Inrikes

Covidläkemedel på gång – men det finns orosmoln

Ett av läkemedlen som just nu utreds för att kunna få ett godkännande från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är Lagevrio (molnupiravir) som tagits fram av företaget Merck Sharp & Dohme, MSD.
Foto: Merck & Co/AP/TT
Inrikes
Inrikes Ljusning i sikte för riskgrupper när flera nya covidläkemedel granskas. Två preparat har nyligen godkänts och fler väntar på utredning och beslut – men nya varianter kan göra vissa preparat verkningslösa.
PREMIUM

Flera nya antivirala läkemedel mot covid-19 granskas just nu av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. De bromsar virusets tillväxt i kroppen och kan förhindra svår sjukdom och död bland riskpatienter.

Fungerar de nya läkemedlen så bra som läkemedelsbolagen hävdar kan de göra stor skillnad, enligt Magnus Rasmussen, specialistläkare och professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

– Upprätthåller man ett skydd med vaccination och ger behandling till dem som kan få svår infektion så kommer vi att få färre som blir svårt sjuka och dör, säger han.

Ebolamedicinen remdesivir som godkändes mot covid-19 sommaren 2020 var länge det enda tillgängliga läkemedlet. Men effekten har senare visat sig svag och Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar inte längre remdesivir mot covid-19.

Alternativ mot varianter

Till gruppen antiviraler hör läkemedel med så kallade monoklonala antikroppar. De riktar in sig på virusets spikeprotein och hindrar viruset från att infektera kroppens celler.

Så sent som i mitten av november godkände EU-kommissionen preparaten Ronapreve och Regkirona som studier visat minskar risken för svår sjukdom och död i covid-19, enligt EMA.

– Det är positivt att dessa godkänns. Fler alternativ gör att vi har möjlighet att behandla personer infekterade med olika virusvarianter. Vi använder redan Ronapreve, säger Magnus Rasmussen.

Men det finns även nackdelar.

– Det är dyra behandlingar och det har inte gjorts någon sjukvårdsekonomisk analys än, säger han.

Det är inte heller säkert att preparaten med monoklonala antikropparna är effektiva mot nya virusvarianter – om de har mutationer i samma del av spikeproteinet som antikropparna är riktade mot.

Oklart om omikron

En lösning är att tillgängliggöra fler preparat som fungerar på olika sätt. Ett exempel är Sotrovimab som också utreds av EMA just nu.

– Sotrovimab riktar in sig på en del av virusets spikeprotein som inte förändras lika mycket. Den kommer sannolikt att ha effekt mot alla nuvarande cirkulerande virusstammar som vi känner till, troligen även omikron, säger Jan Vesterbacka, överläkare i infektion på Karolinska universitetssjukhuset.

Magnus Rasmussen i Lund vet ännu inte om behandlingen de använder mot deltavarianten i dag, även kommer att fungera mot omikron.

Pillren det pratas mest om just nu är Lagevrio (även känt som molnupiravir) och Paxlovid som båda rapporteras minska risken för svår sjukdom och död kraftigt. En fördel är att de är just piller och inte behöver injiceras på sjukhus som dagens läkemedel.

Professor hoppfull

Lagevrio är redan godkänt i Storbritannien och även EMA har gett klartecken för att länder ska kunna fatta egna beslut om användning innan det godkänns för försäljning.

USA har redan skrivit avtal med Pfizer på tio miljoner doser till ett värde av 5,3 miljarder dollar, motsvarande 47,3 miljarder kronor. Och med bolaget bakom Lagevrio, Merck Sharp & Dohme, MSD, på 2,2 miljarder dollar, motsvarande 19,6 miljarder kronor.

Socialstyrelsen som samordnar inköpen av läkemedel till regionerna i Sverige har sedan en vecka sett en ökad efterfrågan på de nya antivirala läkemedlen Lagevrio och Paxlovid.

Enligt Pfizer kan Paxlovid minska risken för svår sjukdom och död i covid-19 med hela 89 procent.

– Data i deras pressrelease är väldigt lovande. Resultaten är applicerbara på alla som har en riskfaktor för att få svår sjukdom, till exempel diabetes eller högt blodtryck. Baserat på vad vi vet om liknande läkemedel mot hiv så är jag mycket hoppfull, säger Magnus Rasmussen.

Detaljgranskar

Svenska Läkemedelsverket är en del i ett multinationellt team inom EMA som ska utreda Paxlovid.

– Vi granskar i detalj hur man har gjort studierna och gör en värdering av hur man ska använda ett sådant här läkemedel, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.

Hon kan inte säga när varken Lagevrio eller Paxlovid kan finnas i Sverige. Magnus Rasmussen väger in att utvecklingen gått snabbt i andra sammanhang under pandemin.

– Jag tror inte att de nya antivirala behandlingarna kommer att få ett genomslag den här vintersäsongen, men till våren är det inte orimligt, säger han.

Helena Björk/TT

Magnus Rasmussen, professorn i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet tycker att det finns lovande kandidater bland covidmedicinerna som granskas av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Magnus Rasmussen, professorn i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet tycker att det finns lovande kandidater bland covidmedicinerna som granskas av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Foto: Kennet Ruona

FAKTA

Fakta: Nya behandling mot covid-19

Läkemedel som Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA granskar för eventuellt godkännande och följs av formellt beslut av EU-kommissionen inför eventuellt användande i medlemsländerna:

Kineret (anakinra). Ansökan inlämnad av Swedish Orphan Biovitrum AB 2021-07-19.

Lagevrio (molnupiravir). Ansökan inlämnad av Merck Sharp & Dohme and Ridgeback Biotherapeutics 2021-11-23.

Olumiant (baricitinib). Ansökan inlämnad av Eli Lilly Nederland B.V 2021-04-29.

RoActemra (tocilizumab). Ansökan inlämnad av Roche Registration GmbH 2021-08-16.

Xevudy (sotrovimab). Ansökan inlämnad av GlaxoSmithKline and Vir Biotechnology, Inc. 2021-11-18.

Läkemedel där en löpande granskning av läkemedlets effektivitet pågår – ett steg tidigare i processen.

Evusheld (tixagevimab/cilgavimab) som utvecklas av AstraZeneca AB. Granskningen påbröjades 2021-10-14.

Inrikes

10 000 med utvisningsbeslut avvek förra året

Migrationsverket på Pyramidvägen i Solna . Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Under 2021 gjordes över 10 000 polisanmälningar av personer som avvikit efter att de fått ett utvisningsbeslut, enligt SVT Nyheter.

Förra året överlämnade Migrationsverket drygt 18 000 ärenden till polisen om personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men där det bedömdes behövas en polisinsats för att verkställa avvisningen.

Av dem har 10 000 anmälts som efterlysta av polisen efter att de avvikit.

Om personerna fortfarande befinner sig i Sverige är svårt att veta.

– Vi har människor som befinner sig i vårt samhälle som vi inte känner till och som ingen har kontroll över, säger Cajsa Velden, chef på Nationella gränspolisen, till SVT.

Siffran över antalet personer som avvikit har legat mer eller mindre konstant de senaste åren, med en något nedåtgående trend. För fem år sedan var siffran 12 235.

Inrikes

Olof Palme-priset till Patricia Gualinga

Patricia Gualinga (till höger) tillsammans med en tolk vid en FN-sammankomst i New York 2016.
Foto: Stuart Ramson/AP
Inrikes
Inrikes

Olof Palmepriset 2021 går till Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas.

"Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog", heter det i prismotiveringen.

Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot landskövlingen utförd av olje-, gruv- och skogsbolag.

"I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i", lyder resten av prismotiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar (nära 920 000 kronor).

Inrikes

Man knivskuren i halsen – tre anhållna

En man har förts till sjukhus efter att ha blivit knivskuren i Ovanåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 20-årsåldern hittades med en knivskada i halsen i Ovanåker på söndagskvällen. Tre män har anhållits misstänkta för mordförsök.

Mannen, som hittades utomhus, fördes till sjukhus med ambulans och skadorna rapporterades inledningsvis vara allvarliga.

– Det senaste jag hörde var att han skulle opereras och att han var vaken och talbar, säger Andrew Tomkinson, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom in till polisen strax före klockan 21.

– Vad jag förstår ska en läkare ha varit på plats och kunde snabbt ge den hjälp han eller hon kunde, säger Andrew Tomkinson.

Två män, också de i 20-årsåldern, greps en kort stund efter händelsen och misstänks nu för mordförsök. Någon timme senare greps ytterligare en man i samma ålder, uppger polisen på måndagsmorgonen.

– De tre är nu anhållna, säger polisens presstalesperson Tommy Eriksson.

Polisen har arbetat med samla in vittnesuppgifter och har gjort en teknisk undersökning på brottsplatsen.

– Vi har tagit vissa beslag och säkrat spår, men mycket mer än så kan jag inte säga, säger Tommy Eriksson.

Inrikes

Inga kontroller av arbetsmiljön för hemarbete

Arbetsmiljöverket har inte gjort några kontroller av arbetsmiljön för anställda som jobbar hemifrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes

Arbetsmiljöverket har fått rapporter om att personer som jobbar hemifrån upplever mer ensamhet, otydligare gränser mellan arbete och fritid, samt svårigheter att känna sig delaktig i arbetslaget.

Trots det har myndigheten inte gjort en enda kontroll av arbetsmiljön för anställda som jobbade hemifrån under förra året, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Arbetsgivare är ansvariga för arbetsmiljön även för de medarbetare som jobbar hemma, enligt arbetsmiljölagen. Men det har alltså inte gjorts några riktade kontroller för att se hur de förhindrar problem med hemarbete.

– De inspektioner vi har genomfört under pandemin har handlat mycket om hur man förebygger smittrisker och att det system man har för sitt arbetsmiljöarbete fångar upp relevanta risker, säger Pernilla Persson Niia, egionchef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Väst, till Ekot.

Hon tror dock att hemarbete är ett område som kommer kontrolleras mer framöver.

Inrikes

Karantän och sjukdom stoppar rättegångar

En tom förhandlingssal i Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Totalt har närmare 30 procent av planerade förhandlingar i svenska domstolar ställts in sedan årsskiftet. Det är cirka tio procent fler än under motsvarande period de senaste åren.
PREMIUM

En knapp tredjedel (30,9 procent) av förhandlingarna som skulle hållits i svenska tingsrätter under årets första veckor har ställts in. Än fler har det varit i kammarrätterna där 43 procent ställts in och i hyresnämnderna där knappt 42 procent av förhandlingarna inte kunnat genomföras.

Vid exempelvis Nacka tingsrätt utanför Stockholm började parter, ombud och förhörspersoner höra av sig förra veckan och ville ställa in eller flytta förhandlingar på grund av sjukdom. Totalt har 16-20 mål inte kunnat genomföras.

– Vi har fått ställa in ett par huvudförhandlingar i tvistemål och vi har fått ställa in lite brottmål. Det beror oftast på part eller ombuds sjukdom eller att de sitter i karantän, säger Cecilia Klerbro som är lagman, det vill säga chef, för Nacka tingsrätt.

Hotar inte

För att slippa ställa in förhandlingar försöker tingsrätten i första hand att lösa det genom att exempelvis åklagare eller advokat kan vara med på länk, vilket hittills gjort att inga förhandlingar där personer sitter häktade har behövt ställas in eller skjutas upp.

Även om många är sjuka eller är i karantän tycker Cecilia Klerbro inte att det är så pass allvarligt att det utgjort ett hot mot verksamheten. Än så länge finns tillräckligt med personal i tjänst för att kunna lösa eventuell sjukfrånvaro eller hemkarantän.

– Om domaren blir sjuk får en annan domare hoppa in. Vi har personal i alla personalgrupper än så länge, säger Cecilia Klerbro.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén säger att det är för tidigt att säga om smittosituationen och det relativt stora antalet inställda förhandlingarna under årets första veckor kommer att få konsekvenser för domstolarna på längre sikt.

Bra läge

Han säger att domstolarna redan under pandemiåret 2021 lyckats minska balansen, det vill säga oavgjorda mål som ligger och väntar, med över 6 000 mål. Mycket tack vare att domstolarna kunnat koppla upp sig via video och på så sätt kunnat genomföra många förhandlingar.

– Vi går in i 2022 i ett bra läge. Så även om man ställer in nu är det för tidigt att säga om vi kommer att bygga någon målskuld, säger Thomas Rolén.

Men om sjukdom och karantän fortsätter att störa domstolarnas verksamhet så mycket att det byggs upp en målskuld, som förr eller senare måste betas av, är generaldirektören inte orolig.

– Vad gäller finansieringen så fick vi extrapengar i förhållande till regeringens budget eftersom man nu fick regera på M, KD, SD-budgeten. Nu när vi skriver vårt budgetunderlag som ska vara klart i mars ser det ut som att Sveriges domstolar för närvarande har en stabil ekonomi. Så det finns utrymme för att beta av en eventuell skuld som uppstår, säger Thomas Rolén.

Beatrice Nordensson/TT

Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Cecilia Klerbro, lagman vid Nacka tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Misshandlade sambo igen – döms till fängelse

En man på Gotland döms för att han vid upprepade tillfällen misshandlat sin sambo. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern på Gotland döms för att han flera gånger misshandlat sin sambo. Det är andra gången på två år som han fälls för att ha misshandlat kvinnan.

Hösten 2019 dömdes mannen för grov kvinnofridskränkning och olaga hot. Han hade bland annat slagit kvinnan i ansiktet så att tänder lossnat och tagit strypgrepp på henne. Straffet den gången blev skyddstillsyn med särskild behandlingsplan

Nu fälls han för att återigen vid flera tillfällen misshandlat sin sambo. Den här gången döms mannen till ett års fängelse för grov kvinnofridskränkning och misshandel. Han fälls även för att misshandlat en annan person.

Inrikes

Villaägare vaknade när bil körde in i huset

En bilförare körde sent på söndagskvällen in i ett hus utanför Skurup.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En villaägare utanför Skurup som låg och sov vaknade av att en bil körde in i huset under sena söndagskvällen. Larmet kom in till polisen strax före klockan 23.

Ingen person kom till skada vid händelsen. Föraren hade lämnat bilen när polisen kom fram.

– Vi har bland annat hundpatrull som är ute och spårar för att se om vi kan få tag på personen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Eftersom föraren försvann från platsen har denne minst gjort sig skyldig till smitning från trafikolycksplats, enligt polisen.

Inrikes

Studie: ”Infrastruktur­nota kan fördubblas”

Arbete med Norra länken i Stockholm 2008. Projektet blev 259 procent dyrare än beräknat, enligt Jan-Eric Nilssons studie.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
PREMIUM

Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.

Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.

Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.

"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.

För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:

Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.

Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.

Brist på lärdomar från tidigare projekt.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Studie över tidigare infrastrukturprojekt

Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.

Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent

Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent

Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent

Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent

Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent

Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent

Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent

Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)

Källa: Jan-Eric Nilsson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL