Inrikes

Kvinna hittad död i bostad – man häktad

Polisen larmades till en bostad i Åkarp på fredagsmorgonen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 40-årsåldern har häktats misstänkt för mord på en kvinna i skånska Åkarp.

Försvarsadvokat Magnus Hermansson förklarar för Kvällsposten att mannen erkänner att han dödat kvinnan, men inte nödvändigtvis att det var mord.

– Jag kan inte gå in på några detaljer kring vad som hänt eller hur det har gått till i nuläget. Det är en mycket tragisk händelse som fått en mycket tragisk utgång och han har vidgått vad han gjort och han tar ansvar för vad han har gjort, säger advokaten till tidningen.

Polisen larmades till en bostad på orten i fredags morse. Kvinnan låg då död inomhus. Mannen greps samma morgon och anhölls senare under dagen misstänkt för mordet.

En teknisk undersökning har gjorts på brottsplatsen.

"Utredningen fortsätter nu med sedvanliga utredningsåtgärder", skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Inrikes

10 000 med utvisningsbeslut avvek förra året

Migrationsverket på Pyramidvägen i Solna . Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Under 2021 gjordes över 10 000 polisanmälningar av personer som avvikit efter att de fått ett utvisningsbeslut, enligt SVT Nyheter.

Förra året överlämnade Migrationsverket drygt 18 000 ärenden till polisen om personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men där det bedömdes behövas en polisinsats för att verkställa avvisningen.

Av dem har 10 000 anmälts som efterlysta av polisen efter att de avvikit.

Om personerna fortfarande befinner sig i Sverige är svårt att veta.

– Vi har människor som befinner sig i vårt samhälle som vi inte känner till och som ingen har kontroll över, säger Cajsa Velden, chef på Nationella gränspolisen, till SVT.

Siffran över antalet personer som avvikit har legat mer eller mindre konstant de senaste åren, med en något nedåtgående trend. För fem år sedan var siffran 12 235.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes

Olof Palmepriset 2021 går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Man knivskuren i halsen – tre anhållna

En man har förts till sjukhus efter att ha blivit knivskuren i Ovanåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 20-årsåldern hittades med en knivskada i halsen i Ovanåker på söndagskvällen. Tre män har anhållits misstänkta för mordförsök.
PREMIUM

Mannen, som hittades utomhus, fördes till sjukhus med ambulans och skadorna rapporterades inledningsvis vara allvarliga.

– Det senaste jag hörde var att han skulle opereras och att han var vaken och talbar, säger Andrew Tomkinson, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom in till polisen strax före klockan 21.

– Vad jag förstår ska en läkare ha varit på plats och kunde snabbt ge den hjälp han eller hon kunde, säger Andrew Tomkinson.

Två män, också de i 20-årsåldern, greps en kort stund efter händelsen och misstänks nu för mordförsök. Någon timme senare greps ytterligare en man i samma ålder, uppger polisen på måndagsmorgonen.

– De tre är nu anhållna, säger polisens presstalesperson Tommy Eriksson.

Polisen har arbetat med samla in vittnesuppgifter och har gjort en teknisk undersökning på brottsplatsen.

– Vi har tagit vissa beslag och säkrat spår, men mycket mer än så kan jag inte säga, säger Tommy Eriksson.

Inrikes

Inga kontroller av arbetsmiljön för hemarbete

Arbetsmiljöverket har inte gjort några kontroller av arbetsmiljön för anställda som jobbar hemifrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om att personer som jobbar hemifrån upplever mer ensamhet, otydligare gränser mellan arbete och fritid, samt svårigheter att känna sig delaktig i arbetslaget.

Trots det har myndigheten inte gjort en enda kontroll av arbetsmiljön för anställda som jobbade hemifrån under förra året, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Arbetsgivare är ansvariga för arbetsmiljön även för de medarbetare som jobbar hemma, enligt arbetsmiljölagen. Men det har alltså inte gjorts några riktade kontroller för att se hur de förhindrar problem med hemarbete.

– De inspektioner vi har genomfört under pandemin har handlat mycket om hur man förebygger smittrisker och att det system man har för sitt arbetsmiljöarbete fångar upp relevanta risker, säger Pernilla Persson Niia, egionchef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Väst, till Ekot.

Hon tror dock att hemarbete är ett område som kommer kontrolleras mer framöver.

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

En tom förhandlingssal i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är cirka tio procent fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16-20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Misshandlade sambo igen – döms till fängelse

En man på Gotland döms för att han vid upprepade tillfällen misshandlat sin sambo. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern på Gotland döms för att han flera gånger misshandlat sin sambo. Det är andra gången på två år som han fälls för att ha misshandlat kvinnan.

Hösten 2019 dömdes mannen för grov kvinnofridskränkning och olaga hot. Han hade bland annat slagit kvinnan i ansiktet så att tänder lossnat och tagit strypgrepp på henne. Straffet den gången blev skyddstillsyn med särskild behandlingsplan

Nu fälls han för att återigen vid flera tillfällen misshandlat sin sambo. Den här gången döms mannen till ett års fängelse för grov kvinnofridskränkning och misshandel. Han fälls även för att misshandlat en annan person.

Inrikes

Villaägare vaknade när bil körde in i huset

En bilförare körde sent på söndagskvällen in i ett hus utanför Skurup.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En villaägare utanför Skurup som låg och sov vaknade av att en bil körde in i huset under sena söndagskvällen. Larmet kom in till polisen strax före klockan 23.

Ingen person kom till skada vid händelsen. Föraren hade lämnat bilen när polisen kom fram.

– Vi har bland annat hundpatrull som är ute och spårar för att se om vi kan få tag på personen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Eftersom föraren försvann från platsen har denne minst gjort sig skyldig till smitning från trafikolycksplats, enligt polisen.

Inrikes

Studie: ”Infrastruktur­nota kan fördubblas”

Arbete med Norra länken i Stockholm 2008. Projektet blev 259 procent dyrare än beräknat, enligt Jan-Eric Nilssons studie.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
PREMIUM

Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.

Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.

Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.

"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.

För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:

Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.

Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.

Brist på lärdomar från tidigare projekt.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Studie över tidigare infrastrukturprojekt

Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.

Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent

Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent

Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent

Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent

Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent

Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent

Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent

Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)

Källa: Jan-Eric Nilsson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL