Inrikes

Satellitmätningar verktyg för att minska utsläpp

En forskargrupp i Lund har tagit fram en modell som kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp genom satellitmätningar från rymden.
Foto: OHB
Inrikes
Inrikes En forskargrupp i Lund har tagit fram en modell där satellitmätningar kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp – från rymden.
Förhoppningen är att mätningarna kan fungera som ett viktigt verktyg för att minska de globala utsläppen.
PREMIUM

I dag rapporterar enskilda stater de egna koldioxidutsläppen, baserat på aktivitetsdata som exempelvis energianvändning – men uppskattningarna är långt ifrån exakta.

För att förbättra precisionen finns i framtiden planer på att etablera ett gemensamt system för alla världens länder, baserat på oberoende satellitmätningar – något som bland annat en grupp forskare vid Lunds universitet har undersökt i en studie.

Forskarna hoppas nu att satellitmätningarna kan fungera som ett viktigt verktyg för att minska de globala koldioxidutsläppen.

"Den främsta orsaken till den globala uppvärmningen är förbränning av fossila bränslen och de resulterande utsläppen av koldioxid i atmosfären. Det är av yttersta vikt att övervaka dessa. Vi hoppas att vår studie är en pusselbit som kan hjälpa till att göra det", säger Marko Scholze, naturgeografiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Resultaten från studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letter, kan komma att användas i arbetet med de satelliter som EU under kommande år kommer att skicka iväg inom jordövervakningsprogrammet Copernicus.

Inrikes

Fejkpoliser stal från äldre kvinnor i Malmö

Inrikes
Inrikes Tre äldre Malmökvinnor utsattes för bedrägerier på söndagskvällen av personer som utgav sig för att vara poliser. I ett av fallen slet bedragaren av ringarna på en kvinna i 90-årsåldern.

Det första larmet till Malmöpolisen kom in strax före klockan 19 på söndagskvällen från anhöriga till en kvinna i 85-årsåldern. Kvinnan hade då bestulits på saker i hemmet av personer som utgav sig för att vara poliser.

Nästan samtidigt kom ytterligare ett larm om att en kvinna i 90-årsåldern i ett närliggande område fått besök av en man "utklädd till polis".

Bedragaren ska ha stulit kvinnans smycken och bankkort med kod och ska dessutom ha slitit av ringar från hennes fingrar.

– Bedragarna brukar inte vara så pass fysiska, de brukar övertala de äldre att lämna över sina värdesaker. Här har man betett sig på ett särskilt hänsynslöst sätt, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Visade "polisbricka"

Några timmar senare på söndagskvällen blev även en 85-årig kvinna i ett område inte långt därifrån av med smycken, mobiltelefon och bankkort med kod. Personen ska ha visat upp något som såg ut som en polisbricka.

Hittills har ingen gripits i något av ärendena. De drabbade kvinnorna ska höras ytterligare.

– Vi ser också om det går att säkra några spår efter de misstänkta. I fallet med de avslitna ringarna kommer det att göras en teknisk undersökning i bostaden, säger Evelina Olsson.

"Sticker ut"

Enligt Evelina Olsson är det vanligt att bedragarna uppger att de till exempel kommer från just polisen, banken eller vill kolla vattenledningen för att få äldre att öppna för dem och lämna över sina värdesaker.

Det är därför för tidigt att dra någon slutsats kring om de tre händelserna har ett samband.

– Det är klart att det sticker ut, men vi vet att det här moduset har förekommit den senaste tiden, så det kan vara mer än en som använder sig av polistricket, säger Evelina Olsson.

Inrikes

Villaägare vaknade när bil körde in i huset

En bilförare körde sent på söndagskvällen in i ett hus utanför Skurup.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En villaägare utanför Skurup som låg och sov vaknade av att en bil körde in i huset under sena söndagskvällen. Larmet kom in till polisen strax före klockan 23.

Ingen person kom till skada vid händelsen. Föraren hade lämnat bilen när polisen kom fram.

– Vi har bland annat hundpatrull som är ute och spårar för att se om vi kan få tag på personen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Eftersom föraren försvann från platsen har denne minst gjort sig skyldig till smitning från trafikolycksplats, enligt polisen.

Inrikes

Man knivskuren i halsen – två gripna

En man har förts till sjukhus efter att ha blivit knivskuren i Ovanåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 20-årsåldern hittades utomhus med en knivskada i halsen i Ovanåker på söndagskvällen. Han fördes till sjukhus med ambulans med till synes allvarliga skador.

– Det senaste jag hörde var att han skulle opereras och att han var vaken och talbar, säger Andrew Tomkinson, vakthavande befäl vid polisen.

Larmet kom in till polisen strax före klockan 21.

– Vad jag förstår ska en läkare ha varit på plats och kunde snabbt ge den hjälp han eller hon kunde, säger Andrew Tomkinson.

Två män, också de i 20-årsåldern, kunde gripas en stund senare och misstänks nu för mordförsök.

En teknisk undersökning ska genomföras på brottsplatsen.

– Vi är kvar på platsen och jobbar med spårsökning och vittnesuppgifter, säger Andrew Tomkinson.

Inrikes

Studie: ”Infrastruktur­nota kan fördubblas”

Arbete med Norra länken i Stockholm 2008. Projektet blev 259 procent dyrare än beräknat, enligt Jan-Eric Nilssons studie.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inrikes
Inrikes Regeringens infrastruktursatsning på 437 miljarder kronor kan bli dubbelt så dyr. Detta enligt en ny studie som jämfört kostnader för tidigare satsningar – vars slutnotor blivit mer än dubbelt så dyra som beräknat.
PREMIUM

Regeringens infrastruktursatsning sträcker sig över en tolvårsperiod och innefattar stora investeringar i vägnät och utbyggda stambanor.

Satsningen beräknas till 437 miljarder kronor, men risken är stor att regeringen kraftigt underskattar kostnaden. Det anser Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi.

Nilsson har studerat kostnadsutvecklingen för sex stora infrastrukturprojekt, som i genomsnitt fördyrats med 124 procent från beslut till slutnota.

"Det finns inte skäl att tro att de nya projekten avviker från de som analyserats... något som talar för att kostnaderna kan bli dubbelt så höga som beräknat", skriver Jan-Eric Nilsson på SvD Debatt.

För att undvika framtida glädjekalkyler efterlyser han bättre förståelse för vad han menar är tre strukturellt kostnadsdrivande delar vid väg- och järnvägsbyggen:

Otillräcklig markanalys vid berg- och tunnelarbeten.

Rigida avtalsformer som medför detaljstyrning från beställaren.

Brist på lärdomar från tidigare projekt.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Studie över tidigare infrastrukturprojekt

Real kostnad omräknad med konsumentprisindex för sju väg- och järnvägsprojekt.

Projekt: Kostnad beslutstillfälle i miljarder kronor, slutkostnad i miljarder och real kostnadsökning i procent

Citybanan (Stockholm): 7,5 (1994), 20,1 (2017) 105 procent

Södra länken (Stockholm): 4,0 (1991), 8,4 (2004) 71 procent

Norra länken (Stockholm): 2,1 (1991), 10,4 (2014) 259 procent

Citytunneln (Malmö): 4,8 (1996), 12,7 (2010) 115 procent

Götaleden (Göteborg): 1,6 (1992), 3,5 (2006) 79 procent

Botniabanan: 9,8 (1996), 25,2 (2010) 117 procent

Totalt: 29,8 (beslutad kostnad) 80,3 (slutkostnad) 124 (real kostnadsökning i snitt i procent för projekten sammanlagt)

Källa: Jan-Eric Nilsson

Inrikes

Befäl stoppad med tusentals patroner i bilen

En tidigare officer åtalas för grov stöld. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En officer stoppades av militärpolis med tusentals patroner i bagageutrymmet. Mannen åtalas nu för grov stöld, skriver Göteborgs-Posten.

Händelsen inträffade vid Göteborgs garnison på Käringberget för några år sedan. Mannen var deltidsanställd som befäl. Det gjordes även en husrannsakan i hans bostad och där hittades en mängd föremål som tros ha stulits från Försvarsmakten.

Bland annat misstänks mannen ha stulit närmare 3 500 patroner, två elverk, åtta jeepdunkar och fem skyddsmasker.

Mannen förnekar brott i förhören och hävdar att han i sin yrkesroll haft rätt att ta med sig saker hem. Han ska ha gjort det för att förbereda en kommande stor ledningsövning.

"Ammunitionen jag hade i bilen berodde på att jag inte ville lämna den till någon annan då jag kvitterat ut den. Det är mitt ansvar", sade han i förhören.

Senare anmäldes mannen till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Den processen slutade med att han sade upp sig själv.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Norrskensjägarna: Det kommer mer

Norrskenet förra helgen var ovanligt intensivt och syntes ovanligt långt söderut. Här dock från Kolari i finska Lappland.
Foto: Irene Stachon/AP/TT
Inrikes
Inrikes Förra helgens kraftiga norrsken över så gott som hela landet var ingen engångshändelse. Det är mer att vänta de närmaste åren, enligt experterna.
– Det beror på solcykeln, bland annat, säger rymdforskaren Urban Brändström.
PREMIUM

Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.

Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.

– Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.

Större sannolikhet

Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.

Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.

Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.

Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:

– Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.

Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.

– Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.

– I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.

Ovanligt stark solvind

Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.

Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.

– Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.

Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.

– Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.

– Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.

Träffsäker app slutmålet

Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.

– Det har alltid varit ideellt, säger han.

Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.

– Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.

Joakim Goksör/TT

Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Foto: Lisa Abrahamsson/TT
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Foto: Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken

Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.

Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.

De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.

På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.

Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

FAKTA

Fakta: Svårt men viktigt med prognoser

Det är svårt att göra norrskensprognoser. Men rymdforskarna försöker med rader av olika parametrar följa utvecklingen.

Det handlar i grunden om att man vill kunna varna för riktigt starka solstormar, som kan slå ut kritisk utrustning på jorden som radiokommunikation och olika navigations- och styrsystem.

Ett mycket kraftigt norrsken på senare tid var 2003. Då gick det att se norrsken med blotta ögat i Tyskland och bland annat Malmö drabbades av omfattande strömavbrott. Ett liknande utbrott 1989 slog ut en transformator i ett kärnkraftverk i Kanada, vilket innebar ett långvarigt strömavbrott för miljontals hushåll.

Aktiviteten på insidan av solen är fortfarande ett mysterium. Men när solen släpper ifrån sig partiklar från sina solfläckar ser man det i bästa fall 2–3 dygn innan partiklarna når jordens magnetfält och då bildar norrsken.

Dessutom är det bara några enstaka av de plasmamoln som solen släpper ifrån sig som träffar jorden. Resten fortsätter ut i solsystemet, där de kan träffa planeter som Jupiter och Saturnus, som också har norrsken ibland.

Hur stor effekten av solvinden blir på jorden avgörs dessutom av riktningen på det så kallade interplanetära magnetfältet, som i sin tur hänger samman med solens position i förhållande till planeterna i solsystemet.

En avgörande faktor för att kunna se norrsken är också vädret. Ett tjockt molntäcke lägger sig nämligen på en höjd mellan jordens yta och norrskenet.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

Inrikes

6 000 utan el i flera timmar– centrum släcktes

Flemingsbergs centrum släcktes ned vid strömavbrottet.
Foto: Robin Ek /TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Drygt 6 000 av Vattenfalls kunder påverkades av ett strömavbrott i Flemingsberg söder om Stockholm på söndagseftermiddagen. Elen försvann vid 15-tiden och först runt klockan 20 var problemet löst.

– Troligen berodde på ett kabelfel i en mindre transformatorstation, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall.

Delar av Flemingsbergs centrum släcktes ner till följd av strömavbrottet och affärer tvingades utrymma lokalerna.

Inrikes

Studie: Lägre syrgasbehov hos covidpatienter

Brist på syrgas har varit ett bekymmer i många länder under pandemin. Arkivbild.
Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Allvarligt sjuka covidpatienter kan behöva mindre syrgas än vad man tidigare trott, enligt en svensk studie. Kunskapen kan bidra till att minska risken för syrgasbrist på sjukhusen.
PREMIUM

Brist på syrgas har varit ett gissel i många länder under pandemin och har orsakat många dödsfall.

En svårighet har varit att planera hur syrgasen ska fördelas mellan olika sjukhus och avdelningar, då det saknats studier om hur mycket syrgas en genomsnittlig covidpatient egentligen behöver.

Detta har nu forskare knutna till Uppsala universitet undersökt i en ny studie. Den omfattar alla patienter i Sörmland som hade en syresättning som gjorde att de behövde syrgas, men inte respiratorvård, under pandemins första våg – totalt 126 patienter.

Vårdpersonalen undersökte deras syresättning och optimerade syreflödet kontinuerligt, och alla justeringar dokumenterades noga.

Resultatet, som presenteras i tidskriften Plos One, visar att patienterna behövde betydligt mindre syrgas än det mått som WHO använder för patientgruppen.

"Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas", säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Syrgas ses som den viktigaste behandlingen vid svår covid då lungorna inte kan utvinna syre ur luften.

Hanna Odelfors/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL