Utrikes

Litauen: Kina ger igen för Taiwan-besked

Litauens president Gitanas Nauseda beklagar att Kina ger igen mot landet efter beskedet att Taiwan får ha en delegation på plats i Vilnius. Arkivbild.
Foto: Johanna Geron/poolfoto via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Litauiska exportvaror stoppas i tullen på väg in i Kina.

Litauens regering ser det som ännu en kinesisk straffåtgärd till följd av att Litauen låter Taiwan ha en fast representation i huvudstaden Vilnius.

– Vi beklagar de kinesiska myndigheternas beslut, säger EU-landets president Gitanas Nauseda inför ett pressuppbåd.

Styret i Peking betraktar Taiwan som en utbrytarprovins och slår vakt om att inga andra länder ska ha diplomatiska band till ön. Efter beskedet om representation i Vilnius slutade Kina utfärda visum i Litauen, samtidigt som man nedgraderade de officiella relationerna med landet.

Ledaren för Litauens största näringslivsorganisation beskriver det som att Litauen nu helt verkar ha strukits ur det kinesiska tullsystemet.

Litauen kommer under nästa vecka att söka stöd hos EU-kommissionen, meddelar landets utrikesdepartement.

Stefano Sannino, toppdiplomat vid EU:s utrikestjänst, beskriver Kinas agerande som "extremt oroande och oacceptabelt".

Utrikes

Norge: Taliban på besök polisanmäld

Talibanen Anas Haqqani på sitt hotellrum efter att han ankom till Oslo på lördagen. På söndagen polisanmäldes han av norsk-afghanske Zahir Athari.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes En av de talibaner som ingår i delegationen som nu befinner sig i Norge har polisanmälts. Det rör sig om Anas Haqqani – som ingår i det brutala Haqqani-nätverket.

Det är den norsk-afghanske medieexperten Zahir Athari som har polisanmält Anas Haqqani.

– Vi har polisanmält honom för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han och nätverket har stått bakom de mest dödliga angreppen mot civilbefolkningen i Afghanistan sedan 2001, säger Athari.

Statsministern visste inte

Att Anas Haqqani ingår i den omstridda talibandelegationen är särskilt känsligt bland norrmännen. Haqqani-nätverket låg bakom terrorattacken mot Hotel Serena i Afghanistans huvudstad Kabul 2008 då den norske journalisten Carsten Thomassen dödades.

Norges nuvarande statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) var på samma hotell i Kabul när den dödliga attacken ägde rum. Han var då Norges utrikesminister.

Nu säger Gahr Støre till tidningen Dagbladet att han inte visste att Anas Haqqani ingick i delegationen förrän han läste det i medierna.

– Namnen på några av dem i delegationen läste jag i medierna när de kom till Norge, sade Gahr Støre till tidningen på söndagskvällen i New York, där han för närvarande befinner sig.

Efterlyst av FBI

Det brutala nätverket leds av Anas Haqqanis äldre bror Sirajuddin Haqqani som nu är "inrikesminister" i talibanstyret.

Sirajuddin Haqqani är efterlyst av FBI. USA erbjuder motsvarande över 40 miljoner svenska kronor för information som kan leda till hans gripande.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till talibanernas omstridda besök i Norge. Det är talibanstyrets första resa till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att USA:s utrikesdepartement beordrar anhöriga till all amerikansk personal på ambassaden i Kiev att lämna landet. Samtidigt uppmanar man samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– När det gäller sanktioner, så är poängen med sådana sanktioner att avskräcka en rysk aggression. Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13  000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Utrikes

Oppositionsparti störst i nytt finländskt val

Samlingspartiets ledare Petteri Orpo utropade seger i Finlands första välfärdsområdesval. Arkivbild från riksdagsvalet 2019.
Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Finland har hållit ett nytt slags val på regional nivå för första gången.
Oppositionella Samlingspartiet knäppte regeringspartierna på näsan, men det var få som intresserade sig.
PREMIUM

Sedan en stor reform i somras finns 21 så kallade välfärdsområden i Finland, delvis motsvarande svenska regioner, som ska sköta bland annat vård och omsorg, socialtjänst och räddningstjänst.

I det allra första valet till dessa områden blev oppositionella Samlingspartiet störst, med drygt 21 procent av rösterna.

– Vårt budskap om att det kommer att behövas ekonomisk realism och att människor måste få bättre service nådde fram, säger det borgerliga partiets ledare Petteri Orpo när han utropar seger, enligt Yle.

Därefter följer Centerpartiet och socialdemokratiska SDP, som bägge sitter i regering, med drygt 19 procent.

Rockad i topp tre

Valet stämde också i väljarströmmarna generellt, lite mer än två år efter att den socialdemokratiska statsministern Sanna Marins breda koalitionsregering tillträdde.

Marin säger enligt finländska medier att hon är nöjd med att söndagens resultat var högre än det stöd som hennes SDP fick i de senaste opinionsmätningarna. Det är också något högre än i riksdagsvalet 2019.

Finland har traditionellt haft tre starka partier som varit de stora maktspelarna. Under de senaste tio åren har högerpopulistiska Sannfinländarna varit ett av de tre partierna – men de gör ett bottennapp i välfärdsområdesvalet, med endast omkring elva procent av rösterna.

Sannfinländarnas nya partiledare Riikka Purra säger att partiets väljare inte gillar själva vårdreformen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Att hennes parti främst talade om invandring och bensinpris inför ett val om välfärdsfrågor förklarar hon med att "ingen vård finns utan pengar".

Centerpartiet har klättrat, klev upp i topptrion i detta val och blev störst i nio av områdena.

Knappt varannan

Faktum är att endast 47,5 procent av alla som kunde rösta i Finlands första välfärdsområdesval valde att göra det.

Petteri Orpo anser att det är sorgligt och att det underkänner den nya modellen. Statsminister Marin delar hans besvikelse över deltagandet, men ser det inte som att välfärdsområdena därmed har bristande demokratisk förankring.

Svenska folkpartiet, som vill representera den svenskspråkiga minoriteten i Finland, blev störst i två traditionella finlandssvenska fästen. Partiet fick mer än varannan röst i Österbotten och nästan var tredje i Östra Nyland.

I Helsingfors röstades det inte alls. Huvudstaden undantogs från välfärdsområdesreformen och stadsförvaltningen sköter ännu vården och det sociala där.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utrikes

Gömde sig i hjulhus – flög med från Sydafrika

En man smög in i hjulhuset på ett flygplan i Sydafrika och följde med till Nederländerna. Arkivbild på Amsterdamflygplatsen Schiphol.
Foto: Cris Toala Olivares/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En fripassagerare har upptäckts i hjulhuset på ett flygplan i Amsterdam – som anlänt från Sydafrika.

Mannen är vid liv, men har ännu inte kunnat identifieras.

Han antas ha smugit sig in vid fraktplanets främre hjul innan planet lyfte från en flygplats i Johannesburg. En flygresa mellan Johannesburg och Amsterdam tar i genomsnitt omkring elva timmar.

– Det är ganska anmärkningsvärt att han fortfarande är vid liv, säger polisens talesperson Joanne Helmonds.

Mannen fördes till sjukhus, men läget med honom beskrivs som stabilt.

Förra året upptäcktes en död nigeriansk man i hjulhuset på ett flygplan som landade i Amsterdam.

Utrikes

Vattenkanoner mot covidprotester i Bryssel

Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Bryssel.
Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes
Utrikes Belgisk polis använde vattenkanoner mot en stor demonstration i huvudstaden Bryssel på söndagen.
Flera poliser och demonstranter har skadats och 70 personer har gripits.
PREMIUM

Omkring 50 000 personer hade samlats för att protestera mot coronarestriktionerna. Demonstrationen hade lockat deltagare från flera länder, till exempel Frankrike och Tyskland.

Deltagarna ropade bland annat "Frihet" när de gick genom staden. Flera bar plakat som kritiserade premiärminister Alexander De Croo.

Det blev oroligt i EU-kvarteren när deltagarna inte följde polisens uppmaning om att demonstrationen var över och att de skulle lämna platsen. Polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna som i sin tur kastade stenar och smällare.

En del demonstranter angrep även några av AP:s journalister som bevakade protesterna. Journalisterna hotades och en blev sparkad. Dessutom förstördes videoutrustning.

Tre poliser och tolv demonstranter har vårdats på sjukhus för sina skador. Sammanlagt 70 personer har gripits.

I lördags hölls protester mot coronarestriktioner på flera håll runt om i Europa. Bland annat demonstrerade tusentals personer i Göteborg och Stockholm.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Utrikes

SAK: Rätt att prata med talibanerna

Talibanernas representanter checkade på lördagen in på Soria Moria hotell i Oslo.
Foto: Torstein Bøe
Utrikes
Utrikes Dialog med talibanerna är den enda vägen ur den humanitära katastrofen i Afghanistan. Det anser Klas Bjurström på Svenska Afghanistankommittén.
– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad, säger han.
PREMIUM

En delegation från Afghanistans talibanregering befinner sig i Oslo för överläggningar med representanter från Norge, EU och flera andra västländer, däribland Storbritannien, Frankrike och USA.

Det är den norska regeringen som tagit initiativ till besöket, talibanernas första till väst sedan maktövertagandet i somras. Syftet är att diskutera situationen i landet, som enligt FN står inför en humanitär katastrof. FN uppskattar att över halva befolkningen, runt 23 miljoner människor, hotas av svält.

Talibanerna välkomnar initiativet som en möjlighet att normalisera relationen med väst. Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt betonar i sin tur att mötet inte ska ses som ett erkännande av den brutala och kvinnofientliga rörelsen.

Kritiker anser att ett erkännande är precis vad det handlar om. Men enligt Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, SAK, är dialog den enda vägen framåt.

– Man vill inte legitimera talibanerna, än mindre erkänna dem, men i realiteten så är det de som styr, och eftersom ingen hotar dem så kommer de göra ett tag framöver. Vill man göra något för att påverka befolkningen så måste man föra en dialog med talibanerna, säger han.

Måste samtala

Svenska Afghanistankommittén har arbetat med utvecklingsbistånd i landet i över 40 år. Klas Bjurström anser att omvärlden även framgent kommer vara tvungna att förhålla sig till talibanerna – humanitär katastrof eller ej.

– Alternativet finns inte riktigt. Att tro att man ska kunna lösa problemen genom att isolera talibanerna är direkt kontraproduktivt. Dessutom finns det en stor befolkning som får lida av det. De har mänskliga rättigheter, och de måste man försöka försvara, säger han.

– Man måste vara pragmatisk, praktisk och resultatorienterad. En sak är säker – utan dialog så kommer man inte att lyckas med något.

I Norge har även Röda Korset ställt sig positivt till samtalen med talibanerna.

– Afghanistan har fått nya makthavare, och det är dessa vi nu måste förhålla oss till, säger Bernt G. Apeland, generalsekreterare för norska Röda Korset, i ett pressmeddelande.

TT har varit i kontakt med svenska Röda Korset som avböjer att kommentera.

"Finns risker"

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark är kluven till samtalen.

– Man måste komma ihåg att talibanerna har kastat en folkvald regering överbord, säger han.

TT: Borde mötet äga rum?

– Det finns risker med det.

Han påpekar att Norge har en lång tradition av att vara en medlarnation, vilket gör det lättare för landet att vara värd för ett sådant möte.

– I en svensk kontext hade det varit mycket svårare.

Utrikesdepartementet har avböjt att kommentera med hänvisning till att regeringen inte deltar i samtalen.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Margot Wallström, socialdemokratisk utrikesminister mellan 2014 och 2019, skriver på Twitter att det i dagsläget inte är "frågan om man ska prata med talibanerna utan hur man ska göra det".

Samtalen i Oslo pågår mellan 23 och 25 januari. Utöver företrädare för talibanerna, USA, EU och ett antal europeiska länder deltar representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister.

Simon Uggla/TT

Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Demonstranter samlades på söndagen utanför norska utrikesdepartementet för att protestera mot att talibanerna bjudits in för överläggningar i Oslo.
Foto: Torstein Bøe

Utrikes

Åttaåring i USA dödad av förlupen kula

Flickan dödades när hon gick längs med en gata i Chicago. Bilden har ingen koppling till händelsen i artikeln.
Foto: Anthony Vazquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En åttaårig flicka i Chicago i USA har avlidit sedan hon träffats i huvudet av en förlupen kula, enligt polisen.

Flickan gick längs med en gata i staden tillsammans med sin vårdnadshavare när en gärningsman avfyrade skott mot en 26-årig man som lämnade en butik i närheten. Polisen arbetar utifrån teorin att flickan träffades av misstag i samband med skottlossningen.

Flickan förklarades senare död på sjukhus. Mannen skottskadades svårt och fördes till sjukhus med livshotande skador.

Den lokala polischefen David Brown skriver på Twitter att "det tragiska och meningslösa mordet" har skakat invånarna i staden.

"Det finns inga tröstande ord när ett barns liv släcks. Det finns inga ord som kan beskriva familjens sorg", skriver Brown.

Chicago befinner sig i en pågående våldsvåg med omkring 800 mord under förra året, vilket var det mest morddrabbade året i staden på 25 år.

Utrikes

Armeniens president avgår

Armeniens president Armen Sarkissian vid FN:s klimatmöte i Glasgow i höstas.
Foto: Adrian Dennis/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Armeniens president Armen Sarkissian har meddelat att han avgår från sin post, med hänvisning till att han inte haft möjlighet att påverka politiken under tider av nationell kris.

"Presidenten har inte de nödvändiga verktygen för att påverka de viktiga processerna för utrikes- och inrikespolitik i svåra tider för folket och landet", säger Sarkissian i ett uttalande på sin officiella hemsida.

Sarkissian stod i centrum för en inrikespolitisk kris under förra året som bröt ut i kölvattnet av kriget mellan Armenien och dess långvariga rival Azerbajdzjan om kontroll över den omtvistade regionen Nagorno-Karabach.

Presidentrollen är till stor del ceremoniell och den verkställande makten vilar i första hand hos premiärminister Nikol Pasjinjan.

Sarkissian och Pasjinjan har bland annat varit oense om beslutet att avsätta chefen för militärens generalstab.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL