Utrikes

Franska republikaner väljer Pécresse

Valérie Pécresse kommer att representera Republikanerna i det franska presidentvalet nästa år.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Republikanerna i Frankrike väljer Valérie Pécresse till kandidat i det kommande presidentvalet.
Den mittenlutande kandidaten bedöms snarare kunna utmana president Macron om mittenröster än locka väljare längre högerut.
PREMIUM

Republikanernas medlemmar gav ett tydligt utslag i den avgörande primärvalsduellen: Valérie Pécresse besegrade den mer högerlutande Éric Ciotti med drygt 60 procent av rösterna.

– Kära vänner, ert förtroende går rakt in i hjärtat på mig och det förpliktigar. Jag noterar också den djärvhet ni står för i dag, säger Pécresse efter segern enligt bland andra tidningen Le Monde.

– För första gången i dess historia har general de Gaulles, George Pompidous, Jacques Chiracs och Nicolas Sarkozys parti valt en (kvinnlig) kandidat till presidentvalet.

Éric Ciotti gratulerar henne till segern och blåser upp till strid mot "macronismen", så att "Frankrike återigen kan bli Frankrike".

Halkat efter

54-åriga Pécresse är regional ledare i huvudstadsregionen Île-de-France sedan 2015, med erfarenhet som utbildnings- och budgetminister under Nicolas Sarkozys tid som president 2007–2012. Hon lovar ett brett reformprogram och beskriver sig själv som en "kvinna som vinner och agerar".

Även om Frankrikes stora konservativa parti Republikanerna (LR) så här långt ligger en bra bit efter i alla opinionsmätningar kan valet av kandidat få stor betydelse för hur nästa års presidentval slutar.

Partiet har sökt efter någon som i första hand ska kunna utmana nationalistledaren Marine Le Pen om möjligheten att i nästa led utmana den sittande presidenten Emmanuel Macron.

Av det mesta att döma i nuläget kommer Macron i den avgörande valduellen att ställas mot någon kandidat som står till höger om honom. Frågan är hur långt ut till höger denne kommer att stå.

Varken Valérie Pécresse eller Éric Ciotti har haft tillnärmelsevis tillräckligt med stöd i mätningar för att utmana om en plats i presidentvalets andra omgång.

Republikanernas medlemmar sållade tidigare i veckan bland en rad kandidater, där bland annat EU:s brexitförhandlare Michel Barnier sågs som en trolig favorit.

"Högern är tillbaka"

I slutänden ställdes Pécresse och Ciotti mot varandra i den avgörande duellen. Pécresse är en mer traditionell kandidat, med starkt stöd från näringslivet och de flesta av sina tidigare konkurrenter – och en mer hårdför parlamentsledamot med utmanande förslag som tycks ha landat väl i den allmänna väljaropinionen.

När resultatet stod klart utropade partiordföranden Christian Jacob att "högern är tillbaka".

Partiets kandidat i presidentvalet 2016 var François Fillon. Han såg inledningsvis ut som en stark utmanare, men hans stöd sjönk snabbt efter avslöjanden om att han tycktes ha försett flera av sina nära och kära med välbetalda låtsasjobb.

I slutänden kom Fillon trea efter Emmanuel Macron och Marine Le Pen.

Den mittenplacerade Macron vann sedan klart mot den radikala Le Pen.

Nationalisten Le Pen har försökt tona ned sin egen och partiets hårdföra framtoning. Nu utmanas de i stället av en kandidat som står ännu längre till höger.

Provokativ skribent

Éric Zemmour, populär och provokativ skribent och tv-debattör, har gett sig in i presidentkampen som oberoende, med en ärkekonservativ och invandrarfientlig dagordning som starkt tilltalar samma väljare som Le Pen brukar stödja sig på.

Både i mitten och till höger uppstår strider där kandidater kan spegla sig i varandra.

– Till skillnad mot en kandidat som är ännu mer extrem i sina förslag och sin attityd så får man nästan intrycket av att Marine Le Pen är en klassisk högerkandidat, säger statsvetaren Tristan Guerra på högskolan Sciences Po Grenoble till belgiska tidningen Le Soir.

Och redan innan lördagens val av Valérie Pécresse stod det klart att hon väckte viss oro på andra sidan, hos president Macrons folk.

– Hon förkroppsligar en lugn liberal höger. Hon skapar inte splittring. Om man är macronist, men inte gillar (presidentpartiet) LREM så kan man enkelt tänka sig att rösta på Valérie Pécresse, sade en av presidentens ministrar anonymt till tidskriften Le Point.

Wiktor Nummelin/TT

Martin Mederyd Hårdh/TT

Emmanuel Macron jublar efter segern i presidentvalet 2017. I vår är det val igen – med Macron som favorit till ännu en mandatperiod. Arkivfoto.
Emmanuel Macron jublar efter segern i presidentvalet 2017. I vår är det val igen – med Macron som favorit till ännu en mandatperiod. Arkivfoto.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Marine Le Pen har rört sig mot mitten för att kunna bli valbar som president i Frankrike. Mycket talar för att hon får möta Emmanuel Macron i en avgörande valomgång i april 2022. Arkivfoto.
Marine Le Pen har rört sig mot mitten för att kunna bli valbar som president i Frankrike. Mycket talar för att hon får möta Emmanuel Macron i en avgörande valomgång i april 2022. Arkivfoto.
Foto: Thibault Camus/AP/TT
Ytterhögerdebattören och provokatören Éric Zemmour kandiderar till posten som Frankrikes president. Arkivfoto.
Ytterhögerdebattören och provokatören Éric Zemmour kandiderar till posten som Frankrikes president. Arkivfoto.
Foto: Thomas Coex/AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller presidentval den 10 april nästa år. Om inte någon kandidat direkt får mer än 50 procent av rösterna går de två främsta till en avgörande valomgång den 24 april.

Så här såg opinionsläget ut alldeles precis före Republikanernas primärval, enligt en mätning från opinionsinstitutet Ifop-Fiducial. Siffrorna förutsätter att Pécresse skulle bli vald:

Emmanuel Macron (högerliberala LREM): 25 procent

Marine Le Pen (ytterhögerns RN): 19,5 procent

Éric Zemmour (oberoende ytterhöger): 15 procent

Valérie Pécresse (konservativa LR): 10 procent

Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet FI): 8,5 procent

Yannick Jadot (miljöpartistiska EELV): 6,5 procent

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 6 procent

Mätningen gjordes den 23-25 november, då det ännu var totalt fem kandidater som gjorde upp inom Republikanerna.

FAKTA

Fakta: Franska presidentval

Så här har det gått i den avgörande omgången i franska presidentval de senaste 50 åren:

2017: Emmanuel Macron mot Marine Le Pen, 66,1 procent–33,9

2012: François Hollande mot Nicolas Sarkozy, 51,6--48,4

2007: Sarkozy mot Ségolène Royal, 53,1--46,9

2002: Jacques Chirac mot Jean-Marie Le Pen, 82,2--17,8

1995: Chirac mot Lionel Jospin, 52,6--47,4

1988: François Mitterrand mot Chirac, 54--46

1981: Mitterrand mot Valéry Giscard d'Estaing, 51,8--48,2

1974: Giscard d'Estaing mot Mitterrand, 50,8--49,2

1969: Georges Pompidou mot Alain Poher, 58,2--41,8

Källa: Franska inrikesdepartementet.

Utrikes

Många döda i brand på nattklubb i Indonesien

En kvinna går förbi den brandhärjade nattklubben i Sorong i Indonesien.
Foto: STR/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 18 personer har omkommit vid en brand på en nattklubb i staden Sorong i provinsen Papua i Indonesien. Branden bröt ut efter ett bråk på klubben, uppger den lokala polisen.

Ett av offren dog i bråket. Ytterligare minst 17 omkomna hittades på den övertända ovanvåningen.

"Bråket bröt ut i går kväll (måndag) vid 23-tiden. Det var fortsättningen på en konflikt som började i lördags", uppger polisen i ett uttalande.

Polisen håller på att utreda orsaken bakom branden.

Utrikes

Uppgifter: Ryssland och Ukraina möts i Paris

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes Trupprörelserna runt och i Ukraina fortsätter. USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna.
Enligt franska uppgifter ska ryska och ukrainska representanter träffas i Paris under onsdagen.

De amerikanska trupperna är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

Under onsdagen ska representanter från Ryssland och Ukraina mötas i Paris. President Emmanuel Macron "tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning", uppger meddelar en av hans medarbetare, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Representanter för Frankrike och Tyskland ska också delta i mötet.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Utrikes

Wales bromsar vägbyggen – för klimatet

Wales regionala regering vill att fler tar tåget i stället för bilen i framtiden. Bilden är från Fairbourne i Gwynedd.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lyft för klimatet – eller ett svek mot den bilberoende landsbygden? Beslutet att stoppa nya vägbyggen väcker starka känslor i Wales.
– Vi tar absolut en risk som regering, säger Lee Waters, biträdande minister för klimatfrågor.

Svårt, smärtsamt – och skrämmande för politiker. Så beskriver Labourpolitikern Lee Waters den walesiska regeringens beslut att pausa och granska nya vägprojekt som ett sätt att försöka minska klimatpåverkan från biltrafik.

– Beslutet är omtvistat och det saknas bred politisk enighet, säger han på ett seminarium på nätet.

– För oss som regering är det ett risktagande, men vi går i första ledet och det är viktigt i modern politik. Men vi ligger nog längre fram än de flesta och då krävs beslutsamhet.

Mål för nettonoll

Det var förra sommaren som de flesta nya vägbyggen lades på is i Wales, som med omkring tre miljoner invånare är en del av Storbritannien men också har självstyre i många frågor.

Beslutet ska hjälpa Wales att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Utsläppen har minskat med mer än 30 procent sedan 1990 – men för att nå målet måste de nedskärningar av utsläpp som har gjorts mer än fördubblas de kommande tio åren, enligt Waters.

I det arbetet ingår transporter, som i dag står för omkring 17 procent av de walesiska utsläppen. Det hoppas man få ner genom att lägga de pengar som var tänkta att gå till nya vägprojekt på underhåll av befintliga vägnät och ökade insatser för kollektivtrafik, cykling och gång.

– I Wales har politiken prioriterat bilen i 70 år, det är alldeles för länge, säger Waters.

– Vi kommer inte att minska koldioxidutsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt enbart genom elektrifiering av fordon. Det här årtiondet är avgörande för att nå klimatmålen. Vi vill se en minskning av bilanvändandet, det är en enorm utmaning eftersom det går emot själva kärnan i hur vårt samhälle är uppbyggt.

Allt stoppas inte

En expertpanel har fått i uppgift att granska de flesta vägprojekt som befinner sig i planeringsstadiet utifrån vilket klimatavtryck de kommer att ha. Waters understryker att åtgärden inte betyder att några nya vägar aldrig kommer att byggas i Wales igen.

– Det är inte vår intention att stoppa alla vägprojekt men vi vill inte att bygget av nya vägar ska vara standardläget, säger han.

– Vi vill stoppa storskaliga väginvesteringar för att skapa utrymme för mer hållbara alternativ. Utan stöd i budgeten kommer vår politik aldrig att bli verklighet.

Missnöjet bubblar

Men i det vidsträckta och relativt fattiga Wales, där människor och fordon på daglig basis rör sig över gränsen till England ser många vägbyggen som viktiga projekt för jobb och ekonomi. I Llanbedr i Gwynedd överväger det lokala styret juridiska åtgärder sedan planerna på att bygga en förbifart skrotats på grund av den regionala regeringens nya transportpolitik.

Förespråkare hade kämpat för förbifarten – som var tänkt att lätta på trafiktrycket från turister – i 60 år. Men den walesiska regeringens expertgrupp fann det "mer sannolikt än inte" att det nya projektet skulle bidra till ökade koldioxidutsläpp och det stoppades därmed.

Det gjorde Dyfrig Siencyn, ledare för det lokala styret i Gwynedd, rasande över bristen på förståelse för förutsättningarna på landsbygden

– Det står återigen klart att landsbygden kan offras på klimatförändringens altare medan de verkliga problemen och svaren på dem finns i våra urbana områden, sade han till BBC i november.

Lee Waters konstaterar att vägbeslutet har fått många på landet att känna sig övergivna.

– Jag tänker inte låtsas som om det här är enkelt eller att alla håller med oss. Men vi måste ha modet att fortsätta, säger han.

– Det finns ingen anledning att skriva under på målet om att nå nettonoll utan att vara redo att ta konsekvenserna och göra det som krävs.

"Verkligt hot"

Kanske kan pandemin fungera som draghjälp för att få människor med på tåget i transportfrågan, hoppas Waters. Han menar att de senaste åren har visat att plötsliga och dramatiska förändringar i hur vi lever våra liv är möjliga och att vetenskapen har kommit att ta allt större plats i människors medvetanden.

– Jag tror att det finns ett fönster, där vi genom att lyfta fram alternativ och hänvisa till klimatforskning, kan få människor att ändra åsikt, säger Waters.

– Vi måste påminna om att klimatförändringar är ett verkligt hot, i dag och i framtiden, och uppmuntra till beteendeförändringar.

FAKTA

Fakta: Visst självstyre

Wales är en del av Storbritannien och har sedan 1999 visst självstyre.

Nationalförsamlingen i Wales, Senedd Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Den stiftar lagar om bland annat social välfärd, transporter och vägar, jordbruk, fiske, turism och kultur. Självstyret medger också viss skatteindrivning.

Två tredjedelar av befolkningen bor i södra Wales, i synnerhet i ett bälte som omfattar städerna Swansea, Cardiff och Newport.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Utrikes

Rebelledare dödad i Colombia

Colombianska soldater under en militärövning i landet. Arkivbild
Foto: Sarah Blake Morgan/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En rebelledare i Colombia som avvisat det några år gamla fredsavtalet mellan regeringen och Farcgerillan har dödats, uppger landets president Iván Duque Márquez.

"Detta är ett av de hårdaste slagen som har utdelats mot utbrytarna från Farc. Och vi pratar om en kriminell person som har begått mord och brott i över 25 år", säger presidenten i ett uttalande.

Euclides Espana – även kallad Jhonier – var terroriststämplad av USA och den colombianska regeringen hade utlyst en belöning på cirka sju miljoner svenska kronor för information som kunde leda till hans gripande.

Jhonier dödades i en insats ledd av militären med stöd av lokal polis i Tacueyo i regionen Cauca i sydvästra Colombia.

Det finns fortfarande omkring 5 000 rebeller i landet i två olika utbrytargrupper, enligt en uppskattning av tankesmedjan Indepaz.

Utrikes

Aboriginernas flagga köps fri

Aboriginernas flagga i Australien är inte längre upphovsrättsskyddad. Arkivbild
Foto: Steve Holland/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Aboriginernas flagga i Australien, som varit upphovsrättsskyddad, har friköpts av landets regering för motsvarande 130 miljoner svenska kronor.

Den röd-svart-gula flaggan har blivit en viktig symbol för ursprungsbefolkningen och syns ofta på kläder.

Men en intensiv debatt om symbolen uppstod efter att flaggans upphovsman, Harold Thomas, gett företag licens att använda symbolen. Det har drabbat bland annat skolor som använt symbolen på skoluniformer.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Utrikes

Biden hånade Fox News-journalist

USA:s president Joe Biden förolämpade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News efter en presskonferens.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s president Joe Biden kallade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News för "jävla idiot" när en mikrofon fortfarande var påslagen vid en fotosession i Vita huset.

Det var när en presskonferens höll på att avslutas och människor hade börjat lämna rummet som journalisten Peter Doocy frågade Biden om den höga inflationen i landet var en politisk belastning för honom.

Presidenten, som troligen var omedveten om att mikrofonen fortfarande var på, svarade sarkastiskt: "Den är en stor tillgång. Mer inflation", och muttrade "Vilken jävla idiot".

Doocy ryckte senare på axlarna åt förolämpningen i en intervju med Fox News.

– Ja, ingen har faktagranskat honom ännu och sagt att det inte är sant, svarade han nonchalant.

Utrikes

8 500 amerikanska soldater i förhöjd beredskap

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.
PREMIUM

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Utrikes

Svart rök i första presidentrundan i Italien

Italienska parlamentariker lade sina presidentröster i utsmyckade urnor under måndagen.
Foto: Yara Nardi/poolfoto via AP/TT
Utrikes
Utrikes Det råder fortsatt total oklarhet kring vem som ska bli Italiens nästa president.
I parlamentets första votering röstade majoriteten blankt, men de större partierna har åtminstone börjat samtala.
PREMIUM

Eftersom partierna inte har enats om en person som kan få stöd över ett brett politiskt spektrum var måndagens första omröstning något utav en formalitet, medan det verkliga spelet pågick i kulisserna.

672 av de nästan 1 000 röstande – parlamentariker, senatorer och regionala politiker – lade blanka lappar i de utsmyckade urnor som hade ställts fram i deputeradekammaren i Montecitorio-palatset i Rom.

Flest röster fick den 85-årige och relativt okände domaren Paolo Maddalena, med 36 stycken. Den avgående presidenten Sergio Mattarella fick 16. Någon röstade på den korruptionsanstrukne ex-premiärministern Bettino Craxi, som är död sedan 22 år tillbaka, och några andra på den gamla Lega-bossen Umberto Bossi.

Svart rök, utropades i italienska nyhetsrubriker, vilket anspelar på den signal som ges när katolska kardinaler inte kan enas i valet av en ny påve.

Kallas Draghi in?

Ett namn har hela tiden hållits fram som en favorit, med bevisat stöd från de flesta håll. Problemet är att det är den sittande premiärministern Mario Draghi, som leder den breda samlingsregering som tog över när landet hade gått igenom såväl den första stora pandemivågen som en rad regeringskriser.

Risken om Draghi väljs till president är därför att den kompromissgrundade regeringen i stället faller samman. Det är dock inte ens säkert att han vill ha posten.

Vissa alternativ har fallit bort på vägen. Den ständigt skandalomsusade tidigare premiärministern Silvio Berlusconi meddelade i lördags att han ställde in sin kandidatur. 85-åringen lyfte fram det som att han agerade för Italiens bästa, men i själva verket hade han svårt att övertyga fler än partierna längre ut till höger – Lega och Italiens bröder – om att han var lämplig.

Lega särskilt aktivt

Just ytterhögerpartiernas röster väger tungt, då de har vuxit väldigt mycket sedan det senaste valet och i teorin skulle kunna driva fram ett nyval för att kapitalisera på opinionssiffrorna. Det är också de som helst ser att Mario Draghi byter post och blir president, vilket med stor sannolikhet också skulle leda till just ett nytt val.

Lega-ledaren Matteo Salvini har i kulisserna inlett samtal med Femstjärnerörelsens ledare, den tidigare premiärministern Giuseppe Conte, och Demokratiska partiets ledare Enrico Letta, även han en tidigare premiärminister. De tre partierna skulle kunna ta processen en lång bit på vägen genom att komma från varsitt håll och enas om en lämplig presidentkandidat.

I de tre första voteringar som hålls behöver en kandidat få två tredjedelar av rösterna, men i den fjärde räcker det med en enkel majoritet, det vill säga åtminstone hälften.

Votering nummer två kommer att hållas under tisdagen.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL