Utrikes

Bröllopskör drunknar i svår bussolycka

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En svår bussolycka i mellersta Kenya har krävt minst 20 dödsoffer, då bussen körde ned från en bro och sveptes iväg av en flod.

Resenärerna ombord på bussen tillhörde en katolsk kyrkokör som var på väg till en körmedlems bröllop, när olyckan inträffade i Kitui.

Tio personer kunde räddas från bussen som drevs med av stark ström i den översvämmade båten.

Polischefen i Mwingi, Joseph Yakan, sade att chauffören försökte styra bussen rätt över den översvämmade bron. Den starka strömfåran blev dock övermäktig.

Utrikes

Prins Andrew stänger konton på sociala medier

Storbritanniens prins Andrew drar ur pluggen.
Foto: Neil Hall/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritanniens prins Andrew har stängt sina konton på sociala medier.

På Twitter får man upp ett meddelande om att kontot inte finns, och likadant är det på Youtube. Hans Instagram- och Facebook-sidor finns kvar, men är enligt brittiska medier inte längre aktiva.

Förra veckan meddelade det brittiska hovet att den 61-årige prinsen avsade sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap. Anledningen är den rättegång angående sexuella övergrepp där prinsen står anklagad för att 2001 ha våldtagit en då 17-årig flicka.

Prins Andrew nekar till alla anklagelser om övergrepp.

Utrikes

Hjälpplan har landat på vulkandrabbade Tonga

Ett av den nyzeeländska försvarsmaktens Herkulesplan strax innan start med förnödenheter till den vulkandrabbade önationen Tonga.
Foto: Nya Zeelands försvarsmakt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fem dagar efter att undervattensvulkanen Hunga fick sitt förödande utbrott har två militärplan med hjälp landat på önationen Tonga i Stilla havet.

Det är myndigheterna i Nya Zeeland och Australien som tidigare under torsdagen meddelade att planen var på väg och väntades landa några timmar senare.

Vid utbrottet kastades oerhörda mängder aska upp i atmosfären, vilket stoppade alla flyg i området. Nu har askan sopats undan så att Tongas stora flygplats kan ta emot hjälp.

Utrikes

Hackerattack mot Röda Korset

Internationella rödakorsfederationen har utsatts för en cyberattack. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Internationella rödakorsfederationen (ICRC) har drabbats av en hackerattack, meddelar organisationen.

Hackarna har kommit över personlig information om över 515 000 personer, "extremt sårbara människor, varav många flytt från konflikter", uppger ICRC i ett uttalande.

Intrånget skedde hos ett externt it-bolag i Schweiz som ICRC anlitar för att lagra data. Det är oklart vem som ligger bakom intrånget, men ingen information ska ha läckt ut och finnas allmänt tillgänglig.

Som följd av attacken har ICRC tillfälligt tvingats stänga ner ett program som arbetar med att återförena familjer som splittrats av krig och konflikter.

ICRC:s generaldirektör Robert Mardini uppmanar de ansvariga för attacken att nu "göra det rätta".

– Dela, sälj eller läck inte den här informationen. Era handlingar kan bara skada de som redan gått igenom ofattbart lidande.

Utrikes

HD nobbar Trump – kongressen kan få handlingar

USA:s tidigare president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högsta domstolen i USA avvisar den tidigare presidenten Donald Trumps krav på sekretess av de dokument som ett kongressutskott begärt ut till utredningen om händelserna den 6 januari förra året då Kapitolium stormades.
PREMIUM

Det rör sig om arkiverade dokument på cirka 770 sidor med anteckningar från expresidentens närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll strax innan det som utvecklades till en stormning av kongressen i USA.

Kongressen vill granska om talet och förberedelserna kan ha haft en betydelse när Trumpanhängare tog sig förbi säkerhetsvakter och trängde in i Kapitolium. Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

I och med Högsta domstolens besked finns det inga rättsliga hinder för att överlämna dokumenten till kongressutskottet.

Endast en av HD:s nio domare, konservative Clarence Thomas, röstade enligt Trumps krav på att dokumenten inte ska ges till kongresskommittén.

Samtliga övriga domare – även de tre konservativa som Trump själv nominerade under sin presidentperiod – röstade för att utskottet ska få tillgång till handlingarna.

Beskedet från Högsta domstolen innebär att den följer en appellationsdomstols tidigare utslag om att Donald Trump inte kan kräva att dokumentet stoppas från att ges till kongressutskottet.

FAKTA

Bakgrund: Stormningen av Kapitolium

Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte presidenten höll under parollen "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade han bland annat.

Några hundra personer tog honom på orden. Protesterna övergick till våld när de stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med våldsamheterna.

Utrikes

Biden varnar Ryssland för förluster i Ukraina

President Joe Biden håller presskonferens.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utmaningar och framgångar.
Så ville Joe Biden summera sitt första år som USA:s president.
Men Ukrainakrisen kom att prägla delar av presskonferensen. Och Biden varnade Ryssland och president Vladimir Putin för att anfalla Ukraina.
PREMIUM

Första frågorna till president Biden gällde amerikansk inrikespolitik och ekonomi.

Men sedan brände det till, när Biden pressades över utvecklingen i Ukrainakonflikten och den ryske presidentens nästa drag:

– Jag är inte så säker på att han vet vad han ska göra. Min gissning är att han kommer att ta sig in (med ryska trupper). Han måste göra någonting, han måste försöka hitta sin plats i världen mellan Kina och väst.

Medveten om risker

Biden sade också att han talat två gånger med Putin den senaste månaden, och att den ryske presidenten var väl införstådd med konsekvenserna vid en invasion.

– Det kommer att bli en katastrof för Ryssland om landet invaderar Ukraina, sade Biden.

Han varnade för att en invasion skulle få stora kostnader för Ryssland, inte minst i mänskliga förluster.

– Jag tror inte att Rysslands president Vladimir Putin vill ha ett fullskaligt krig. Men han vill testa Nato och USA.

President Biden fick också frågan om USA:s kommande drag i konflikten om Ukraina, och om hotet om sanktioner mot Kreml och Vladimir Putin är tillräckliga.

– Ni har inte sett liknande sanktioner tidigare. Priset kommer att bli mycket högt, varnade Biden.

Biden utvecklade senare sina tankar om Moskvas försök att splittra militäralliansen Nato.

– Det är viktigt att hålla samman Nato när vi rör oss framåt, för det finns motsättningar, erkände Biden.

Fler jobb – men högre priser

Presidenten tog inte emot i det vanliga pressrummet i Vita huset. I stället valde han ett mer pompös inramning, med två fanor och en guldbrokad bakom sig och en kristallkrona över huvudet i festsalen East room; och han inledde med en redogörelse för läget i landet.

Fler jobb har skapats, arbetslösheten är låg, men priserna har skenat iväg med hög inflation, konstaterade presidenten.

Sedan förvandlades inledningen av presskonferensen till ett försvarstal för de enorma reformförslag som kallas "Build back better", men som mött hårdnackat motstånd från ett par demokrater på högerkanten.

– Jag hoppas ändå att få igenom stora bitar av förslagen.

Storsatsning med problem

Bidens och hans regering vill satsa två biljoner dollar på exempelvis barnomsorg, utbildning – och grön energiomställning, som stött på patrull i senaten.

Samtidigt som presskonferensen pågick rasade en utdragen debatt i kongressen om Bidens förslag om att ändra kongressens röstregler i ett försök att få igenom sina förslag.

– Jag är en obotlig optimist, svarade Biden på frågan om svårigheterna i kongressen.

Men han påstod sig vara förvånad över det massiva motståndet från Republikanerna.

Ovanlig presskonferens

Det var Bidens första enskilda presskonferens i Vita Huset sedan i mars 2021. Presidenten har mötts av kritik från medier i USA för att, trots löften om en öppenhet mot media, ha hållit långt färre sådana framträdanden än sina företrädare.

Bidens stab påpekar dock att presidenten i stället väldigt ofta svarar på frågor under mindre formella sammanhang.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Utrikes

Blinken i Kiev manar till enighet mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA:s utrikesminister Antony Blinken (höger).
Foto: Alex Brandon/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanar Ryssland att välja fredens väg, och vädjar till allierade om enad front i konflikten om östra Ukraina.
Utspelen kom under en blixtvisit i Kiev.
PREMIUM

Blinken träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen, för att sedan fortsätta till Berlin och samtal med Frankrike, Tyskland och Storbritannien under torsdagen.

Redan på onsdagskvällen träffade Blinken EU:s utrikeschef Josep Borell, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en representant för Polen, som för närvarande är ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Konsultationerna genomförs inför det hastigt påkallade mötet mellan Blinken och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Genève på fredag.

Tufft inför samtal

Tongångarna från både Moskva och Washington är tuffa inför förhandlingen. Ryssland fortsätter att kräva skriftligt på att militäralliansen Nato inte expanderar i före detta Sovjetrepubliker såsom till exempel Ukraina.

Dessutom meddelar Moskva att en större militärövning ska genomföras i Belarus, som är Ukrainas granne i norr.

Blinkens svar var tydligt i Kiev: något skrivet löfte om Natobegränsningar är inte aktuellt. Dessutom skickar USA 200 miljoner dollar, omkring 1,8 miljarder kronor, i militärt stöd till Ukraina.

– Vår styrka beror på om vi kan behålla vår enighet, vilket inbegriper enighet med Ukraina, sade Blinken efter mötet med Zelenskyj.

– Jag tror att Moskvas mål är att så split mellan och inom våra länder. Vi får och kommer inte att tillåta det, fortsatte Blinken och underströk vikten av att konflikten löses diplomatiskt och fredligt.

"Invasion inte aktuell"

USA:s utrikesminister hänvisade samtidigt till att det finns över 100 000 ryska soldater nära Ukrainas gräns, och att antalet "kan fördubblas med kort varsel".

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov upprepade på onsdagen Moskvas hållning: någon invasion av Ukraina är inte aktuell. Men allt annat än ett "vattentätt" löfte om säkerhetsgarantier från Nato – inklusive ett löfte om att hålla sig borta från Ukraina – är oacceptabelt för Kreml.

Utrikes

Säkerhetsstyrka skadad av bussbomb i Syrien

Byggnader som attackerats av regeringsstyrkor i Daraa i Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv personer i Syriens säkerhetsstyrka skadades när en bomb exploderade i en polisbuss i provinsen Daraa.

Uppgiften kommer från den statliga nyhetsbyrån Sana, och har inte bekräftats av oberoende källor.

Dådet utfördes nära orten Jisr Saida, och bomben orsakade bara lättare skador enligt Sana.

Provinsen Daraa, och staden med samma namn, såg ursprunget till de fredliga, regimkritiska, protester som inleddes 2011 och som sedan mynnade ut i landets brutala inbördeskrig. Den hårdföra regimen i Damaskus återtog kontrollen i stora delar av Daraa 2018, med slutstrider mot oppositionella i samband med den ryskledda uppgörelse 2021 som ledde till vapenstillestånd.

Uppgifter om flera attacker mot säkerhetsstyrkor har rapporterats av Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar utvecklingen i Syrien från Storbritannien.

Enligt SOHR har 16 personer dödats i ett 20-tal attacker sedan årsskiftet.

Utrikes

Dödsfall vid nya protester i Sudan

En man bevakar en av de uppbyggda barrikaderna i Sudan, här i Khartum på tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot militärjuntan i Sudan har krävt ytterligare dödsoffer. Minst en person sköts till döds vid protester i Omdurman nära huvudstaden Khartum, uppger regimkritiska läkare.

Dödsskjutningen skedde när säkerhetsstyrkor tog bort barrikader som demonstranter byggt på gatorna i protest mot att minst sju personer dödades under protester i måndags.

Sedan oktober i fjol, när en militärjunta tog över styret i en kupp, har över 70 personer dödats i samband med protester mot kuppledarna.

Läget har varit instabilt i Sudan den långvarige auktoritäre härskaren Omar al-Bashir tvingades från makten 2019. Läget förvärrades än mer när premiärminister Abdalla Hamdok avgick två dagar in på det här året.

Under onsdagen anlände två diplomatiska sändebud från USA till Sudan för att försöka hitta en lösning på krisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL