Utrikes

Biden och Putin talas vid på tisdag

USA:s utrikesminister Antony Blinken och ryske kollegan Sergej Lavrov träffades utanför Stockholm, ett möte som kan ha öppnat för videomöte med de två ländernas ledare.
Foto: Jonathan Nackstrand/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin ska tala med varandra på tisdag, vilket bekräftas från bägge länders håll.

De väntas hålla ett bilateralt möte via videolänk.

– De två ledarna bestämmer själva hur långt mötet ska vara, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

De två ledarnas samtal väntas handla om bland annat konflikten i östra Ukraina. Washington DC hävdar att Ryssland överväger att invadera östra Ukraina, vilket dementeras i Moskva.

– Vi är sedan länge medvetna om Rysslands handlingar och min förväntan är att vi kommer att en lång diskussion med Putin, sade Joe Biden till reportrar på lördagen.

Mötet kommer efter det att de båda ländernas utrikesministrar möttes utanför Stockholm under mötet med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

De två världsledarna har inte talats vid sedan i juli.

Utrikes

Åttaåring i USA dödad av förlupen kula

Flickan dödades när hon gick längs med en gata i Chicago. Bilden har ingen koppling till händelsen i artikeln.
Foto: Anthony Vazquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En åttaårig flicka i Chicago i USA har avlidit sedan hon träffats i huvudet av en förlupen kula, enligt polisen.

Flickan gick längs med en gata i staden tillsammans med sin vårdnadshavare när en gärningsman avfyrade skott mot en 26-årig man som lämnade en butik i närheten. Polisen arbetar utifrån teorin att flickan träffades av misstag i samband med skottlossningen.

Flickan förklarades senare död på sjukhus. Mannen skottskadades svårt och fördes till sjukhus med livshotande skador.

Den lokala polischefen David Brown skriver på Twitter att "det tragiska och meningslösa mordet" har skakat invånarna i staden.

"Det finns inga tröstande ord när ett barns liv släcks. Det finns inga ord som kan beskriva familjens sorg", skriver Brown.

Chicago befinner sig i en pågående våldsvåg med omkring 800 mord under förra året, vilket var det mest morddrabbade året i staden på 25 år.

Utrikes

Armeniens president avgår

Armeniens president Armen Sarkissian vid FN:s klimatmöte i Glasgow i höstas.
Foto: Adrian Dennis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Armeniens president Armen Sarkissian har meddelat att han avgår från sin post, med hänvisning till att han inte haft möjlighet att påverka politiken under tider av nationell kris.

"Presidenten har inte de nödvändiga verktygen för att påverka de viktiga processerna för utrikes- och inrikespolitik i svåra tider för folket och landet", säger Sarkissian i ett uttalande på sin officiella hemsida.

Sarkissian stod i centrum för en inrikespolitisk kris under förra året som bröt ut i kölvattnet av kriget mellan Armenien och dess långvariga rival Azerbajdzjan om kontroll över den omtvistade regionen Nagorno-Karabach.

Presidentrollen är till stor del ceremoniell och den verkställande makten vilar i första hand hos premiärminister Nikol Pasjinjan.

Sarkissian och Pasjinjan har bland annat varit oense om beslutet att avsätta chefen för militärens generalstab.

Utrikes

WHO: Pandemin i Europa kan snart vara över

WHO:s Europachef Hans Kluge tror att pandemin kan vara på väg att ebba ut i Europa. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världshälsoorganisationen (WHO) spår att omikronvarianten kan innebära slutet på coronapandemin i Europa.

WHO:s Europachef Hans Kluge säger att så många som 60 procent av befolkningen i Europas länder kan ha infekterats av omikronvarianten fram till mars månad.

– Det är troligt att regionen rör sig mot ett slags slutspel för pandemin, säger Kluge.

WHO förutspår ett slags global immunitet i några veckor eller månader sedan omikronvarianten har svept fram över världen, på grund av att många har vaccinerat sig eller infekterats av viruset.

– Vi räknar med att det kommer en lugn period innan covid-19 kan komma tillbaka mot slutet av året, men inte nödvändigtvis som en pandemi, säger han.

Omikronvarianten stod för 15 procent av alla bekräftade fall i WHO:s Europaregion den 18 januari, jämfört med drygt 6 procent en vecka tidigare.

Utrikes

Soldatuppror och strider i Burkina Faso

Upproriska soldater skjuter i luften nära en militäranläggning i Ouagadougou.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT
Utrikes
Utrikes Soldater i Burkina Faso gör uppror och skott ljuder från flera militära anläggningar.
Regeringen tillbakavisar påståenden om att den har störtats.

Soldaterna kliver ur led med motiveringen att de måste få mer stöd i den pågående, regionala konflikten mot jihadistiska miliser. De kräver också att landets militära ledning ersätts.

– Vi vill ha tillräckliga resurser för striderna, säger en soldat i myteriet på en militärbas i huvudstaden Ouagadougou, i en ljudinspelning som skickats till AFP.

Skottlossning har rapporterats från flera militära anläggningar i landet, från söndagsmorgonen och framåt. En stor militärbas i huvudstaden hade tidigt på söndagen omringats av maskerade soldater som avlossade skott i luften.

Hävdar kontroll

Regeringen har gått ut och dementerat uppgifter som sprids i sociala medier om att det skett ett militärt maktövertagande.

"Regeringen tillbakavisar denna information och uppmanar allmänheten att hålla sig lugn", meddelar regeringens talesperson Alkassoum Maiga, som beskriver soldaternas myteri som enskilda, lokala incidenter.

Försvarsminister Barthélémy Simporé uppger i tv att "inga av republikens institutioner har rubbats".

Soldaterna har av allt att döma inga synpunkter på huruvida presidenten Roch Christian Kaboré borde sitta kvar eller inte. De krav som framkommit handlar utöver de militära resurserna bland annat om mer stöd till soldaters anhöriga.

Grep möjliga kuppmakare

Ett missnöje med president Kaboré har sjudit sedan dennes omval i november 2020, framför allt med anledning av konflikten med jihadisterna och många blodiga attentat mot civila.

I december, efter veckor av missnöjesyttringar, upplöste Kaboré regeringen. För en dryg vecka sedan greps tolv personer – däribland en regeringskritisk överste som har fört befäl i strider mot jihadisterna – misstänkta för ett kuppförsök.

Vid sidan av det militära myteriet fortsätter civila protester. I lördags använde polis tårgas för att skingra en folkmassa med ett hundratal deltagare i Ouagadougou och tiotals demonstranter greps.

Under söndagen har protesterna dock fortsatt och vid dessa har regeringspartiet MPP:s kansli stuckits i brand. Branden förstörde hela bottenvåningen i byggnaden, enligt AFP:s utsända.

De demonstrerande burkinierna sympatiserar med armén.

– Vi vill att militären tar makten. Vår demokrati är inte stabil, säger demonstranten Salif Sawadogo till AP, bland tårgas på ett torg i Ouagadougou.

Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Demonstranter på Ouagadougous gator i lördags, övervakade av kravallpoliser.
Foto: Sophie Garcia/AP/TT

FAKTA

Fakta: Burkina Faso

Burkina Faso är ett kustlöst land i Västafrika som gränsar till Mali, Niger, Benin, Ghana och Elfenbenskusten. Huvudstaden heter Ouagadougou.

År 1919 blev Burkina Faso en fransk koloni med namnet Övre Volta. Landet blev självständigt 1960. 1984 bytte landet namn till Burkina Faso.

Landet har omkring 21 miljoner invånare. År 2010 uppgavs befolkningen utgöras av 22 procent kristna, 54 procent muslimer och 24 procent anhängare av traditionella afrikanska religioner.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen.

En konflikt mot jihadistiska upprorsmakare har pågått i större delen av Sahelregionen under de senaste sju åren och den har även nått över till Burkina Faso. Hundratals människor dödades i olika attentat mot civila i landet under 2021.

Landet har en lång historia av militära kupper och kuppförsök.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Det finns inga uppgifter om gripna eller skadade.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti har valt ny ledare

Morten Messerschmidt talar vid det extrainsatta årsmötet i Herning.
Foto: Bo Amstrup/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Ett splittrat Dansk Folkeparti som radat upp nederlag har en ny ledare.
Folketingsledamoten och favoriten Morten Messerschmidt väljs med stort stöd, men tiden är knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Messerschmidt fick fler än 60 procent av partidelegaternas röster vid ett extrainsatt årsmöte i Herning.

– Nu kommer en tid där vi ska ena vårt parti, där vi ska samla vårt parti och där det kommer att finnas plats för alla, sade den nyvalde partiledaren när resultatet stod klart, enligt Ritzau.

– Det kommer inte att komma några repressalier för sådant som skett under den tid som har gått. Nu ska vi gå framåt tillsammans.

Vid succévalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna sökt sig bort från det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

Thulesen Dahl var inte närvarande vid valet av sin efterträdare, då han testade positivt för covid-19 tidigare i veckan. Han hade inte heller tagit ställning i frågan om vem det borde bli.

Morten Messerschmidt sågs som klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget. Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, sade Erik Holstein till TT inför söndagens avgörande möte.

Besviken rival

Även om Messerschmidt stöttades av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) tog fyra parlamentskollegor ställning för hans främste utmanare Martin Henriksen. Ett par av dem har även sagt att de kommer överväga att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Även Henriksen säger att han kommer att gå hem från stämman och fundera på framtiden. Han har länge drivit en islamofobisk linje och anser att partiet bör slå an en ännu hårdare ton i framför allt invandringsfrågan.

– Det råder inga tvivel om att de som har försökt tvinga bort mig från partiet under de senaste två-tre åren nu har fått den absoluta makten i partiet, säger han.

Den tredje kandidaten var Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt tar över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Utrikes

Hårda strider vid IS-fängelse i Syrien

En SDF-soldat i norra Syrien. Arkivbild.
Foto: Hadi Mizban/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Striderna fortsätter att rasa för fjärde dagen i rad utanför ett fängelse i al-Hasakah i norra Syrien där tusentals IS-medlemmar hålls fängslade, enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.

Sammanlagt 136 människor har dödats sedan striderna inleddes med torsdagens fritagningsförsök där ett hundratal IS-medlemmar stormade fängelset. Bland de döda finns 84 IS-medlemmar, 45 kurdiska soldater och sju civila, enligt SOHR.

Kurdiskledda SDF har säkrat merparten av fängelset och det kringliggande området, med undantag för några delar av fängelset som fortfarande kontrolleras av fängslade IS-medlemmar, enligt SOHR.

SDF säger i ett uttalande att dess soldater har spärrat av fängelset för att fångarna inte ska kunna rymma.

Den USA-ledda koalitionen har genomfört flera flyganfall mot IS-mål i området under söndagens strider.

Minst 3 500 misstänkta IS-medlemmar hålls i fängelset.

Utrikes

Journalist häktad – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har häktats anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.
PREMIUM

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård.

Kabas greps i sitt hem under natten till i lördags, bara timmar efter det att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

På söndagen häktades hon sedan domaren gått på åklagarsidans linje att det fanns risk för att hon skulle fly.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Sedan 2014 har fler än 35 500 fall av förolämpningar av Erdogan anmälts och nästan 13 000 har lett till fällande domar.

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som eskalerat efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL