Inrikes

Fyra omikronfall i Stockholm

Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Fler än 3 000 personer i Region Stockholm har fått besked om att de smittats av covid-19 under den senaste veckan. Det är en ökning med nära 30 procent. Fyra fall av den nya omikronvarianten har hittills bekräftats.

– Det är en fortsatt oroande ökning, även om ökningstakten är lägre än veckan innan, säger Maria Rotzén Östlund, smittskyddsläkare i Region Stockholm.

Av de fyra fall av den nya virusvarianten omikron som bekräftats i regionen har tre personer smittats utomlands och en har anknytning till någon av de andra tre.

Antalet patienter med covid-19 på regionens sjukhus har länge legat mellan 70 och 90, medan antalet på iva oftast legat under tio. Denna vecka är 84 personer inlagda på sjukhus. 16 av dem vårdas på iva.

– Många söker akut vård nu på våra sjukhus vilket gör att de har ett ansträngt läge, men det är för tidigt att säga om det är en tillfällighet eller början på en negativ trend, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm.

Inrikes

Man knivhuggen i centrala Göteborg

En man i 20-årsåldern har knivhuggits i centrala Göteborg. Skadorna bedöms vara allvarliga och mannen har förts till sjukhus med ambulans. Arkivbild.
Foto: Hanna Franzén/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har knivhuggits i centrala Göteborg. Skadorna bedöms vara allvarliga och mannen har förts till sjukhus med ambulans.

– I samband med det har man sett en annan man springa från platsen, säger Peter Adlersson, presstalesperson på polisen i region Väst till Aftonbladet.

Polisen har kommit till platsen med flera patruller för att samla uppgifter om vad som har hänt och söka efter misstänkt person. Ett område har spärrats av för teknisk undersökning. Händelsen rubriceras inledningsvis som försök till mord alternativt grov misshandel.

Jonas Dagson/TT

Inrikes

Man död i grävmaskinsolycka

En person är död efter att en grävmaskin vält. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 65-årsåldern har avlidit i en olycka utanför Skillingaryd i Vaggeryds kommun.

– Jag har fått uppgifter om att en grävmaskin har vält och i samband med det så skadades grävmaskinsföraren som nu tyvärr är avliden, säger polisens presstalesperson Thomas Agnevik.

Polis och ambulans larmades strax före halv tio på tisdagen. Olyckan ska ha inträffat i terrängen i närheten av Lilla Föreberg i Vaggeryd. Händelsen utreds som en arbetsplatsolycka.

Polisens kriminaltekniker är på väg till platsen för att undersöka orsaken till olyckan.

– I och med att det är en dödsolycka så kommer vi att utreda den noggrant men det finns ingen brottsmisstanke i nuläget, säger Thomas Agnevik.

Inrikes

Äldre man häktad för mord på kvinna

En äldre kvinna hittades död i en bostad i Ljungby i fredags. Nu har en man i 70-årsåldern häktats misstänkt för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 70-årsåldern har häktats misstänkt för mordet på en äldre kvinna som hittades död i en bostad i småländska Ljungby på fredagseftermiddagen, rapporterar lokala medier.

– De är bekanta med varandra, säger åklagaren Annie Runander till TT.

Mannen är skäligen misstänkt för brottet, vilket är den lägre misstankegraden.

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i gruppen misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Par misstänks för misshandel av sitt spädbarn

Ett par har begärts häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt eget spädbarn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna begärs häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt spädbarn, rapporterar P4 Kalmar.

– Barnet har allvarliga skador och vårdas på sjukhus. Brottet har inträffat i Kalmar kommun, säger Robert Loeffel, presstalesperson vid polisen, till Barometern.

Det var vårdpersonal som kontaktade polisen, som grep paret. Åklagaren Linda Canéus får frågan om det finns risk för barnets liv.

– I begreppet synnerligen grov misshandel ligger det att gärningen varit hänsynslös. Mer än så säger jag inte i det här läget, säger Linda Canéus till tidningen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår. Under pandemiåren 2020-2021 sjönk kapaciteten med 169 000 färre genomförda operationer totalt. Redan före pandemin stod 133 000 personer i vårdkön enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Rättat: I en tidigare version av denna text och faktaruta förekom otydligheter. I texten förtydligas nu siffror kring hur många färre operationer som har genomförts sedan pandemins start. I faktarutan förtydligas att det rör sig om ett index.

Amanda Alvarsson/TT

Rebecka Fogelmarck/TT

Marianne Ahlenius/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs

Inrikes

Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd

Migrationsverket har presenterat statistik från den gångna året som visar att fler fick arbetstillstånd och att färre sökte asyl. Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.

Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade med nästan 7 000 förra året. 2021 beviljades 39 270 tillstånd. Året innan var motsvarande siffra 32 379. Det vanligaste ursprungslandet för dem som fick arbetstillstånd var Thailand, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom it-området.

71 229 personer, av cirka 76 000 inkomna ansökningar, beviljades svenskt medborgarskap förra året. De vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

I kölvattnet av Storbritanniens utträde ur EU har brittiska medborgare från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt ett vistas i Sverige.

Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 sådana ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

Inrikes

Förstärkt pandemistöd till kulturen

Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Kritiken mot evenemangsstödet har varit hård från kultur- och nöjesbranschen den senaste tiden. Nu höjer regeringen ersättningen, men ändrar inte ansökningsvillkoren.
PREMIUM

Evenemangsstödet till kultur- och nöjesbranschen förstärks. Det gäller både kostnadstäckningen och maxbeloppet.

Det kommer nu att gå att få stöd för upp till 90 procent av kostnaderna, i stället för dagens 70 procent. Dessutom höjs maxbeloppet till 22,5 miljoner kronor.

– Kulturlivet har drabbats hårt av pandemin, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff tillsammans med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Stödet infördes för att arrangörer av större evenemang skulle våga fortsätta att planera för genomförandet, trots att restriktioner gjorde att arrangemanget måste begränsas.

Av de totalt tre miljarder kronor som avsatts till evenemangsstödet har endast runt 65 miljoner utnyttjats hittills, vilket enligt branschen är ett tecken på att reglerna är för komplicerade. Men regeringen har inte för avsikt att ändra något i regelverket nu.

– Vi måste vara fortsatt stränga, säger Thorwaldsson och menar att det är en balans mellan att stödberättigade ska få pengar och att fusk ska undvikas.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL