Inrikes

Stress och svamp hotar skogens gröna konung

Granar är generellt mer känsliga för ett varmare klimat än exempelvis tallar. Arkivbild.
Foto: Jens Meyer/AP/TT
Inrikes
Inrikes Granen står så grön och grann i stugan. Eller? Julfirandets glittrande mittpunkt är allt mer sårbar i en varmare värld.
PREMIUM

Granen har en viktig roll att spela i Sverige. Förutom att dra in pengar när den förvandlas till virke gör den klimatet en stor tjänst som kolsänka. Dessutom är den en av julens huvudpersoner i egenskap av stämningshöjare och danscentral.

Men bortom glitter och glam kämpar granen mot klimatförändringarnas effekter. Att den globala uppvärmningen går allt snabbare på grund av människans utsläpp av växthusgaser är vetenskapen överens om. Världen är redan 1,1 grader varmare jämfört med förindustriell tid och med nuvarande klimatpolitik fortsätter kurvan uppåt.

– Gran är generellt mer känslig för ett varmare klimat än exempelvis tall. Det beror bland annat på att den i Sverige har kommit norrifrån och vandrat nedåt, säger Jonas Rönnberg, docent i skogshushållning och föreståndare för SLU Skogsskadecentrum.

– Klimatförändringarna går snabbare än tidigare och granarna hinner inte anpassa sig. De trivs inte lika bra i extremväder, med långa besvärliga perioder av torka och stora variationer i nederbörd och temperatur.

"Varningssignal"

Torka, som under den extrema sommaren 2018, får stressade granar att tappa barr och kan påverka dem i flera år. Det visar bland annat en studie från Lunds universitet om hur kol- och vattenbalanser i nordeuropeiska skogar påverkades av torkan. Granskogen Hyltemossa i Skåne fick hela sitt upptag av koldioxid utraderat.

– Normala år har den här skogen ett stort upptag av koldioxid, 300 gram kol per kvadratmeter, men under torråret 2018 försvann hela upptaget, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi, om sin studie.

– Året efter var respirationen så hög att 2019 också slutade på noll. Träden överlevde men effekten på klimatet är inte positiv eftersom vi räknar med skogen som kolsänka. Det är en varningssignal inför framtiden, om torråren blir vanligare.

Försvagade och stressade granar blir också lättare måltavla för angrepp från svampar, skadeinsekter och djur.

Andra våg

Granbarkborren orsakar stor förödelse och det pågående utbrottet, som utlöstes av torkan och värmen 2018, har redan dödat 2,5 gånger större volym granskog än vad som dödades sammanlagt mellan ungefär 1950 och 2017, enligt Skogsstyrelsen.

– Om många träd samtidigt är försvagade eller dör kommer skadegörarna som en andra våg. Friska träd har en helt annan möjlighet att försvara sig, säger Emma Holmström, docent i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi måste möta klimatförändringarna med förändrad skogsskötsel. Tänka annorlunda när det gäller val av trädslag, omloppstider, hur man planterar och gallrar och öka alternativen med hyggesfritt och naturnära metoder.

Ett mer extremt väder föder också andra problem. Mildare vintrar innebär längre säsong för spridning av sporer från svampar som rotticka, men ger också möjlighet för vissa skadeinsekter att svärma under längre tid. Storm- och frostskador är andra hot.

– Granarna kommer inte att dö och försvinna i morgon. Det kommer att finnas julgranar även nästa år och om tio, säger Rönnberg.

– Men vi kan inte bortse från klimatförändringarna. Alla klimatmodeller tyder på att extremåren kommer att bli mer frekventa. Vi måste minska klimatförändringarna nu, det är akut, men också anpassa oss till det som vi inte kommer undan längre.

Klimatsmart julgran?

Bortom skogen hamnar granen i ett annat fokus när det lackar mot jul. Medvetna konsumenter klurar på vad som är bäst för miljö och klimat – äkta eller plast?

Förespråkare för det konstgjorda alternativet lyfter gärna bekvämligheten i att ha en julgran som kan användas om och om igen. De som drar en lans för den äkta granen framhåller i sin tur ofta att de är närproducerade och mer naturliga.

Forskare i Italien undersökte saken för ett par år sedan. De räknade in transport och produktion och landade i att en äkta odlad gran orsakar utsläpp på nästan två kilo koldioxidekvivalenter medan en enkel plastgran från Kina genererar runt 11 kilo.

Plastgranen tycks bli mer klimatsmart än den äkta först efter 16 års användning, enligt studien.

– Den mest klimatsmarta granen står kvar i skogen. Det är osmidigt att ta ner en gran som just har börjat växa och binda in mycket koldioxid. Och det kostar en del i utsläpp att åka och hämta granen och sedan göra sig av med den efter jul, säger Rönnberg.

– I jämförelse med mycket annat i världen finns det dock långt värre saker för klimatet än att plocka in en äkta gran i hemmet. Men det är viktigt att vara medveten.

Sofia Eriksson/TT

Plastgranen är populär i många hushåll. Men för klimatet är det oftast bättre med en äkta gran. Arkivbild.
Plastgranen är populär i många hushåll. Men för klimatet är det oftast bättre med en äkta gran. Arkivbild.
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Granen är central för många julfirare i Sverige. Arkivbild.
Granen är central för många julfirare i Sverige. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

FAKTA

Fakta: Gran

Gran växer vild i Europa norr om Alperna och Balkanbergen, i mellersta och norra Ryssland samt i norra Asien till Stilla havet.

Granen är ett rakt och högstammigt träd som kan bli uppemot 60 meter högt. Barken är tunn, slät och i norra Sverige gråaktig, i södra Sverige först rödbrun och vid stigande ålder gråaktig.

Gran invandrade till Sverige från norr och öster för omkring 5 000 år sedan.

Trädet har ett ytligt rotsystem, vilket medför att det är känsligt för hård vind och på vissa marker för torka. Gran tål stark kyla men är känslig för stark värme. Nyskjutna skott är mycket ömtåliga för sena vårfroster.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Misstänkt attack mot radhus i Nacka

Polisen utreder en händelse i ett radhus i Nacka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En familj i Nacka, öster om Stockholm, väcktes sent på måndagen av ljudet av smällar och glaskross. En ruta hade krossats och det fanns glassplitter i ett rum. Det är oklart vad som orsakat skadan men det kan ha rört sig om skottlossning.

– Det kan inte uteslutas då de hört smällar. Tekniker får nu undersöka skadorna, säger polisens presstalesperson Carina Skagerlind till TT.

Ingen person ska ha skadats.

Enligt polisen pågår flera utredningsåtgärder och man ska också granska kameramaterial.

Inrikes

Okänd våldsman attackerade familj i deras hem

En våldsam och drogpåverkad man tog sig in i en villa i Örebro. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En aggressiv och drogpåverkad man i 30-årsåldern tog sig på måndagskvällen in i en villa i Adolfsberg i utkanten av Örebro och attackerade de tre personer som fanns hemma, däribland barn. Polis tillkallades och mannen kunde gripas efter handgemäng.

– Han är obekant för familjen och har ingen koppling till dem, säger Torbjörn Roos, vakthavande befäl vid polisen, till TT.

Mannen kastade bland annat glas mot familjen som barrikaderade sig i ett sovrum på övervåningen och låste dörren. Den aggressive mannen slet och drog i dörren men lyckades inte ta sig in. När en polispatrull kom in i huset gjorde han kraftigt motstånd, han reagerade inte när poliserna använde pepparspray men de lyckades ändå övermanna honom.

Mannen misstänks nu för grovt hemfridsbrott, försök till misshandel, försök till våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd samt narkotikabrott avseende eget bruk.

Inrikes

Ordningsvakt åtalas för misshandel

En ordningsvakt åtalas misstänkt för misshandel efter ett ingripande i Östersund 2020.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes På en video syns en ordningsvakt trycka knäet mot halsen på en tillsynes avsvimmad man. Nu åtalas vakten misstänkt för misshandel, rapporterar SVT Jämtland och Östersunds-Posten.
PREMIUM

Händelsen inträffade utanför en krog i Östersund i mars 2020. Efter att ha blivit avvisad och därefter försökt ta sig in igen brottades den unge mannen ner på marken av en ordningsvakt och krogens entrévärd.

I ett videoklipp, som enligt SVT Jämtland fick stor spridning efter att 46-årige George Floyd dött under ett polisingripande i USA, ses ordningsvakten sitta över mannen med ett knä tryckt mot dennes hals.

Efter en stund märker vakten att mannen inte är kontaktbar, och börjar skaka hans lealösa kropp. Mannen säger själv till SVT Jämtland att han snabbt vaknade igen och kunde lämna platsen på egen hand.

Han polisanmälde aldrig vakten, men nu har åklagare fattat beslut om att väcka åtal för misshandel.

Enligt SVT uppger åklagaren i stämningsansökan att vakten, en man i 45-årsåldern, med uppsåt satt sitt knä på mannens hals så att denne orsakats smärta och förlorat medvetandet.

Som bevisning åberopas filmen, flera vittnen samt den polis som ansvarar för utbildningen av ordningsvakter i länet.

Den misstänkte mannen nekar till brott.

Simon Uggla/TT

Inrikes

Man anhållen för mordförsök i Jönköping

En man i 25-årsåldern har anhållits misstänkt för mordförsök och grovt olaga hot. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 25-årsåldern har anhållits i Jönköpings kommun, misstänkt för mordförsök och grovt olaga hot, efter att ha angripit en man i 30-årsåldern.

– Han ska ha använt sig av någon form av tillhygge. Det ska ha varit nära förestående att skada, säger polisens presstalesperson Björn Öberg.

Mannen som blev angripen klarade sig utan skador. De två männen är bekanta med varandra och det var den hotade mannen som själv larmade polisen till en lägenhet i bostadsområde sydväst om Huskvarna på måndagseftermiddagen.

Inrikes

Polisen trappar ned drönarinsats

Per Engström, kommenderingschef för den nationella särskilda händelsen drönare säger att insatsen nu kommer att trappas ned. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Polisen kommer under veckan trappa ned den särskilda insats som inleddes efter att det inkommit flera observationer av drönare över Sverige.
PREMIUM

Per Engström, som är kommenderingschef för den nationella särskilda händelsen drönare, säger till TT att det nu lugnat ned sig betydligt med observationer av drönare.

– Vi har nu kommit i kapp med avrapportering, inhämtning av information med mera och har kunnat avfärda huvuddelen av de här drönarna på olika sätt. Vi har kunnat få naturliga förklaringar till de flesta av drönarobservationerna, säger Per Engström.

Det var flygplan

De förmodade drönarna har bland annat visat sig vara flygplan.

– Vi har gjort jämförelser med tidtabeller och annan flygteknisk data och på det sättet kunnat avgöra vissa saker.

Att ett flygplan, under dygnets mörka timmar, kan uppfattas som en drönare är inte så konstigt, säger Per Engström.

– Det är svårt att göra de här observationerna på rätt sätt. Det är mörker inblandat vid de flesta observationerna vilket gör avståndsbedömningen väldigt svår.

Den särskilda nationella händelsen som inleddes när drönarobservationerna började rapporteras in till polisen kommer nu under veckan att trappas ned.

Säpo utreder

– Vi börjar mer och mer komma mot att det inte är någon speciell ökad aktivitet jämfört med normalbilden, säger Per Engström.

Några av observationerna som gjordes tidigare i månaden har lämnats vidare för utredning av Säkerhetspolisen. Vice chefsåklagare Hans Ihrman, som leder förundersökningen om de observationer som gått till Säpo, sade till TT förra veckan att det då endast gällde observationer som gjorts vid kärnkraftsverk.

TT har sökt Hans Ihrman för en kommentar om hur utredningarna kring dessa observationer fortskrider men har inte nått honom.

Beatrice Nordensson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Glupsk gädda hittad hängd under bro

Bilden på den glupska gäddan har spridits på sociala medier under veckan. Arkivbild.
Foto: Yael Seligsohn/Sveriges Radio/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Bilden på en fastfryst gädda med en gös i munnen spreds som en löpeld i olika medier förra veckan, och har även uppmärksammats i Danmark och Norge. Gäddan tros ha kvävts av gösen och sedan flutit upp mot ytan med sin sista måltid kvar i munnen.

I helgen hittades gäddan hängd i ett rep under en hög vägbro i Knivsta. Någon ska ha hackat upp fisken ur isen och sedan hängt upp den till allmän beskådan, skriver UNT.

– Jag tror det var runt 22-tiden i fredags kväll som jag passerade under Gredelbybron och såg att gäddan hängde i ett rep någon meter under bron. Repet var fastsatt i en liten träbro som det går att klättra ut på under bilbron, säger Fredrik Backlund, som lade ut en bild på den hängande gäddan på Facebook, till tidningen.

Backlund säger till SVT Uppsala att gäddan inte längre hängde kvar i bron när han senare passerade platsen igen.

Inrikes

Sprillans Saab från 1980 gick för 500 000

En Saab 96 av 1980 års modell gick under klubban för en halv miljon kronor. På bilden fronten på en annan vintage-Saab, av tidigare årgång, fotograferad utanför Grand Hotel i Stockholm 2014.
Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En nyinköpt Saab 96 ställdes i en lada för över 40 år sedan. Där stod den kvar tills den hittades och dammades av – nu har den sålts på auktion för en halv miljon kronor.

Den akaciagröna Saaben hittades i ladan i Nossebro i Västergötland bland skrot och skräp av Frank Gausland, vd för ett auktionsföretag i Göteborg.

– Redan när jag såg bakdelen på Saab:en växte nyfikenheten men det var först när vi såg mätarställningen som vi förstod att vi funnit något unikt, säger han till Göteborgs-Posten.

Mätarställningen stod på sju kilometer och mycket tyder på att bilen stått parkerad i ladan sedan 1980. Ett rekommenderat marknadsvärde på 250 000 kronor sattes på veteranbilen – men det blev till slut 500 000 kronor

– Det ligger lite i överkant för vad jag trodde, men det är inte orimligt eftersom det är en unik bil, säger Gausland till GP.

Köparen ska vara en samlare någonstans i Sverige.

Inrikes

Linde hos Nato: Alliansfriheten tjänar oss väl

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsar på utrikesminister Ann Linde vid måndagens möte i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nato samarbetar gärna med Sverige och Finland och lovar att dörren till medlemskap alltid står öppen.
Fast tills vidare får Nato-chefen vänta på några medlemsansökningar.
– Alliansfriheten tjänar oss väl, anser utrikesminister Ann Linde i Bryssel.
PREMIUM

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flitigt fått upprepa på sistone att militäralliansen inte tänker lyssna på Rysslands krav på att stoppa ytterligare nytillskott.

Det gör han även efter att ha tagit emot utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto i Bryssel på måndagen.

– Vi står fast vid varje lands rätt att välja sina allianser. Natos dörr är fortsatt öppen. Det är bara upp till Finland och Sverige att välja sin egen väg – inte Ryssland, inte någon annan, fastslår Stoltenberg på presskonferensen efteråt.

"Respekterar"

Återigen betonar han dessutom att Nato inte har något att anmärka på Sveriges och Finlands beslut att än så länge inte söka medlemskap.

– Även om Nato samarbetar nära med Sverige och Finland respekterar vi fullt ut er starka och självständiga säkerhetspolitik, säger Nato-chefen.

För svensk del står Ann Linde också fortsatt fast vid alliansfriheten.

– Varje land har sina egna förutsättningar för vad som bäst bidrar till att hålla befolkningen utanför krig och ha fred i landet. Vi har en lång erfarenhet av den militära alliansfrihet som har tjänat oss väl länge, också i väldigt svåra situationer. Och vi är övertygade om att den fortsätter att tjäna oss väl, säger utrikesministern efter mötet med Stoltenberg.

Nato-option?

Till skillnad mot Sverige har Finland formellt uttalat en särskild Nato-option, som även efterlyses av delar av den svenska oppositionen. Linde anser dock att den finländska optionen inte spelar någon större roll i sammanhanget.

– I stort sett ingenting. Det är ju bara att man har tydligt sedan 25 år tillbaka uttryckt i Finland att man håller dörren öppen för Nato. Vår utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin handlar ju om att vår militära alliansfrihet tjänar oss väl – men vi har en full handlingsfrihet att om läget så kräver kunna diskutera om hur vi vill göra. Vi är väldigt samstämmiga med Finland, bedyrar Linde i Bryssel.

Nära samarbete

Måndagens möte var till för att utbyta information om Ukraina-läget och än en gång förmedla den nordiska synen på de krav som Ryssland försöker ställa på Nato och USA.

– Det är väldigt viktigt att vi är med och att inte saker bestäms över huvudet på oss, säger Finlands Pekka Haavisto.

Jens Stoltenberg ger samtidigt gott betyg till det nära samarbete som Nato har med de Sverige och Finland och ser gärna ännu fler övningar tillsammans.

Med tanke på oron i öst ger han dessutom en extra tumme upp för Sveriges militära förstärkningar på Gotland.

– Det är strategiskt viktigt för hela Östersjön, anser Nato-chefen i Bryssel.

Rättad: I en tidigare version angavs i faktarutan fel antalet länder som tillkommit i Nato.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nordatlantiska fördragsorganisationen

Nato är en förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – North Atlantic Treaty Organization – vilket hänvisar till det fördrag som undertecknades i Washington den 4 april 1949 där undertecknarna lovade varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån.

Huvudpunkten är fördragets artikel 5: "Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt."

Ursprungligen fanns tolv länder med i Nato: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) och Nordmakedonien (2020).

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL