Ekonomi

Turkiets inflation 21,3 procent

Inflationen stiger. Arkivbild.
Foto: Emrah Gurel
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Inflationen i Turkiet på årsbasis blev för november hela 21,3 procent, enligt officiella data från turkiska myndigheter.

Under november föll den turkiska liran gentemot dollarn. Nu har konsumentpriserna stigit kraftigt, från 19,8 procent i årstakt under oktober till 21,3 i november.

Turkiets officiella inflationsmål är 5 procent.

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ekonomi

USA och Qatar pratar om naturgas till EU

Qatar står i dag för 5 procent av leveranserna av naturgas till EU. Nu förs diskussioner om att öka andelen, för att bidra till EU:s energiförsörjning om konflikten mellan Ryssland och Ukraina förvärras. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Tjänstemän från Bidenregeringen har diskuterat med kollegor i Qatar om möjligheten att leverera mer naturgas till EU. Tanken är att det kan behövas om ytterligare rysk aggression mot Ukraina skulle leda till gasbrist i EU, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.
PREMIUM

Diskussionerna har enligt källorna förts inför det att Qatars emir, shejk Tamim bin Hamad Al Thani, ska träffa USA:s president Joe Biden i Washington i februari.

Förslaget om mer qatariska gasleveranser till EU kommer sedan oron börjat sprida sig i EU-länder som är beroende av rysk gas att den geopolitiska konflikten kring Ukraina ska utmynna i skärpta sanktioner mot Ryssland, som i sin tur kan tänkas svara med att strypa de ryska gasleveranserna helt och eller dra ned på dem ännu mer än det ovanligt låga gasflödet till EU under vintern hittills.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina, ett land som sedan en tid hotas av stora ryska trupprörelser till gränsen mellan länderna.

Qatar är en av världens största producenter av flytande naturgas (LNG), med omkring en tredjedel av sin export till Japan och Sydkorea, och i dagsläget bara 5 procent av exporten riktad till EU.

Intresset för att ta in mer LNG i stället för rysk naturgas är stort i EU-länder som Polen och Litauen, som vill minska beroendet av gas från Ryssland.

Ekonomi

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.
PREMIUM

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en energihuvudstad. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året före, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2 på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy, som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

Ekonomi

Bezos förlorade 184 miljarder i kursraset

Amazongrundaren Jeff Bezos är till följd av kraftiga kursras på väg att petas från positionen som världens näst rikaste person. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Multimiljardären Jeff Bezos, mest känd som e-handelsjätten Amazons grundare, förlorade 20 miljarder dollar (cirka 184 miljarder kronor) i den gångna veckans kursras.
Men han var inte den ende bland världens allra rikaste som åkte på en smäll.
PREMIUM

Elon Musk, världens rikaste person, tappade 25,1 miljarder dollar. Det innebär att hans nettoförmögenhet krympte med 9 procent.

För kryptobörsen Binance grundare Changpeng Zhao blev det minus 17,7 miljarder dollar under den dramatiska börsveckan, medan Facebookgrundaren Mark Zuckerberg tappade 10,4 miljarder av sin förmögenhet, visar Bloomberg Billionaire Index.

Kursnedgången förra veckan var den största sedan kollapsen i samband med utbrottet av coronapandemin 2020. Förklaringen är en våg av oro för räntehöjningar från centralbanker sedan inflationen tagit fart.

Den ende bland världens tio rikaste personer som inte gick back förra veckan var enligt Bloomberg fransmannen Bernard Arnault, som ligger bakom lyximperiet LVMH. Arnault är, om trenden håller i sig, nära att peta Bezos från andraplatsen på Bloombergs topplista över de allra rikaste.

Kursturbulensen som slår mot miljardärernas förmögenheter kommer inför en rapporttät vecka, där Apple, Microsoft och Tesla rapporterar bokslut för 2021. Det kommer även räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och färsk inflationsstatistik från USA i veckan.

FAKTA

Fakta: De tio rikaste

Techmiljardärerna dominerar fortfarande topplistan över världens tio rikaste personer, enligt Bloomberg.

Elon Musk: 243,4 miljarder

Jeff Bezos: 167,6 miljarder

Bernard Arnault: 167,5 miljarder

Bill Gates: 128,6 miljarder

Larry Page: 116,5 miljarder

Mark Zuckerberg: 113,4 miljarder

Sergej Brin: 112,1 miljarder

Warren Buffett: 110,6 miljarder

Steve Ballmer: 106,3 miljarder

Larry Ellison: 101,1 miljarder

Beloppen i listan avser nettoförmögenhet i miljarder dollar.

Källa: Bloomberg Billionaires Index

Ekonomi

Storsatsning på elbilsfabrik i Indonesien

Den taiwanesiska kontraktstillverkaren Foxconn, med ordförande Terry Gou, satsar på samarbete om elbilsanläggningar i Indonesien. Arkivbild.
Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Två taiwanesiska bolag har gjort upp om en storsatsning på gemensam utveckling av anläggningar för elbilstillverkning i Indonesien på omkring 8 miljarder dollar (cirka 74 miljarder kronor).

Bakom satsningen står den taiwanesiska kontraktstillverkaren Hon Hai Precision, även känt som Foxconn, och Gogoro – tillverkare av elsparkcyklar.

Från indonesisk sida har landets regering tillsammans med bolagen PT Indika Energy och PT Industri Baterai Indonesia skrivit på samarbetsavtalet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Ekonomi

Ljusglimt för handeln vid norska gränsen

Sedan i går börjar norrmän åter hitta tillbaka till shoppingscentret Nordby. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB
Ekonomi
Ekonomi Reglerna har nu lättats för fullvaccinerade norrmän som vill resa in i Sverige. Och genast började det åter komma kunder till svenska shoppingcenter nära gränsen.
PREMIUM

Till shoppingcentret Nordby utanför Strömstad kom i går många fler norska kunder än förra fredagen då kravet på negativt covid-test även för fullvaccinerade fortfarande gällde.

– Grov sett kan man säga att i går, jämfört med förra fredagen, var det sex till sju gånger så många besökare, säger Ulf Palm, som är vd för shoppingcenterägaren Orvelin, till TT.

Men även om besökspilarna vänder uppåt nu är det fortfarande långt ifrån hur det såg ut före pandemin.

– Jämfört med motsvarande dag före pandemin så hade vi ungefär hälften så många besökare, säger Ulf Palm.

Långt kvar

Under pandemin har Nordby legat på omkring fem procent av det tidigare antalet besökare och är nu upp någonstans kring 40-45 procent. Men trots att det ännu är en lång väg kvar till de prepandemiska glansdagarna var gårdagens besökssiffror förstås en välkommen ljusning.

– Det är klart det är bättre och på något sätt trevligt att se folk under dagen. Men det är en bra bit kvar innan det drar sig mot normaliserat, säger Ulf Palm.

NRK besökte på fredagen Godishuset i Svinesund där det för första gången på flera veckor var en jämn ström av kunder som kom in i butiken.

– Det är ovanligt många här så här tidigt. Det känns fantastiskt, nästan lite overkligt sade butikschefen Mathias Knutsson till det norska public servicebolaget.

Är jättehärligt

Norskan Hanna Rise, som före pandemin brukade resa över gränsen för att handla ungefär två gånger i månaden, var glad att åter kunna handla billigare på den svenska sidan

– Det är jättehärligt att vara tillbaka. Det är mycket bättre priser här än i Norge, sade hon till NRK.

Enligt branschorganisationen Svensk handel spenderade norska besökare 27,9 miljarder kronor i den svenska detaljhandeln 2019 och bidrog till att skapa 7 200 arbetstillfällen i Sverige.

Beatrice Nordensson/TT

FAKTA

Fakta: Reseregler mellan Norge och Sverige

Från och med den 21 januari 2022 har regeringen beslutat att det särskilda kravet på negativt covid-19-test före inresa tas bort.

Personer som reser till Sverige från länder inom EU/EES, inklusive de nordiska länderna, måste från och med den 21 januari kunna visa upp EU:s digitala covidintyg eller motsvarande intyg att man antingen har vaccinerats mot covid-19, testat negativt inom 72 timmar före ankomsten, eller har tillfrisknat från covid-19.

Dock måste alla som reser till Sverige för att handla, även fullvaccinerade, registrera sig före inresan till Norge och testa sig efter ankomsten till Norge. Registreringen kan göras inom tre dygn från att man ska resa och gäller i en vecka. Testet ska göras vid gränsövergången eller, om detta inte är möjligt, inom 24 timmar efter ankomst till Norge.

Källa: Sweden abroad och länsstyrelsen Norrbotten.

Ekonomi

Har du koll på myterna om krypto?

Bitcoin-reklam vid järnvägsstationen Shibuya i Tokyo, Japan. Arkivbild.
Foto: Shizuo Kambayashi/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Alla kryptovalutor är energikrävande och det är jättesvårt att spåra kriminella aktörers överföringar i bitcoin. Sant eller falskt?
Krypto fick sitt stora genombrott förra året - men allt som sägs om dem stämmer inte.
PREMIUM

1. Kryptovalutor är energikrävande

Det två största kryptovalutorna bitcoin och ether drar mängder med el, åtminstone när de är så högt värderade som de är nu.

Det handlar om tekniken "proof of work" som använder beräkningskraft som en del i processen att garantera äktheten i kryptovalutan. När det gäller bitcoin och ether betyder det att ju fler som vill komma åt dem desto mer beräkningskraft – och därmed el – behövs.

Det finns tusentals andra kryptovalutor och flera sätt att utforma en kryptovaluta som inte tar mycket el i anspråk.

Plattformen Ethereum, med kryptovalutan ether, är redan inne i ett arbete med att byta ut "proof of work" till den mindre energikrävande "proof of stake"-metoden.

2. Kryptovalutor är inte spårbara

Blockkedjetekniken gör transaktionerna spårbara. Däremot är den personliga plånboken som innehåller kryptovalutan krypterad och anonymiserad. Trots det kan personen som handlar i kryptovalutan lämna spår.

Enligt Jan Olsson, kriminalkommissarie på nationellt it-brottscentrum, är det enklare att följa en illegal transaktion gjord i exempelvis bitcoin än en transaktion som skickats i vanliga pengar via länder som inte samarbetar med det svenska rättsväsendet.

– En bitcointransaktion är alltid spårbar i all oändlighet, det är blockkedjetekniken: I varje transaktion finns alla gamla transaktioner kvar.

– Man kommer fram till en mottagare av transaktionen, men då är frågan, vem är det som har den här plånboken? Det är sällsynt att någon samlar bitcoin i all oändlighet, förr eller senare ska de använda den till någonting och vid de tillfällena blottlägger de sig, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie.

3. Ägandet av krypto är decentraliserat

En arbetsstudie från amerikanska National Bureau of Economic Research (NBER) som utfördes i slutet av 2020 tyder på att mer än en fjärdedel av ägandet i bitcoin (fem miljoner bitcoin) ägs av färre än 10 000 personer.

De konstaterar också att den uppskattningen "högst troligt är en underdrift".

4. Kryptovinster är skattefria

Det kanske är en svår uppgift för Skatteverket att hålla koll på vinster från kryptovalutahandel. Men enligt reglerna är man skyldig att redovisa vinster, betalningar, utlåning och byte av kryptovalutor i den årliga deklarationen.

"Om en kapitalvinst inte redovisas i deklarationen riskerar man, på samma sätt som för vilken annan oredovisad skattepliktig inkomst som helst, att bli påförd skattetillägg och åtalad för skattebrott", meddelar rättsavdelningen på Skatteverket i ett mejl till TT.

5. Kryptobörserna har ett regelverk

Den som handlar i kryptovalutor på de stora börserna, till exempel Coinbase eller Binance, kan inte luta sig mot reglering från myndigheter. Finansinspektionens övervakning sträcker sig så långt att de tittar på penningtvätt, inte mer. Därför kan man säga att kryptobörserna är helt oreglerade.

Det finns inte heller någon som övervakar kryptovalutorna i sig – däremot är många av de etablerade kryptovalutorna utformade på ett sådant vis att det inte finns någon enskild person som kontrollerar systemet, utan det övervakas gemensamt av alla inblandade.

Det finns exempel på kryptovalutor som använts som ren bluff, till exempel kryptovalutan "squid" som skapades efter den populära tv-serien "Squid game". Skaparna till den kryptovalutan stack med motsvarande över 20 miljoner kronor några veckor efter att den upphaussade kryptovalutan skapats.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Vad är blockkedjeteknik?

En blockkedja är som en delad databas, ofta utan central styrning. Till skillnad från vanliga databaser lagras informationen i "block" som binds samman av kryptografiska funktioner. När ett nytt informationsblock har lagts till kan det inte raderas – det blir i stället en del av en lång kedja av information som inte kan brytas, bara byggas på.

Ekonomi

Därför skakar kryptomarknaden

Värdeutvecklingen på den största kryptovalutan bitcoin under ett år.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Ekonomi
Ekonomi Sedan toppen i november har den största kryptovalutan bitcoin tappat över 45 procent. Vändningen sammanföll med en nedåtgående trend på amerikanska börsen.
– Kursrörelserna är mer brutala i kryptovalutor som är en mer spekulativ tillgång, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.
PREMIUM

Riskviljan minskar hos investerare i takt med att inflationen tickar uppåt och räntehöjningar i USA är på ingång. Signaler om att ryska centralbanken vill se ett förbud mot kryptohandel har eldat på nedgången de senaste dagarna.

Sammanföll med Nasdaq

Bitcoin nådde sin topp i mitten på november, ungefär samtidigt som amerikanska Nasdaq – en tekniktung börs där Apple, Microsoft och Alphabet är noterade. Sedan dess har både Nasdaq och bitcoin bromsat in, men utslaget är större på kryptovalutan.

Att börsen och andra risktillgångar tar stryk förklaras av en förväntan om stigande räntor, vilket brukar ge ett negativt utslag på börsen överlag, och framför allt för tillväxtbolag med hög risk.

– Folk diversifierar in i tillgångar med mindre risk, vilket minskar efterfrågan för kryptotillgångarna, säger Claire Ingram Bogusz, forskare och lektor i informatik på Uppsala universitet.

Rysslands förbuds-snack

Även politiken påverkar värderingen.

I torsdags presenterades ett mötesprotokoll från ryska centralbanken där ett förbud mot kryptohandel förordades. Handel, byte, utvinning och valutaväxling bör upphöra, skrev centralbanken i rapporten.

Att ryska centralbanken markerar mot kryptovalutor blev ett hårt slag för bitcoin, som föll nästan 10 procent från det redan dalande värdet.

Ryssland är det tredje mest populära landet för "mining", eller utvinning, av kryptovalutor efter Kazakstan och USA.

I USA finns det inga tecken än så länge på att hårda regleringar är på ingång, säger Johan Javeus på SEB. Han säger att regleringar inte måste betyda trubbel.

– Regleringar kan vara bra på längre sikt, om man inte menar förbud, men det ser vi inte just nu i USA och Europa.

Nya användningsområden

Claire Ingram Bogusz, som forskar på digitala tillgångsslag, säger att den minskade riskexponeringen i stora kryptovalutor inte betyder en nedgång för alla, särskilt inte de mindre och mer okända kryptovalutorna.

– Vi ser en normalisering av kryptovalutor och blockkedjeteknik i nya format, vare sig det handlar om smarta kontrakt i NFT:er, kryptovalutor som kan användas i spel, eller metaverse. Därför syns en riskaversion i de stora kryptovalutorna, medan man ser en större entusiasm för de mindre valutorna som inte är värda så mycket än.

Vad är det då som sätter priset på kryptovalutor?

Claire Ingram Bogusz säger att kryptovalutor prissätts utifrån efterfrågan och förväntad värdeutveckling i jämförelse med andra tillgångsslag.

Johan Javeus på SEB jämför kryptovalutor med andra tillgångar.

– Kryptovalutor skiljer sig från aktiemarknaden eftersom man på aktiemarknaden finner bolag som har omsättning och möjlighet till årliga vinster. Bitcoin liknar mer en råvara som guld, eftersom den inte genererar någon tillväxt eller avkastning, men priset avgörs utifrån vad människor är beredda att betala för det vid varje givet tillfälle, säger Javeus, och fortsätter:

– Tror man att bitcoin blir oumbärligt i framtiden värderas det högt, tror man att det blir förbjudet överallt är det inte värt någonting.

Tea Oscarsson/TT

FAKTA

Fakta: Kryptovaluta

Kryptovalutor är som en elektronisk "pollett" med en unik kryptografisk kod som gör att den är svår att förfalska. Den så kallade polletten kan köpas med vanliga pengar och sedan bytas anonymt för olika varor och tjänster.

Kryptovalutor är ofta decentraliserade och inte beroende av en centralbank som garanterar valutans värde och äkthet. Det är i stället den så kallade blockkedjetekniken och dess inneboende mekanismer som står som garant för kryptovalutan.

Bitcoin är den mest omtalade kryptovalutan men det finns tusentals olika kryptovalutor med varierande teknik och funktion.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL