förfalskning av dokument under sin tid som parlamentariker. Domen revs dock nyligen upp sedan domaren i fallet bedömts vara jävig och rättegången måste tas om i tingsrätten.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Morten Messerschmidt

Morten Messerschmidt är född 13 november 1980 i Frederikssund på Själland.

Han bor i Köpenhamn och är sedan många år tillbaka tillsammans med den danska sångerskan Dot Wessman.

Han har en kandidatexamen i juridik från Köpehamns universitet och blev 2005 för första gången invald i det danska parlamentet folketinget för Dansk Folkeparti.

Fyra år senare blev han en av partiets EU-parlamentariker och när han 2014 blev omvald fick han drygt 465 000 personliga röster, vilket är fler än någon annan tidigare dansk politiker har fått i ett EU-val.

Efter valet 2019 blev Messerschmidt återigen folketingsledamot och är vice partiledare samt talesperson för kulturfrågor.

Messerschmidt var 2003 med i reality-programmet Big Brother VIP, som bestod av kändisar.

Källa: Ritzau.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL