Inrikes

Nya naturreservat i fjällnära skog

Allmänningsskogarna i Västerbotten får nya naturreservat. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Beslut har tagits om flera nya naturreservat i Västerbottens läns fyra allmänningsskogar, rapporterar P4 Västerbotten.

Det handlar om en total yta på 25 000 hektar i den fjällnära skogen. Bland annat utökas Njakafjälls naturreservat i Vilhelmina övre allmänningsskog.

Anders Pettersson, skogsförvaltare i Sorsele, beskriver det som ett historiskt steg.

– Man bedömer att de här områdena är unika och värdefulla i ett nationellt men kanske framför allt i ett internationellt perspektiv, säger han till radion.

Allmänningarna får dela på 450 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Skogsbruket stoppas men de över 3 000 skogsägarna behåller jakt- och fiskerätt.

Inrikes

10 000 med utvisningsbeslut avvek förra året

Migrationsverket på Pyramidvägen i Solna . Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Under 2021 gjordes över 10 000 polisanmälningar av personer som avvikit efter att de fått ett utvisningsbeslut, enligt SVT Nyheter.

Förra året överlämnade Migrationsverket drygt 18 000 ärenden till polisen om personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men där det bedömdes behövas en polisinsats för att verkställa avvisningen.

Av dem har 10 000 anmälts som efterlysta av polisen efter att de avvikit.

Om personerna fortfarande befinner sig i Sverige är svårt att veta.

– Vi har människor som befinner sig i vårt samhälle som vi inte känner till och som ingen har kontroll över, säger Cajsa Velden, chef på Nationella gränspolisen, till SVT.

Siffran över antalet personer som avvikit har legat mer eller mindre konstant de senaste åren, med en något nedåtgående trend. För fem år sedan var siffran 12 235.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes

Olof Palmepriset 2021 går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Man knivskuren i halsen – tre anhållna

En man har förts till sjukhus efter att ha blivit knivskuren i Ovanåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 20-årsåldern hittades med en knivskada i halsen i Ovanåker på söndagskvällen. Tre män har anhållits misstänkta för mordförsök.

Mannen, som hittades utomhus, fördes till sjukhus med ambulans och skadorna rapporterades inledningsvis vara allvarliga.

– Det senaste jag hörde var att han skulle opereras och att han var vaken och talbar, säger Andrew Tomkinson, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom in till polisen strax före klockan 21.

– Vad jag förstår ska en läkare ha varit på plats och kunde snabbt ge den hjälp han eller hon kunde, säger Andrew Tomkinson.

Två män, också de i 20-årsåldern, greps en kort stund efter händelsen och misstänks nu för mordförsök. Någon timme senare greps ytterligare en man i samma ålder, uppger polisen på måndagsmorgonen.

– De tre är nu anhållna, säger polisens presstalesperson Tommy Eriksson.

Polisen har arbetat med samla in vittnesuppgifter och har gjort en teknisk undersökning på brottsplatsen.

– Vi har tagit vissa beslag och säkrat spår, men mycket mer än så kan jag inte säga, säger Tommy Eriksson.

Inrikes

Inga kontroller av arbetsmiljön för hemarbete

Arbetsmiljöverket har inte gjort några kontroller av arbetsmiljön för anställda som jobbar hemifrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om att personer som jobbar hemifrån upplever mer ensamhet, otydligare gränser mellan arbete och fritid, samt svårigheter att känna sig delaktig i arbetslaget.

Trots det har myndigheten inte gjort en enda kontroll av arbetsmiljön för anställda som jobbade hemifrån under förra året, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Arbetsgivare är ansvariga för arbetsmiljön även för de medarbetare som jobbar hemma, enligt arbetsmiljölagen. Men det har alltså inte gjorts några riktade kontroller för att se hur de förhindrar problem med hemarbete.

– De inspektioner vi har genomfört under pandemin har handlat mycket om hur man förebygger smittrisker och att det system man har för sitt arbetsmiljöarbete fångar upp relevanta risker, säger Pernilla Persson Niia, egionchef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Väst, till Ekot.

Hon tror dock att hemarbete är ett område som kommer kontrolleras mer framöver.

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

En tom förhandlingssal i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är cirka tio procent fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16-20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

Misshandlade sambo igen – döms till fängelse

En man på Gotland döms för att han vid upprepade tillfällen misshandlat sin sambo. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern på Gotland döms för att han flera gånger misshandlat sin sambo. Det är andra gången på två år som han fälls för att ha misshandlat kvinnan.

Hösten 2019 dömdes mannen för grov kvinnofridskränkning och olaga hot. Han hade bland annat slagit kvinnan i ansiktet så att tänder lossnat och tagit strypgrepp på henne. Straffet den gången blev skyddstillsyn med särskild behandlingsplan

Nu fälls han för att återigen vid flera tillfällen misshandlat sin sambo. Den här gången döms mannen till ett års fängelse för grov kvinnofridskränkning och misshandel. Han fälls även för att misshandlat en annan person.

Inrikes

Villaägare vaknade när bil körde in i huset

En bilförare körde sent på söndagskvällen in i ett hus utanför Skurup.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En villaägare utanför Skurup som låg och sov vaknade av att en bil körde in i huset under sena söndagskvällen. Larmet kom in till polisen strax före klockan 23.

Ingen person kom till skada vid händelsen. Föraren hade lämnat bilen när polisen kom fram.

– Vi har bland annat hundpatrull som är ute och spårar för att se om vi kan få tag på personen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Eftersom föraren försvann från platsen har denne minst gjort sig skyldig till smitning från trafikolycksplats, enligt polisen.

Inrikes

Studie: ”Infrastruktur­nota kan fördubblas”

Arbete med Norra länken i Stockholm 2008. Projektet blev 259 procent dyrare än beräknat, enligt Jan-Eric Nilssons studie.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
PREMIUM

Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.

Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.

Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.

"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.

För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:

Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.

Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.

Brist på lärdomar från tidigare projekt.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Studie över tidigare infrastrukturprojekt

Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.

Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent

Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent

Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent

Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent

Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent

Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent

Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent

Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)

Källa: Jan-Eric Nilsson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL