Hörby

Kyrkostriden i Hörby avgjord - C och S drog längsta strået

Kyrkostriden i Hörby är avgjord - och det blev C och S som drog längsta strået.
Hörby
HÖRBY Det blev proportionella val i kyrkofullmäktige på torsdagskvällen när ledamöter och ersättare till kyrkorådet skulle väljas.
Förutom att Borgerligt alternativ tappade en ersättarplats i kyrkorådet ledde processen inte till några förändringar i förhållande till valberedningens förslag, vilket innebär att C och S gick vinnande ur striden.

Sverigedemokraterna blev näst största parti i kyrkovalet i Hörby, och hade räknat med att få platsen som vice ordförande i kyrkorådet.

Men eftersom Centerpartiet och Socialdemokraterna har en valteknisk samverkan kan de tillsätta både ordförandeplatsen och vice ordförandeplatsen och stänga ute SD från presidiet.

Begärde proportionella val

När SD fick klart för sig hur det låg till på förra sammanträdet med kyrkofullmäktige begärde man proportionella val när platserna i kyrkorådet skulle tillsättas.

Kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) har gett sig in i kyrkopolitiken också.

– Det gjorde vi för att säkerställa att vi får de stolar vi har rätt till i kyrkorådet. Kutym är att de andra största partiet får vice ordförandeposten, säger Cecilia Bladh in Zito (SD), ledamot i kyrkofullmäktige.

Mötet ajournerades för att stiftsjuristen skulle kunna vara med och lotsa fullmäktige genom den komplicerade proceduren.

På torsdagskvällen var det dags för nytt möte i kyrkofullmäktige och denna gången kunde de proportionella valen genomföras.

Inga förändringar

Men i praktiken innebar det inga förändringar. De ledamöter som valberedningen hade föreslagit blev invalda i kyrkorådet när rösterna hade räknats samman. Göran Nilsson (C) blev ordförande och Robert Stenbeck (S) vice ordförande.

FAKTA

Dessa är med i kyrkorådet

Dessa är invalda i kyrkorådet efter att de proportionella valen genomförts: Göran NIlsson (C), ordförande, Robert Stenbeck (S), vice ordförande, Dorit Andersson (S), Anette Persson (BA), Magnus Lennartson (C), Annika Kroksson (C), Cecilia Bladh in Zito (SD), Kaj Jarl (SD) och Olof Sandström, kyrkoherde.

Ersättare är: Jan Axelsson (S), Alling Svensson (C), Rolf Helgesson (C), Lars-Johan Malmgren (SD) och Roland Lindén (S).

Den enda förändringen blev på ersättarplats där Borgerligt alternativ blev utan ersättare i kyrkorådet. Den platsen gick i stället till Socialdemokraterna.

– Det blev ingen ändring, förutom att Borgerligt alternativ gick miste om sin plats som ersättare i kyrkorådet, säger Sonja Persson (C), ordförande i kyrkofullmäktige.

Stiftsjuristen Eirik Ski berättade i Skånska Dagbladet för ett par veckor sedan att det är ytterst ovanligt med proportionella val inom kyrkan, och han trodde inte att det genomförts tidigare i Lunds stift.

Komplicerad process

– Det är en väldigt komplicerad process. Stiftsjuristen var med på mötet och hjälpte oss så att allt gick rätt till. Jag kan tycka att det var fullständigt onödigt av SD att begära proportionella val eftersom det inte ändrade någonting. Vi ville haft majoritetsval som vi brukar ha, säger Sonja Persson.

Hon tycker inte att det är något konstigt med att Centerpartiet lade sin röster på Robert Stenbeck (S) som vice ordförande istället för på någon av Sverigedemokraternas kandidater.

– Vi känner honom väl och han har varit med länge i kyrkopolitiken. Vi känner däremot inte Sverigedemokraterna, och vet inte hur intresserade de är av att jobba med kyrkofrågorna. Att de begär proportionella kan man uppfatta som bristande tillit och ett misstroende mot de andra.

”Har gjort politik av det”

Det håller dock inte Cecilia Bladh in Zito med om. Hon menar att det är C och S som visat misstroende Sverigedemokraterna genom att samverka valtekniskt.

– De sade från början att kyrkan och kyrkofullmäktige är opolitiskt. Det har vi också haft som ingångspunkt. Men när de väljer att gå ihop och väljer en socialdemokrat som vice ordförande - då har de gjort politik av det. De visar att de inte litar på oss och visar misstroende mot det politiska spelet, säger Cecilia Bladh in Zito.

Hon beklagar att Borgerligt alternativ blev av med sin ersättarplats.

– Den hade C och S kunnat ge till Borgerligt alternativ.

Även om åsikterna går isär om orsakerna till valproceduren är Sonja Persson och Cecilia Bladh in Zito överens om att alla nu måste blicka framåt, och lägga det som varit bakom sig.

”Det var en god stämning”

– Det var en god stämning på mötet, och alla pratade med alla. Jag kände mig ändå rätt så glad när jag körde hem efteråt. Vi har lärt oss mycket av det här, och nu får vi lägga detta bakom oss, säger Sonja Persson.

Cecilia Bladh in Zito beskriver också stämningen på mötet som god, och hon tror inte det blir några problem att samarbeta med övriga nomineringsgrupper trots den turbulenta starten på mandatperioden.

– Nu ser vi fram emot nästa kyrkoråd och nästa kyrkofullmäktige i maj. Det är viktigt att tag i frågor som rör arbetsmiljön och se till att kyrkogårdarna sköts ordentligt, säger Cecilia Bladh in Zito

.

Lokal debatt SkD

Lokal debatt: - Vi vill ha ett Hörby för alla

– Det är tydligt att ledningen i Hörby kommun inte vill underlätta för de nyanlända att hitta sin plats i kommunen, skriver Vänsterpartiet i debattinlägget. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Foto: Emrah Gurel
Lokal debatt SkD
Hörby
HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Tänk dig att du är tvingad att fly från ditt hemland. Du kommer ensam till ett land du inte vet något om, du känner ingen och du förstår inte språket. Du har ingenstans att bo, men har hört att det är ett bra land. Det är ingen svält eller krig och du kan säkert få hjälp där.

Kommunledningen i Hörby visar nu sitt rätta ansikte vad gäller sin människosyn och hur de vill att nyanlända till kommunen ska behandlas. Tanken är att nyanlända ska erbjudas hyreskontrakt sex månader i taget, i maximalt 24 månader. De nyanlända har idag erbjudits andrahandskontrakt utan möjlighet till besittningsrätt. Detta gör det omöjligt för de nyanlända att känna trygghet och hitta sin plats i kommunen.

”Oro och otrygghet”

Situationen leder till oro och otrygghet och till att många nyanlända har lämnat kommunen. I detta nya förslag, som ingår i det integrationsprojekt som kommunen vill arbeta med, har de nyanlända sex månader på sig att hitta en lägenhet för att få ett eget kontrakt inom 24 månader.

Detta beslut kommer troligen att tas i socialnämnden och senare i fullmäktige, efter att förslaget har godkänts i socialnämndens arbetsutskott. Det är tydligt att ledningen i Hörby kommun inte vill ha några nyanlända eftersom det görs svårare för dem att bosätta sig i kommunen, istället för att underlätta för dem. Flera har redan lämnat kommunen och fler lär följa efter. Kommunen förlorar en resurs och livet görs svårare för en människa.

Cecilia Blad in Zito påvisar i SkD, att försörjningsstödet i kommunen har minskat och kopplar det till en effekt av integrationsprojektet, naturligtvis inte av att människor skräms bort av en omänsklig politik .

”Piska istället för morot”

Hon menar att det bara är de nyanländas eget ansvar att låta sig integreras i samhället, eller som Stefan Borg säger i sin motion om integrationsprojektet, ”Lära sig bli svensk”. Med det menas att den nyanlända snabbt ska lära sig svenska språket på ett dåligt fungerande SFI och att acceptera den plan som kommunen fastställer för hur den nyanlända ska göras anställningsbar.

I detta ligger också frågan om boende för den nyanlände. Klarar man inte detta blir det konsekvenser. Piskan i stället för moroten!

Det är tydligt att ledningen i Hörby kommun inte vill underlätta för de nyanlända att hitta sin plats i kommunen. Man vill bara ha bort dem. Det är också tydligt att det från kommunens sida inte finns någon ödmjukhet inför andra människors erfarenheter, kunskaper och upplevelser och rätt till ett värdigt liv.

Vi i Vänsterpartiet i Hörby är emot detta integrationsprojekt och avvisar på det skarpaste det sätt på vilket kommunen nu vill genomföra boendefrågan för de nyanlända i kommunen.

Vi arbetar på att se till att det skall finnas bra och trygga bostäder för alla, oavsett var man kommer ifrån.

För Vänsterpartiet i Hörby

Marie Bergström, sekreterare

Ingrid Bromander, ordförande

Hörby

Lastbil körde i diket vid Hörby

Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
Hörby En lastbil har kört av E22 i strax utanför Hörby.

Enligt SOS Alarm blev lastbilen stående i diket efter avåkningen. Ingen person ska ha först till sjukhus.

Larmet om olyckan kom klockan 07.19. Lastbilen gick av vägen i höjd med Hörbys norra infart. Polis och räddningstjänst kallades till olycksplatsen och trafiken i ett körfält fick stängas av.

Vid 08-tiden meddelade räddningstjänsten att man rensat upp på platsen.

Hörby

Färre får socialbidrag i Hörby

Kommunen betalar ut två miljoner kronor mindre i försörjningsstad idag än vid årsskiftet 2020/2021.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
HÖRBY Utbetalningarna av försörjningsstöd minskade med två miljoner kronor i kommunen under 2021.
Det visar färska siffror från socialnämnden som presenterades på kommunstyrelsens möte häromdagen.

– Det är helt fantastiska siffror vi fått till oss. Vi har färre hushåll som är bidragsberoende idag jämfört med 2021 och vi har 15,8 procent lägre kostnader för försörjningsstöd nu jämfört med 2020.

– Det ger lägre kostnader för försörjningsstödet. Det handlar om en besparing på cirka två miljoner kronor, säger kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD).

Målmedvetet arbete

Hon förklarar de positiva siffrorna med att kommunen det senaste året har arbetat intensivt och målmedvetet med att få fler i sysselsättning, och att kapa kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

– Detta har också med integrationsplikten att göra. När människor är i beroendeställning går arbetsmarknadsenheten in direkt och stöttar upp och sätter upp en plan för att de ska komma i jobb. Det har gått väldigt bra.

– Vi ställer krav på de som går på bidrag och de som är nyanlända att de ska komma i projekt för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det har också varit ett intensivt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar, och vi har nolltolerans mot bidragsbrott. Vi polisanmäler sånt direkt.

Vänder sig till unga vuxna

Kommunen har även startat ett nytt projekt för unga vuxna mellan 18 och 25 år för att förebygga att de hamnar i arbetslöshet.

– Vi ger dem hjälp och stöttning så att de kommer vidare till studier eller vidare ut i arbetslivet och blir självförsörjande.

Lars-Göran Ritmer (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen gläds å att bidragen minskar:

– Det är jättebra att det går åt rätt håll. Vi vill att folk ska känna ansvar för den egna ekonomin, säger han.

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan fortsätter att öka. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Lokal debatt SkD

Att skylla på andra är SD-M-styrets signum

De styrande partierna i kommunhuset är expert på saktfärdighet och att skylla på andra, enligt Socialdemokraterna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Svar från Socialdemokraterna till signaturen ”Skattebetalare i Hörby” och inlägget ”Oppositionen bara gnäller - förstör för våra ungdomar”

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nej det är inte oppositionen som förstör för våra ungdomar!

Ansvaret för att kommunfullmäktige flyttar till Lågehallarna vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Denne har i två år, eller så länge pandemin rasat, vetat om att ingen ville banta kommunfullmäktige av demokratiska skäl.

Kräver digital utrustning

Det skulle vara intressant att höra vad den anonyme tyckaren skulle säga om att vi från oppositionen sida har krävt digital utrustning ända sedan pandemiutbrottet. Ett stort flertal av landets kommuner använder digital teknik för sina fullmäktige sammanträden.

Saktfärdighet och skylla på oppositionen är styrets signum när man inte klarar av att lösa saker själv. Det går ut över ungdomarna i Lågehallarna.

Sparivern är så stor i Hörby att man inte prioriterar att rusta kommunhuset för dylika behov. Likadant är det med behandling av alla andra förslag

Berg av motioner

Ett sällan skådat berg av motioner och medborgarförslag ligger och väntar på behandling.

Vi lägger konkreta, konstruktiva förslag. Våra ungdomar är väl värda en politik som även omfattar dem. Vi har fört fram förslag om fria resor med kollektivtrafik för ungdom i gymnasieåldern och lagt förslag om byggande av en skatepark för att nu nämna något.

För Socialdemokraterna

Renaldo Tirone, Henrik Andersson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Hörby

Beskedet: Ankhusen ska byggas trots allt

Änderna i Hörbyån får lättare att skydda sina ungar från rovfåglarna när ankhusen är på plats på ön.
Foto: Mark Baker
Hörby
HÖRBY Det ut som att ankhusen vid Hörbyån blir verklighet trots allt. Flera personer hörde i helgen av sig till Gunilla Kronbäck och lovade hjälpa henne att bygga husen.
En insamling har startats och samtidigt har kommunen mjuknat i tonen, och säger nu att de kommer att röja på ön och sätta husen på plats.

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

Så här kan ett ankhus se ut. Detta finns i Tyringe.
Foto: Andreas Örwall Lovén

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck får hjälp av frivilliga att bygga ankhusen och sätta dem på plats på ön i Hörbyån.
Foto: Jonas Karlsson

Redaktionen tipsar

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Hörby

”Vad har jag med det att göra”

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun.
Foto: Molly Berggren
Hörby
HÖRBY Samhällsbyggnadschefen Peter Siilak slår ifrån sig när Skånskan ringer upp och ställer frågor om ankhusen.
– Vad har jag med det att göra? Det är inte mitt bekymmer, säger han.

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL