Opinion

Inte glastaket som

Opinion
Opinion

Har svensk politik haft ett glastak som varit svårare att tränga igenom än våra nordiska grannländer? Rent siffermässigt kan det se ut så. Övriga Norden har haft sexton kvinnor på regeringschefsstolen innan det blev Magdalena Andersson som fick kliva upp på den. Ändå sågs länge Sverige som det land som nått längst i jämställdhet.

Gro Harlem Brundtland i Norge var den kvinna som först i de nordiska länderna blev statsminister. Men sedan har det varit en rad som Erna Solheim i Norge, Anneli Jäätteenmäki och Sandra Marin i Finland och Helle Thorning-Schmidt i Danmark och numera Mette Frederiksen i vårt södra grannland för att nämna några.

Men att det dröjt så länge innan Sverige fick sin första kvinnliga statsminister berodde på annat än ett glastak även om det kan ha funnits gubbiga attityder bland en del män i partierna. Anna Greta Leijon hade med stor sannolikhet fått efterträda Olof Palme om han inte mördats och man snabbt tvingades improvisera med Ingvar Carlsson som statsminister. Centerns Karin Söder var beredd axla en sådan roll om partiet hade behållit den starka ställningen under 1970-talet. Mona Sahlin snubblade på egna tillkortakommanden. Anna Lindh var en rätt given efterträdare till Göran Persson om hon inte hade mördats. Och Anna Kinberg Batra hade troligen blivit en utmärkt statsminister om de politiska vindarna varit mer gynnsamma för henne. Annie Lööf har också statsministerkvaliteter men Alliansen har tyvärr begått harakiri som blockerat partiets tillväxt.

Lars J Eriksson

Opinion

Elsparkcyklar skulle haft parkering från början

Opinion
Opinion

Malmös kommunalråd Andreas Schönström glädjer sig åt ett regeringsförslag om att det kan bli förbjudet att parkera elsparkcyklar där det inte finns ställ. Det vore välkommet om det blev så, inte minst för att undvika olyckor. Risken för synskadade har till exempel uppmärksammats tidigare.

Elsparkcyklarna har hanterats konstigt från uthyrarnas sida. Tanken på man ska kunna slänga en tung maskin där man står är ett feltänk. Hade cyklarna lanserats som något man kan köra från en parkering till en annan hade det sannolikt inte blivit kontroversiellt från början. Hade cyklister slängt sin cykel på trottoaren och gått därifrån när turen var slut hade vanliga cyklar också irriterat.

I mitt område är det under sommarhalvåret mycket elsparkcyklar, som ofta körs av yngre personer, gärna snabbt och flera på varje fordon. Jag är snarare imponerad över att det inte sker fler olyckor än det gör, både där förare och fotgängare, även om det är tråkigt att Skåne ligger i ”olyckstoppen” för sparkcyklar.

Det finns inrutade zoner att ställa dem i, men man kan misstänka att grejen med att slänga dem på trottaren ingår i roligheten för vissa som hyr elsparkcykel. Annars är det svårt att förklara unga användarnas förkärlek för det. Det är kul att retas när man är ung.

Företagen har fått många möjligheter att styra upp hur cyklarna hanteras, men misslyckats eller valt bort problemlösning och då får man tyvärr lösa det uppifrån.

Opinion

Därför är kryptovaluta dålig idé för kommuner

Opinion
Opinion

Ett av de märkligare förslagen från skånsk kommunpolitik är att en kommun skulle kunna investera en del av sina pengar i kryptovaluta som Bitcoin. Intresset för krypto har nått nästan sektliknande dimensioner och det är begripligt att tanken om snabba pengar lockar privatpersoner. I bästa fall är kryptovaluta gratis pengar, men risknivån gör det föga lämpat för organisationer som kommuner att spekulera i.

Det är svårt att se varför en verksamhet som en kommun skulle vilja ägna sig åt en ekonomisk spekulation som kräver påpasslighet och specialkunskaper. Kryptovalutan påverkas av börsens rörelser och dess förespråkare menar att man kan sitta lugnt i båten när den sjunker som de gjort under de senaste månaderna då kryptovaluta halkat ner på den lägsta nivån på tio år och lita på att den ökar i värde igen.

Att en kommuns tillgångar i bitcoin skulle kunna falla med 40 procent lär dock orsaka oro, oavsett hur det är med den saken. Om en kommun investerar i krypto kommer de att behöva svara på frågor från oroliga medborgare som läst rubriker om värdeminskningar och som undrar om kommunen är barskrapad. Det är nog ingen större risk att skånska kommuner börjar spekulera i hypoteser och påhittade valutor. Men det skadar inte att påminna sig om varför det är en dålig idé. Det skapar helt enkelt inte förtroende i relationen med medborgarna.

Opinion

Livskvalitet

STOCKHOLM 20200930Björn Natthiko Lindeblad är aktuell med boken “Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk”Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Efter buddistmunken Björn Natthiko Lindeblads planerade död har diskussionen om dödshjälp fått ny fart i Sverige. Inga av de politiska partierna är i nuläget för dödshjälp, men många privatpersoner är positivt inställda, inte minst om de sett anhöriga vars lidande gjorde deras död mindre värdig än de önskat sig. Partiernas tveksamhet är begriplig: det är en känslig fråga.

Det inte minst eftersom diskussionen ofta hamnar på samma för Sverige irrelevanta nivå. Man tittar på en skräckkabinettsversion av dödshjälp som används som ett smidigt sätt att göra sig av med för samhället oönskade individer. I den versionen diskuterar man vad som händer om Sverige tillåter att kortvarigt deprimerade personer ber om dödshjälp istället för psykologhjälp, eller en genomrutten anhörig till en funktionsvarierad person föreslår att hen ska be om dödshjälp för att inte ”ligga till last”.

Detta i Landet Lagom, där vuxna människor inte ens är betrodda med att köpa en flaska bordsvin på ICA. När läste man senast en rubrik i en svensk tidning om ett ifrågasatt människovärde hos en funktionsvarierad eller om det verkligen är lönt att deprimerade får gå i terapi för skattebetalarnas pengar? Sannolikheten att just Sverige ska tillåta en extra radikal form av eutanasi, där det räcker med att uttrycka ett önskemål om att ända sitt liv för att det ska beviljas, är i princip noll.

Det är betydligt mer sannolikt att Sverige skulle börja med en så restriktiv tolkning att det nästan skulle bli omöjligt att få det beviljat och gömma det i en snårskog av regelkrångel och administration. Kanske är det gott så. Om man ser att systemet är till för de som drabbats av ett obotligt lidande som de inte ser något slut på kanske beröringsskräcken minskar. Då kan de få som inte ser någon annan utväg sluta sitt liv som Björn Lindeblad: omgiven av kärlek och trygghet, på sina egna villkor.

I nuläget diskuterar vi en form av dödshjälp som Sverige aldrig kommer att införa och i princip ingen kommer att vara för. Martina Jarminder

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Ekonomi

Slutförvaret kan bli dyrare än väntat

Ännu är platsen vid Forsmarks kärnkraftverk där SKB planerar att bygga slutförvaret bara en plan markyta. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Notan för slutförvaret av kärnavfall landar på 19 miljarder kronor enligt kärnkraftsindustrin.
Men det kan bli dyrare än så, varnar tillsynsmyndigheten Riksgälden, som vill se högre garantier från bolagen.

I dag väntas besked från regeringen om hur det blir med slutförvaret av använt kärnbränsle. Frågan har varit aktuell i över 35 år, och meningarna om säkerheten i den föreslagna metoden går isär. Men det är inte bara själva metoden som ifrågasätts. Kostnaderna för att bygga kan också dra iväg, enligt Riksgälden.

Det är kärnkraftsindustrin som ska bekosta slutförvaret, i alla fall tills dess avfallet är i marken och förvaret förslutits för 100 000 år framåt. För detta har pengar satts av i en särskild fond, Kärnavfallsfonden. Efter förslutningen går ansvaret över på regeringen och skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz, enhetschef för kärnavfallsfinansiering på Riksgälden.

– Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som ansvarar för förvaltningen av de pengar som sätts av. Vi är tillsynsmyndighet och granskar underlagen från kärnkraftsindustrin, säger han.

Syftet med fonden är att hålla kärnkraftskostnaderna borta från skattebetalarna, så att branschen själv står för hela notan. Fonden startades från början då kärnkraften togs i bruk i Sverige på 70-talet.

– Många andra länder har inte fonderat pengar alls. Det är en av förklaringarna till att vi kommit så långt med slutförvarsfrågan i Sverige, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.

Nu finns cirka 80 miljarder kronor i fonden. 54 miljarder kronor som samlats in tidigare har redan använts för bland annat forskning. Men all el som kärnkraftverken producerar ger nya pengar in i fonden.

Hängslen och livrem

Fast det är inte bara pengarna som finns i själva fonden som ska skydda skattebetalarna, förklarar Peter Stoltz. Det finns också ett slags "försäkring", som innebär att kärnkraftsbolagen måste ställa höga garantier för de avgifter som avser framtida inbetalningar och som ännu inte betalats in. Dessutom måste eventuella kostnadsökningar garanteras.

– Det är som en slags hängslen och livrem, säger Peter Stoltz.

Just nu finns två garantier, som oftast är en moderbolagsborgen från kärnkraftsägarna. En är idag på 15 miljarder kronor, men den föreslås höjas till 40 miljarder. Den andra föreslås ligga kvar på cirka 20 miljarder kronor. Riksgälden vill ha högre säkerheter, berättar han.

– Vi gör noggranna analyser av risken med borgen. Vi har möjlighet att ställa villkor för borgen, och vi har utnyttjat det, säger Peter Stoltz.

Kalkylerna revideras

Pengarna i fonden, plus garantierna om fonden inte räcker till, ska täcka kostnaderna för att både bygga själva slutförvaret i Forsmark och den inkapslingsenhet som planeras i Oskarshamn, och dessutom till förvaret av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, samt till båttransporter och hantering av kärnbränslet innan det kommer ned i marken. Förutom detta ska också kostnaden för nedmontering och rivning av alla kärnkraftverk täckas.

Det är kärnkraftsindustrin, genom SKB, som gör kostnadsberäkningarna. För att säkra att kalkylerna håller så görs de om vart tredje år.

– Vi räknar med kostnader på 19 miljarder kronor för de anläggningar som ska byggas under 10 till 15 år framöver, säger Anna Porelius.

19 miljarder kronor – kanske kan man undra om de pengarna räcker till flera så stora byggen. Det är ju inte direkt ovanligt med jättebyggprojekt som drar iväg.

– Vi känner stor trygghet med finansieringen bakom kärnavfallsprogrammet. Men kostnadsberäkningarna är från 2019, och vi håller på med nya beräkningar nu eftersom de uppdateras vart tredje år. Men oavsett hur mycket pengar som finns i fonden så är det kärnkraftsindustrin som står för kostnaderna, säger hon.

Riksgälden, som granskar beräkningarna, har dock inte samma uppfattning.

– Vi har varit kritiska i ganska många år. Vi har lämnat ett förslag till regeringen i fjol, det är den som beslutar, säger Peter Stoltz.

TT: Räcker de 19 miljarderna?

– Det är för själva byggandet. Till detta kommer också nedmontering och rivning, så totalt handlar det om mer än 100 miljarder kronor.

– Det är en av anledningarna till att vi vill höja garantierna från 15 till 40 miljarder kronor. Kalkylerna revideras hela tiden. Men saker blir dyrare, och listan över stora infrastrukturprojekt som blivit dyrare är lång, säger Peter Stoltz.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Så ska slutförvaret fungera

Använt kärnbränsle ska först ligga i ett mellanlager i Oskarshamn och svalna under många år.

Därefter kapslas det in i en särskild anläggning, som byggs i anslutning till mellanlagret i Oskarshamn. Kapslarna består av gjutjärn med ett kopparhölje omkring.

Kapslarna forslas med båt till Forsmark i norra Uppland, där de läggs ned i tunnlar 500 meter under marken. Kapslarna ligger med en särskild lera, bentonitlera, omkring sig. Tunnlarna sluts igen vartefter de fylls. Planen innebär att kapslarna ska ligga i sina tunnlar i 100 000 år för att nå ofarliga nivåer av strålning.

Ett förvar för låg- och medelaktivt avfall byggs också i Forsmark. Där ska delar från avvecklingen av kärnkraftverken, som inte är så starkt radioaktiva, läggas.

Källa: SKB

FAKTA

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet som lyder under regeringen. Fonden har dock ingen personal, utan sköts av Kammarkollegiet.

Fonden tar emot och förvaltar pengarna från kärnkraftbolagen. Avgifterna ska gå till framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.

I fonden finns nu nära 80 miljarder kronor. Pengarna kommer från avgifter som läggs på kärnkraftsbolagens elproduktion.

Avgifterna skiljer sig mellan kärnkraftsbolagen, eftersom de ska avse all rivning och slutförvaring av radioaktiva delar, även för de reaktorer som lagts ned. Det gör att avgifterna blir högre för el som görs där reaktorer nu stängts.

För el från Oskarshamn läggs 5,6 öre per kilowattimme (kWh) på (två reaktorer har stängts där). För el som görs i Ringhals läggs 4,5 öre per kWh på priset (där är två reaktorer stängda och två i drift). För el från Forsmark läggs 3 öre på per kWh (där är alla reaktorer i drift).

Förutom avgifterna måste kärnkraftsbolagen ställa två garantier, tillsammans handlar det om 60 miljarder kronor, enligt Riksgäldens beräkningar.

Dessutom revideras beräkningarna av hur mycket pengar som beräknas gå åt för slutförvaret vart tredje år.

Källa: Svensk kärnbränslehantering (SKB) och Riksgälden

Utrikes

Häxdömda får upprättelse i spanska Katalonien

Oskyldiga kvinnor avrättades i häxjakt, här avbildat av Jean Luyken.
Foto: TT
Utrikes
Utrikes

Häxdömda kvinnor som grymt skickats i döden får upprättelse i den spanska regionen Katalonien. Beslutet togs i Kataloniens parlament på onsdagen med en överväldigande majoritet på 114 ja-röster. 14 röstade emot och 6 avstod.

Upprättelsen rör de kvinnor som anklagades för häxeri från 1400-talet och fram till 1700-talet. Katalonien var, enligt forskare, framträdande i försöken att förinta det som man såg som häxor, men där de torterade och avrättade kvinnorna bara "var offer för kvinnohatande förföljare".

De första processerna inleddes redan 1471, vilket var tidigt för Europa där häxjakt senare spreds över kontinenten.

"Vi har nyligen lyckats spåra namnen på över 700 kvinnor som . . . avrättats", konstaterade de parlamentsledamöter som lade fram lagförslaget om upprättelse för kvinnorna.

Utrikes

FN-chef vill frigöra afghanska tillgångar

FN:s generalsekreterare António Guterres vill att de ekonomiska sanktionerna mot Afghanistan hävs. Arkivbild
Foto: Alastair Grant/AP/TT
Utrikes
Utrikes

FN:s generalsekreterare António Guterres vill att de ekonomiska sanktionerna mot Afghanistan hävs. Orsaken är den humanitära krisen och att landet står på randen till en kollaps som kan leda till massflykt.

– Tiden är väsentlig. Utan åtgärder kommer liv att gå till spillo och förtvivlan och extremism att växa, sade han vid ett möte i FN:s säkerhetsråd.

Han sade att Afghanistan behöver få tillbaka sin betalningsförmåga. Det innebär bland annat att frigöra landets frusna tillgångar utomlands, totalt nio miljarder dollar, cirka 84 miljarder kronor.

Guterres vill också hitta andra sätt att förse landet med ekonomiska medel, bland annat tillåta internationella fonder att betala lön till läkare, lärare, renhållningsarbetare och andra offentligt anställda.

Kina och Ryssland vill att de afghanska tillgångarna frigörs, medan USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield sade att president Bidens administration håller på att undersöka "olika möjligheter för att minska likviditetskrisen".

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL