Utrikes

Högernationalister enas i Europaparlamentet

Jaroslaw Kaczynski, ledare för polska regeringspartiet Lag och rättvisa, Mateusz Morawiecki, Polens premiärminister, och Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, vid mötet i Warszawa.
Foto: STR via AP/TT
Utrikes
Utrikes Extrema högerpartier och ultranationalistiska grupper enas om att rösta gemensamt i Europaparlamentet i flera frågor.
Överenskommelsen sluts i ett möte i Warszawa i Polen.
PREMIUM

Ledare för flera europeiska partier på yttersta högerkanten har samlats i den polska huvudstaden för att dryfta frågor som rör bland annat suveränitet och migration. Men målet att skapa en formell allians nåddes inte, enligt uppgifter, vid mötet.

Sammanslutningen blir Europaparlamentets näst största politiska gruppering.

Bland deltagarna i Warszawamötet fanns bland andra ungerske premiärministern Viktor Orbán, franska oppositionspolitikern Marine Le Pen och värden Jaroslaw Kaczynski från styrande partiet Lag och rättvisa.

I ett gemensamt uttalande sade ledarna att man skulle rösta gemensamt i frågor som rör bland annat migration.

"Deltagarna har också diskuterat närmare samarbete mellan partierna i Europaparlamentet", heter det i ett uttalande. Detta inkluderar "gemensamma möten och röstförklaringar som rör centrala frågor, såsom försvar av medlemsstaters suveränitet och förhållning till illegal migration".

En som saknades vid mötet var Matteo Salvini från Italiens högerextrema parti Lega.

Utrikes

Fördöms av världen – nu inleds möte i Oslo

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Afghanistans talibanregering är i Oslo, där den brutala och kvinnofientliga rörelsen hoppas normalisera relationen till länder som man tidigare stridit mot.
Mötet, som nu har inletts, ska enligt Norge inte ses som ett sätt att legitimera islamisterna.

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet inleddes vid elvatiden på söndagsförmiddagen och ska pågå till tisdag. De ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. I en intervju med nyhetsbyrån AFP säger han att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", fortsätter han.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT

Utrikes

Vem blir Italiens nästa president?

Snart är det dags att för Italiens nye president att ta plats i Quirinal-palatset i Rom. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Den 24 januari samlas det italienska underhuset för att rösta om vem som ska bli landets nästa president – men vilka är de möjliga kandidaterna till posten? Här följer ett urval av de namn som nämnts.

.

Italiens nuvarande president har suttit på sin post sedan februari 2015, och avslutar snart sina sju år vid ämbetet. Mattarella är populär och skulle i teorin kunna bli omvald, men har inte visat något intresse för det. Hans ålder, 80 år, och det faktum att han nyss har skaffat en ny bostad ses som tecken på att han inte planerar annat än att flytta ut ur Quirinalpalatset, det officiella presidentresidenset i Rom.

.

Den nuvarande premiärministern och tidigare ordföranden för den europeiska centralbanken, Mario Draghi, nämns av många som den starkaste kandidaten till presidentposten. Huruvida "Super Mario" är intresserad av ämbetet är dock oklart.

Draghi har under sin tid som premiärminister varit drivande i ett reformarbete av landets förvaltning och åtnjuter stort förtroende inom EU. Skulle ha lämna posten som premiärminister fruktar många att det leder till nyval och politiskt kaos.

.

Italien har hittills inte haft någon kvinna på presidentposten, men Letizia Moratti nämns som en möjlig kandidat till ämbetet. Moratti står nära Berlusconi och har tidigare bland annat varit chef för det italienska public service-bolaget Rai och var även landets utbildningsminister mellan 2001–2006.

.

Även nuvarande justitieminister Marta Cartabia nämns som möjlig kandidat till presidentposten. Cartabia var tidigare chef för den italienska konstitutionsdomstolen.

.

Även 83-årige veteranen Giuliano Amato, som bland annat innehaft posten som premiärminister under två perioder, 1992-1993 och 2000-2001, finns på listan över tänkbara kandidater.

.

Anna Grönberg/TT

Sergio Matarella på besök i Vatikanen. Arkivbild.
Sergio Matarella på besök i Vatikanen. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Premiärminister Mario Draghi nämns som en möjlig presidentkandidat – men frågan är om han vill ha jobbet. Arkivbild.
Premiärminister Mario Draghi nämns som en möjlig presidentkandidat – men frågan är om han vill ha jobbet. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Letizia Moratti kan bli den första kvinnan på posten. Arkivbild.
Letizia Moratti kan bli den första kvinnan på posten. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Italiens justitieminister Marta Cartabia är ytterligare ett namn som nämns i presidentdiskussionen.
Italiens justitieminister Marta Cartabia är ytterligare ett namn som nämns i presidentdiskussionen.
Foto: AP/TT
Den politiske veteranen Giuliano Amato är ytterligare ett namn som nämns som möjlig ny president i Italien.
Den politiske veteranen Giuliano Amato är ytterligare ett namn som nämns som möjlig ny president i Italien.
Foto: AP/TT

Utrikes

Nagelbitare då Italien väljer president

Det råder stor osäkerhet kring utgången i det italienska presidentvalet, som avgörs genom omröstningar i underhuset. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Det saknas en tydlig kandidat till presidentposten i Italien – och spekulationerna inför veckans val går höga.
Omröstningen i underhuset kan bli en nagelbitare. I sista stund meddelade expresidenten Silvio Berlusconi att han hoppar av racet.

Den 24 januari är det dags för ledamöterna i det italienska parlamentets underhus att välja ny president, men osäkerheten kring vem som ska ta över efter den sittande presidenten Sergio Mattarella är stor.

Mattarella, vars mandat går ut den 3 februari, skulle i teorin kunna bli omvald, men har hittills inte visat några tecken på att vilja stanna på sin post.

Att döma av en undersökning från opinionsinstitutet EMG skulle i stället hela 21 procent av italienarna vilja se landets nuvarande premiärminister Mario Draghi i presidentpalatset i Rom – men att Draghi skulle vara intresserad av posten är föga troligt, enligt Fabio Cristiano.

– Presidenten har ingen politisk makt, och Draghi vill fortsätta att göra sin röst hörd inom politiken. Han har också en viktig roll i relationen mellan Italien och EU – och ambitionen att en dag bli ordförande för EU-kommissionen. Blir han nu president, stängs dörren till det, säger han.

Osäker valutgång

"Super Mario" har själv inte meddelat huruvida han skulle kunna tänka sig att ta över posten. Men i italienska medier har röster höjts för att ett sådant karriärbyte skulle riskera att rasera den breda koalition han lyckats hålla ihop i regeringsbygget, vilket återigen skulle kasta landet in i den sortens politiska kaos som kantat historien.

De jämna maktförhållandena mellan olika politiska falanger i underhuset spär ytterligare på osäkerheten kring valets utgång, i kombination med det faktum att de drygt tusen ledamöterna, trots pandemin, måste vara på plats i parlamentet vid omröstningen, enligt Fabio Cristiano.

– Covid-19 kan komma att spela en viktig roll för omröstningens utgång – och partierna uppmanar nu sina ledamöter att undvika folksamlingar och presskonferenser. Allt för att de ska undvika att bli sjuka, säger han.

Berlusconi hoppade av

Om Draghi har hållit tyst om eventuella presidentambitioner har den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi varit desto mer högljudd. 85-åringen har genom det som kallas "operazione scoiattolo" (operation ekorre) försökt göra politisk comeback genom att personligen ringa upp de parlamentsledamöter som skulle kunna tänkas rösta på honom för att övertyga dem.

I helgen meddelade han dock att han inte längre ställer upp.

Andra namn som nämnts är Milanos tidigare borgmästare Letizia Moratti och Berlusconis tidigare kabinettssekreterare Gianni Letta – men enligt Fabio Cristiano finns ytterligare en möjlig kandidat till posten.

– Jag tror att man enas någonstans i mitten och då kan tidigare premiärminister Mario Monti vara ett namn. Han skulle kunna ena landet, och han inger respekt, säger han och fortsätter:

– Det enda vi vet är att det skiljer ytterst lite mellan höger- och vänsterblocket för att få absolut majoritet.

Anna Grönberg/TT

Mario Draghi nämns som en möjlig kandidat i det italienska presidentvalet. Arkivbild.
Mario Draghi nämns som en möjlig kandidat i det italienska presidentvalet. Arkivbild.
Foto: AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentval i Italien

Presidentrollen i Italien är främst ceremoniell, men innebär viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare. En president måste vara minst 50 år på valdagen.

I presidentvalet röstar 1 009 parlamentsledamöter och lokala företrädare genom att skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna. Alla namn ska sedan läsas upp av talmannen. Hela processen tar ungefär fem timmar.

De första tre gångerna rösterna läggs krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem seger. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.

Oftast kan endast en röstningsomgång genomföras på en dag, eller två, men ibland brukar det läggas till någon dag emellan omgångarna för att ge plats åt förhandlingar bakom kulisserna.

Utrikes

Australisk hjälpleverans framme på Tonga

Personal från tonganska Röda Korset bygger ett tillfälligt skydd för personer som drabbats av katastrofen.
Foto: Tonganska Röda Korset/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tre australiska flygplan med förnödenheter är framme på det katastrofdrabbade Tonga, där befolkningen lider svårt efter ett vulkanutbrott och en efterföljande tsunami tidigare i januari.

Hjälpsändningen innehåller mat, vatten samt sjukvårds- och kommunikationsutrustning. Tidigare har plan från bland annat Nya Zeeland och Japan skickat hjälp, efter att önationens asktäckta landningsbana rengjorts. Även fartyg från USA och Storbritannien är på väg, enligt australiska regeringen.

Enligt FN:s beräkningar har omkring 84 000 människor, det vill säga över 80 procent av Tongas befolkning, påverkats av vulkanutbrottet och tsunamin. Tre dödsoffer har krävts.

Utrikes

Brittiska UD: Kreml planerar kupp i Ukraina

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien säger sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens", likaså mannen som pekas ut som tilltänkt ledare.

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen tittar på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas", skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Jevhenij Murajev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murajev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

När brittiska The Guardian konfronterar honom med uppgifterna blånekar han.

– Ni har gjort min kväll. Brittiska UD verkar förvirrat, säger han till tidningen, och hävdar att han inte ens har rätt att resa in i Ryssland.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Den brittiska utrikesministern Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation" och "nonsens".

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Ryssland har mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundra tusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Utrikes

Fransk äventyrare hittad död på Atlanten

Jean-Jacques Savin poserar i sin roddbåt i maj 2021. Arkivbild.
Foto: Philippe Lopez/AFP/TT
Utrikes
Utrikes

Jean-Jacques Savin, en 75-årig fransk äventyrare, har hittats död utanför Azorerna. Den tidigare fallskärmsjägaren och triatleten gav sig av från södra Portugal den 1 januari för att korsa Atlanten i en specialbyggd roddbåt.

Natten mellan torsdag och fredag avfyrade han två nödraketer. På fredagen hittades han uppochnedvända roddbåt och på lördagen kunde den portugisiska kustbevakningen skicka ner dykare som hittade Savins kropp i båten.

Redan 2019 korsade Savin Atlanten, då i en specialbyggd tunna. Den 127 dagar långa strapatsen följdes av tusentals i sociala meder. Nu hoppades han än en gång att ta sig till Karibien, den här gången i en åtta meter lång roddbåt.

Savin fyllde förra veckan 75 ombord på båten. För att fira hade han tagit med sig sin mandolin, gåslever och champagne, skriver T he Guardian.

– Jag åker på semester på havet, sade han innan han åkte.

– Jag ror åtta timmar om dagen och när vinden blåser för hårt stänger jag in mig.

Utrikes

28 personer hittade i falsk ambulans

Utrikes
Utrikes

28 personer, varav nio barn som färdades utan vuxet sällskap, har hittats i en falsk ambulans i Oaxaca i Mexiko.

Bilen var målad för att se ut som en sjuktransport från ett statligt sjukhus. Föraren, som utgav sig vara sjukvårdare, har gripits.

De 28 ombord kom från Nicaragua och kommer sannolikt att skickas tillbaka dit. Migranter som avslöjas när de smugglas till den amerikanska gränsen skickas som regel till sina hemländer om de inte utsatts för brott.

Mexikanska människosmugglare använder sig ofta av bussar och lastbilar som försetts med logotyper från välkända företag för att undvika granskning.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti ska välja ny ledare

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt är favorit till att ta över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Danmark Dansk Folkeparti har radat upp valnederlag och är splittrat internt inför dagens val av en ny partiledare.
Oavsett vem som väljs är tiden knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.
PREMIUM

Vid succévalet 2015 nådde Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna svikit det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

När hans arvtagare ska väljas i eftermiddag på ett extrainsatt årsmöte i Herning kan Thulesen Dahl själv inte närvara. I måndags testades han positivt för covid-19.

Kristian Thulesen Dahl har inte uppgett vem han föredrar som ny partiledare, men Morten Messerschmidt är klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget.

Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Kjærsgaards stöd betyder självklart mycket och jag kan inte föreställa mig något annat än att Morten Messerschmidt blir vald, men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, säger Erik Holstein till TT.

Nästa val senast nästa sommar

Även om Messerschmidt officiellt stöttas av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) har fyra parlamentskollegor pekat på den främste utmanaren Martin Henriksen som ny partiledare. Ett par av dem har även sagt att de funderar på att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Den tredje kvarvarande kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL