Inrikes

Polis fälld för tjänstefel

En polis har dömts för tjänstefel. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En polis i Stockholm har dömts för tjänstefel. Enligt Svea hovrätt höll polisen ett förhör med en misstänkt man utan att delge honom misstanke om brott, skriver Dagens Juridik och Dagens Nyheter.

Dessutom informerade aldrig polisen den misstänkte om att han hade rätt till en försvarare.

Bakgrunden till domen är en narkotikautredning.

Både tingsrätt och hovrätt ansåg att polisen hållit ett regelrätt förhör med den misstänkte. Polisen själv säger att det var en ordväxling som han dokumenterat i en promemoria.

Polismannen döms till 40 dagsböter à 300 kronor.

– En juridiskt intressant dom som kan få stora konsekvenser. En av knäckfrågorna är ju vad ett förhör egentligen är – de flesta poliser ställer instinktivt frågor till personer de ingriper mot på bar gärning, säger polisens advokat Johan Eriksson till Dagens Nyheter.

Inrikes

Haverirapport om Örebrokraschen presenteras

Blommor utanför Örebro flygplats efter att nio personer omkommit i en flygplansolycka den 8 juli förra sommaren. Arkivbild.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Planet hade bara varit i luften i några sekunder när det kraschade och fattade eld på Örebro flygplats i somras.

Åtta fallskärmshoppare och en pilot miste livet i kraschen.

Kraschen inträffade den 8 juli förra året och har sedan dess utretts av Statens haverikommission, som på en presskonferens klockan 16 presenterar en statusrapport om sin utredning.

Larmet kom in vid 19-tiden den aktuella julikvällen. Sent på natten bekräftade polisen att alla nio ombord – åtta fallskärmshoppare och en pilot – hade mist livet.

Hopparna tillhörde samtliga den lokala fallskärmsklubben i Örebro medan piloten tillhörde en annan klubb. Planet var inlånat från Skåne.

Inrikes

Man anhållen efter skjutning i Eskilstuna

En man misstänks för mordförsök efter gårdagens skottlossning. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 30-årsåldern har anhållits, misstänkt för mordförsök, efter skottlossningen i Eskilstuna på onsdagskvällen. Då hittades en man i 35-årsåldern skottskadad utomhus i stadsdelen Skiftinge. Hans skador beskrivs som inte livshotande.

Den misstänkte togs in till förhör under natten och anhölls på torsdagsförmiddagen, rapporterar Eskilstuna-Kuriren.

Polisen vill inte lämna några närmare detaljer om brottet eller berätta om några bevis har säkrats på brottsplatsen. Men den anhållne är känd av polisen:

– Vi kan säga att vi känner till individen sedan tidigare, det kan jag bekräfta, säger kommunpolis Peter Sigurd till tidningen.

Inrikes

FHM: Inget vaccin till barn mellan fem och elva

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten vid torsdagens presskonferens.
Foto: Marko Säävälä/TT
Inrikes
Inrikes Smittspridningen i Sverige är fortsatt mycket hög, meddelar Folkhälsomyndigheten som uppmanar alla att följa rekommendationerna. Däremot rekommenderas ingen allmän vaccination för barn i åldern fem till elva år.

Folkhälsomyndigheten bedömer att den medicinska nyttan av två doser vaccin mot covid-19 för barn mellan fem och elva år i nuläget är liten.

– Det här gäller för nu, men kan komma att förändras om kunskapsläget ändras i den riktningen, säger Britta Björkholm, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten på dagens myndighetsgemensamma presskonferens om covid-19.

Dramatisk ökning

Det år inte aktuellt att sluta klassificera covid-19 som samhällsfarlig sjukdom i Sverige, säger Britta Björklund.

– För tillfället så ser vi en stor samhällspåverkan av smittspridningen av covid-19 så vi är inte framme där än. Det är möjligt att vi hamnar i ett sådant läge framöver, men vi tycker inte att vi är där än.

Av de 588 000 personer som testade sig för covid-19 vecka tre var 42 procent positiva. Det är en dramatisk ökning av andelen positiva de senaste veckorna efter omikronvariantens intåg, enligt Britta Björkholm.

Hon säger att antalet intagna på iva är relativt stabilt men att risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård är högre som ovaccinerad.

– Av de nya iva-fallen vecka tre var 58 procent ovaccinerade.

Nästan 2 000 personer vårdas nu på iva eller i slutenvård för covid-19.

– Det är en hög nivå som vi nu ligger på. Det är ett väldigt ansträngt läge vi har på sjukhusen, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.

Ansträngt läge

Bland regionerna är det två regioner som rapporterar allvarlig påverkan av covid-19, medan 13 regioner rapporterar en betydande påverkan. På kort sikt bedömer alla regioner att det blir en försämring, enligt Iréne Nilsson Carlsson.

Svante Werger, särskild rådgivare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att landets samhällskritiska verksamheter visserligen är ansträngda men fungerar.

– Den bild vi har är att det är ansträngt främst på grund av stor personalfrånvaro. Man behöver prioritera hårt och beordrar också övertid för personal som är på plats. Den samlade bilden är att som helhet fungerar det allra viktigaste.

Han tillägger att lättnaderna i karantänsbestämmelserna som infördes förra veckan har lättat på trycket i verksamheterna.

På onsdagen meddelade regeringen och Folkhälsomyndigheten att de nuvarande smittskyddsåtgärderna kan börja avvecklas från den 9 februari, om inget oförutsett inträffar.

Från Folkhälsomyndighetens sida vill man inte ge någon exakt siffra eller var i smittkurvan vi måste befinna oss för att restriktioner och rekommendationer ska kunna börja avvecklas den 9 februari.

– Vi har inte samma koppling som tidigare under pandemin där smittspridningen avspeglade sig i inlagda på iva och antalet avlidna, säger Britta Björkholm, som dock tycker att den 9 februari är en realistisk plan.

– Om något skulle förändras tar vi ställning igen. Men vi tror att det kommer att hålla.

Vaccinläget

Hittills har 7 550 199 personer (tolv år och äldre) fått två vaccindoser mot covid-19, baserat på vad regionerna har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Det motsvarar 83,6 procent av befolkningen i åldersgruppen tolv år och äldre.

3 770 192 personer, 18 år och äldre, har fått en tredje dos, vilket motsvarar 45,4 procent av befolkningen i den åldersgruppen.

Så här långt har sammanlagt 15 778 smittade personer avlidit under pandemin.

Inrikes

Friades för handgranatsattack – får ersättning

En 23-årig man som friades för mordförsök med handgranater i Landskrona satt häktad i ett halvår. Nu får han över 200 000 kronor i ersättning av Justitiekanslern. Arkivbild.
Foto: Per Danielsson/TT
Inrikes
Inrikes

Trots att det fanns dna från den 23-årige mannen på en av de handgranater som användes vid ett misstänkt mordförsök i Landskrona sommaren 2019 friades han i hovrätten.

Nu får mannen 215 000 kronor i lidandeersättning av Justitiekanslern, rapporterar P4 Malmöhus. Mannen satt häktad i över ett halvår.

Totalt åtalades tre män för inblandning i dådet där två handgranater, varav en detonerade, kastades mot lägenheter i Landskrona. En av männen dömdes för brott.

Även om dna-spåren talar starkt för att 23-åringen har hanterat en av handgranaterna räcker det inte för att slå fast att det var han som kastade och mannen kan inte knytas till brottsplatsen på annat vis, enligt domen som radiokanalen har tagit del av.

Inrikes

Fortsatt vaccinintyg och test för inresande

Om man inte har ett giltigt vaccinintyg gäller fortsatt uppvisande av ett negativt covid-test för att resa in till Sverige. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes De tillfälliga inreseförbuden för resande till Sverige förlängs, meddelar regeringen på torsdagen.
För personer bosatta i Argentina, Australien och Kanada återinförs inreseförbuden.

För inresande från länder inom EU, inklusive de nordiska länderna, kommer inreseförbudet att fortsätta gälla till och med den 28 februari i år. För att kunna resa in till Sverige måste dessa personer visa upp ett vaccinintyg, negativt test för covid-19 taget inom 72 timmar eller att ha tillfrisknat från covid-19 under de senaste sex månaderna.

För personer som reser från länder utanför EU förlängs inreseförbudet till och med den 31 mars 2022. Inresande från dessa länder måste omfattas av något av undantagen från inreseförbudet och kunna uppvisa ett negativt test, taget inom 72 timmar, eller vara undantagna från testkravet.

Inreseförbudet återinförs dessutom för personer bosatta i Argentina, Australien och Kanada. Personer som reser från dessa länder måste omfattas av något av de övriga undantagen från inreseförbudet för att resa in i Sverige från och med den 31 januari i år, och visa upp ett negativt test för covid-19 utfört inom 72 timmar före inresa till Sverige eller vara undantagna från testkravet.

Svenska medborgare omfattas inte av inreseförbudet.

Undantag från inreseförbudet och testkravet görs för flera kategorier av resenärer, bland annat för resenärer med vaccinationsintyg utfärdade i vissa länder.

FAKTA

Fakta: Inreseförbudet till Sverige

Svenska medborgare omfattas inte av inreseförbudet. Huvudregeln är att utländska medborgare ska nekas inresa i Sverige om personen reser in direkt från ett land som inte är med i EU eller EES (Island, Liechtenstein och Norge).

Utländska medborgare över 18 år ska vid inresa i Sverige från länder i EU eller EES uppvisa ett giltigt covidintyg. för att få resa in i Sverige. Detta gäller också vid inresa från Danmark, Finland, Island eller Norge.

För alla inreseförbuden finns ett antal undantag för utlänningar som har särskilt viktiga skäl att resa in till Sverige. Vid transit räknas man som inresande från transitlandet.

Listan över undantagen finns på polisens hemsida.

Källa: Polisen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Inrikes

23-åring döms för försök att hämta mordvapen

Poliser höll vakt på gården som mannen kom till för att hämta vapen som använts vid ett mord i Malmö dagen före. Nu döms han för försök till grovt vapenbrott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Efter ett gängmord i Malmö oktober 2019 hade mordvapnen gömts på en gård ute på landet. Dagen efter mordet kom en man för att hämta dem – ovetandes om att poliser höll vakt där. Nu döms den 23-årige mannen till två år och nio månader för försök till grovt vapenbrott och för narkotikabrott, skriver Sydsvenskan.

Av domen framgår att poliserna ännu inte hade hittat de gömda mordvapnen när mannen körde in på gården. Orsaken till att poliserna var på plats var i stället att mördarnas flyktbil hittats där.

Åklagaren som poliserna stod i kontakt med ansåg först att 23-åringen bara kunde höras som vittne och sedan släppas. Men precis när han hade släppts och börjat köra därifrån nosade en polishund upp de gömda vapnen, en pistol och en kalasjnikov. Poliserna körde ikapp mannen, som sedan togs till förhör som brottsmisstänkt. Mannen döms mot sitt nekande.

Inrikes

Fler ska lockas till gymnasiets yrkeslinjer

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill locka fler till gymnasiets yrkesprogram. Lockbetet är att alla linjer ska ge högskolebehörighet.
– Det behövs fler personer med yrkeskunnande, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

På torsdagens regeringssammanträde klubbar regeringen ett lagförslag som innebär att alla yrkeslinjer ska ge grundläggande behörighet för att studera vidare på högskola och universitet.

– Det ska göra detsamma om du läser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Du ska ha grundläggande behörighet, säger skolministern till TT.

I dag lockar yrkesprogrammen inte tillräckligt många elever för att möta behoven av arbetskraft. Bristen är stor på till exempel kockar, elektriker och undersköterskor. Ministern tror att en orsak är att många unga väljer teoretiska linjer för att kunna ha dörren öppen till eventuella studier längre fram.

– Det är inte så lätt att välja när man är 16. Men det här blir en möjlighet att senare i livet kunna skaffa sig en akademisk utbildning, säger hon om det nya förslaget.

Knixiga scheman

Alla elever på yrkesprogrammen har i dag rätt att läsa in de kurser i svenska och engelska som ger högskolebehörighet. Men de måste själva välja till ämnena, vilket kan skapa praktiska problem.

Nu föreslår regeringen i stället att ämnena ska ingå från start, och så får den som inte är intresserad av högskolebehörighet aktivt välja bort dem.

– Det är inte så lätt för de som vill välja till ämnen i dag. Man kanske är den enda i klassen som gör det, man känner sig utanför och det blir knixigt med scheman, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Skolministern ser ett samband mellan lågt intresse för yrkesutbildningar och gymnasiereformen 2011, då högskolebehörigheten avskaffades på yrkesprogrammen. Ungefär var tredje elev i gymnasieskolans årskurs 1 går i dag ett yrkesprogram.

Nytt försök

Redan 2018 presenterade den då rödgröna regeringen i stort sett samma förslag som nu läggs på riksdagens bord. Men oppositionen var emot och förändringen genomfördes aldrig. De borgerliga partierna ansåg att en bättre åtgärd vore att korta yrkesutbildningarna till två år.

Därefter låg förslaget i frysboxen under tiden som januariavtalet mellan S, MP, C och L gällde.

Men nu finns inget januariavtal längre, och S-regeringen gör ett nytt försök att få förslaget genom riksdagen.

– Jag hoppas att den här gången kommer det att gå som vi önskar. Vi har inte tid att jiddra med den här frågan. Det är viktigt för Sverige just nu, säger Axelsson Kihlblom.

Hon hänvisar till att både Svenskt Näringsliv, olika fackförbund och elevorganisationer vill ha förändringen som nu föreslås för yrkesprogrammen.

Fack och näringsliv gillar

Svenskt Näringsliv bedömer att Sverige riskerar att sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035, om ingen förändring görs.

"Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är viktigt för att få fler elever att välja ett yrkesprogram. Det är avgörande för att företag ska kunna hitta rätt kompetens. Vi vill att riksdagen nu ger förutsättningar för svenska företag att växa och skapa jobbtillfällen", säger Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

LO instämmer med sin motpart.

"Genom att återinföra behörigheten blir det en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär möjligheter, både på kort och lång sikt. Alla partier som värnar en stark svensk arbetsmarknad måste rösta för förslaget om grundläggande högskolebehörighet", säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Maria Davidsson/TT

FAKTA

Fakta: Så ska yrkesprogrammen ändras

I propositionen föreslås att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan från start ska innehålla de ämnen, och i den omfattning, som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskolan.

För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. De utökas därför från 2 500 gymnasiepoäng till 2 700 eller 2 800 poäng.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Källa: Regeringen

Inrikes

Bekräftat: IS-kvinnor har landat i Sverige

Enligt flera medier kommer två utvisade kvinnor som utvisats av det kurdiska självstyret i norra Syrien utvisats till Sverige och landar på Arlanda på torsdagen. Arkivbilden på flygplanet på Arlanda har ingen koppling till uppgifterna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Två svenska kvinnor och fyra barn som utvisats av självstyret i norra Syrien har anlänt till Sverige, bekräftar utrikesminister Ann Linde för TT.

"Självstyret i nordöstra Syrien har utvisat två kvinnor och fyra barn som är hemmahörande i Sverige. Som Säkerhetspolisen förordat, har personal från UD, säkerhetspersonal och representanter från sociala myndigheter sett till att utvisningen skett på ett så kontrollerat sätt som möjligt", skriver Anna Lidne till TT i ett mejl.

Mötts av polis

"Kvinnorna har mötts av polis på Arlanda och barnen har omhändertagits av sociala myndigheter. De kvinnor som frivilligt rest till Syrien för att stötta en terrorsekt kommer att behöva stå för sina handlingar. Jag är lättad över de barn som äntligen fått komma hem", säger utrikesminister Ann Linde. "

Flera medier har rapporterat om uppgifterna som nu bekräftas av utrikesdepartementet.

Säkerhetspolisen som ingår i den nationella samverkan av myndigheter som arbetar med mottagandet av personer från konfliktområden. Karin Lutz, presskommuniktör, vill inte kommentera om de är inkopplade i de två fall som flera medier nu rapporterar om.

– Jag kan inte bekräfta om det kommer några i dag. Vi arbetar aktivt med att följa upp och bedöma om personer som återvänder från konfliktområden utgör ett hot och det vi bedömer är om deras avsikt och förmåga är att begå terroristbrott i Sverige.

Oklara säkerhetsrisker

I början av september utvisades tre kvinnor som togs emot på Arlanda av svenska myndigheter efter att UD bistått med resan.

Utrikesminister Ann Linde (S) sade då att svenska myndigheter hade beredskap för att ta emot fler återvändare under hösten. UD ska bistå dessa IS-kvinnor på samma sätt som de första återvändarna, sade Linde.

Den 21 oktober togs ytterligare tre kvinnor och åtta barn hemmahörande i Sverige emot av svenska myndigheter på Arlanda sedan de utvisats. Två av barnen var föräldralösa, enligt utrikesminister Ann Linde (S).

Säkerhetspolisen ger ingen kommentar kring om någon av dem som återvänt tidigare klassats som säkerhetsrisker.

– Jag kan inte gå in på uppgifter om enskilda personer. Dels av integritetsskäl och så kan det skada vårt arbete, säger Karin Lutz på Säpo.

Helena Björk/TT

FAKTA

Fakta: Svenskarna i IS

2012 började män och kvinnor resa från Sverige för att delta i kriget i Syrien.

Totalt reste omkring 300 personer till regionen för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, främst terrororganisationen IS.

Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där flest per capita valt att åka till området.

Cirka hälften av IS-anhängarna har återvänt.

En del har dödats i strider, andra har tagits till fånga och sitter i läger eller fängelser i norra Syrien. Det kan också finnas ett antal IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen.

Omkring en tredjedel av dem som reste från Sverige var kvinnor.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL