Inrikes

Restriktioner kan snart vara på väg tillbaka

Socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell vid pressträffen där de informerade om planerna på nya smittskyddsåtgärder.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen och Folkhälsomyndigheten planerar för nya smittskyddsåtgärder.
Redan nästa vecka kan de allmänna råden återinföras.
– Vi står inför en oviss vinter, säger socialminister Lena Hallengren (S).
PREMIUM

– Även i Sverige ser vi nu att smittspridningen ökar, om än på betydligt lägre nivåer än tidigare under pandemin, säger socialministern.

Samtidigt har nya virusvarianten omikron dykt upp vilket manar till ytterligare försiktighet.

– Vi kan relativt snart bli tvungna att vidta ytterligare åtgärder, säger Hallengren.

Redan nästa vecka kan nya restriktioner införas i form av de allmänna råd som tidigare gällt, meddelar Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Allmänna råd tillbaka

Lena Hallengren poängterar att en smittskyddsåtgärd kan vara alltifrån allmänna råd som handlar om allas skyldighet att motverka smittspridning till väldigt ingripande åtgärder som betyder att människor behöver ställa om sina liv.

– Den dramatiken ser jag inte framför mig nästa vecka, utan vi vill vidta åtgärder som gör att vi förändrar beteendet, som gör att vi motverkar smittspridningen, men som har så liten negativ uppsida som möjligt. Men det är utvecklingen som avgör vilka åtgärder som kommer att behöva jackas in, säger socialministern.

I ett första steg handlar det om att alla vuxna uppmanas att bland annat hålla avstånd, undvika trängsel och använda munskydd i kollektivtrafiken.

Arbetsgivare ska återigen göra det möjligt för anställda att arbeta hemifrån, men även se till att undvika större samlingar och att personal kan hålla avstånd på arbetsplatsen.

"Inte akut"

Ökar smittan trots detta kan det bli fler åtgärder.

– Det är för att bromsa den ökning som vi sett den senaste tiden, säger Tegmark Wisell.

– Läget är inte akut, men så pass allvarligt i vissa regioner att det kan behövas nya åtgärder, säger hon.

Ännu har inte den ökade smittspridningen lett till någon kraftigt ökad belastning inom vården, säger Karin Tegmark Wisell.

– Vi har haft ett framgångsrikt vaccinationsprogram och det är därför det varit relativt lugnt det senaste halvåret. Men det är fortfarande för många ovaccinerade. De har en förhöjd risk att hamna på iva.

Tegmark Wisell betonar att åtgärderna ska vara "proportionerliga".

– Konsekvenserna av att införa hårda restriktioner får också stora baksidor och det är där vi pratar om proportionaliteten, säger Tegmark Wisell.

Ingen ensam jul

Regeringen ska nu analysera FHM:s förslag och skyndsamt återkomma med besked, säger Hallengren. Regeringen kommer även, vilket redan är känt, i närtid att remittera ett förslag om vaccinationsbevis på exempelvis restauranger och gym.

Socialministern uppmanar på pressträffen folk att testa sig vid symtom, stanna hemma och att vaccinera sig.

TT: Vad säger du till dem som nu är oroliga för kommande åtgärder som innebär ännu en ensam jul?

– Med risk för att man i efterhand blir citerad känner jag mig ganska trygg med att säga att det ska inte vara en ensam jul, det är inte det vi ser framför oss. Men vi behöver se till att vi bromsar smittspridningen, att vi vidtar de åtgärder vi kan med relativ enkelhet och att vi tänker till. Både hur vi beter oss och hur vi minskar våra kontakter och att personer som inte är vaccinerade i extra stor utsträckning följer de råd som funnits sen den 29 september.

Anja Haglund/TT

Malin Johanson/TT

Erika Nekham/TT

FAKTA

Fakta: Folkhälsomyndighetens förslag

Vid en fortsatt ökad smittspridning med påverkan på hälso- och sjukvården ser Folkhälsomyndigheten i ett första skede behov av:

Allmänna råd till individer:

– Håll avstånd och undvik trängsel

– Välj om möjligt andra färdmedel än kollektivtrafik

– Använd munskydd i kollektivtrafiken om trängsel inte kan undvikas

Allmänna råd till arbetsgivare

– Möjliggör för anställda att i viss mån arbeta hemifrån

– Genomför om möjligt möten digitalt i stället för fysiskt

– Undvik större samlingar

– Vidta åtgärder för att personal ska kunna hålla avstånd på arbetsplatsen när så är möjligt

Allmänna råd till serveringsställen om trängsel

Allmänna råd till kollektivtrafiken

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Nya covidreglerna du behöver ha koll på

Ett positivt antigentest räcker nu för att bekräfta att du har covid-19. Tidigare behövde antigentestet stärkas med ett PCR-test.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Gå till jobbet eller stanna hemma om dottern testar positivt men verkar helt frisk? Det här gäller nu.

På grund av den skenande smittspridningen, som riskerar att lamslå samhället genom stor sjukfrånvaro, ändrade Folkhälsomyndigheten i torsdags reglerna för hemkarantän och testning. Det här gäller nu för dig som bor med en smittad person eller om du själv blir sjuk:

Förkortad familjekarantän med undantag för vissa

Om någon i hushållet testar positivt ska du själv isolera dig i fem dagar från den dagen personen fick symptom.

Du får gå till arbete eller skola om du du är symptomfri och:

Men undantaget gäller just bara arbete och skola – inte fritids- och nöjesaktiviteter. Du får alltså inte gå på krogen, träffa vänner eller gå till gymmet under tiden du är i familjekarantän.

Reglerna gäller alla, även förskole- och skolbarn.

Om du blir sjuk

Om du själv blir sjuk och testar positivt för covid-19 bör du stanna hemma minst fem dagar, räknat från dagen då du fick symtom. Du ska känna dig frisk och ha varit feberfri i 48 timmar innan du bryter isoleringen.

Nya regler kring testning

Provsvar från antigentester – så kallade snabbtester som kan köpas på apotek – räcker för att bevisa att du är smittad. Då ska du stanna hemma minst fem dagar och tills du varit feberfri i minst två dagar. Ett negativt självtest utesluter dock inte covid-19.

Tidigare krävdes att man gjorde ett PCR-test, som beställs genom vården och skickas iväg för analys. Men de testen prioriteras nu bland annat för vården, eftersom testkapaciteten inte räcker.

Tomas Lauffs/TT

Inrikes

Norrskensboomen i söder var bara början

Norrskenet förra helgen var ovanligt intensivt och syntes ovanligt långt söderut. Här dock från Kolari i finska Lappland.
Foto: Irene Stachon/AP/TT
Inrikes
Inrikes Förra helgens kraftiga norrsken över så gott som hela landet var ingen engångshändelse. Det är mer att vänta de närmaste åren, enligt experterna.
– Det beror på solcykeln, bland annat, säger rymdforskaren Urban Brändström.

Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.

Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.

– Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.

Större sannolikhet

Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.

Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.

Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.

Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:

– Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.

Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.

– Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.

– I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.

Ovanligt stark solvind

Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.

Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.

– Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.

Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.

– Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.

– Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.

Träffsäker app slutmålet

Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.

– Det har alltid varit ideellt, säger han.

Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.

– Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.

Joakim Goksör/TT

Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Ett ovanligt stort norrsken bland annat över Stockholm den 14 januari.
Foto: Lisa Abrahamsson/TT
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Norrsken fotograferat vid brofästet mot Sommarøy, Troms, i norra Norge. Arkivbild
Foto: Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken

Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.

Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.

De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.

På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.

Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

FAKTA

Fakta: Svårt men viktigt med prognoser

Det är svårt att göra norrskensprognoser. Men rymdforskarna försöker med rader av olika parametrar följa utvecklingen.

Det handlar i grunden om att man vill kunna varna för riktigt starka solstormar, som kan slå ut kritisk utrustning på jorden som radiokommunikation och olika navigations- och styrsystem.

Ett mycket kraftigt norrsken på senare tid var 2003. Då gick det att se norrsken med blotta ögat i Tyskland och bland annat Malmö drabbades av omfattande strömavbrott. Ett liknande utbrott 1989 slog ut en transformator i ett kärnkraftverk i Kanada, vilket innebar ett långvarigt strömavbrott för miljontals hushåll.

Aktiviteten på insidan av solen är fortfarande ett mysterium. Men när solen släpper ifrån sig partiklar från sina solfläckar ser man det i bästa fall 2–3 dygn innan partiklarna når jordens magnetfält och då bildar norrsken.

Dessutom är det bara några enstaka av de plasmamoln som solen släpper ifrån sig som träffar jorden. Resten fortsätter ut i solsystemet, där de kan träffa planeter som Jupiter och Saturnus, som också har norrsken ibland.

Hur stor effekten av solvinden blir på jorden avgörs dessutom av riktningen på det så kallade interplanetära magnetfältet, som i sin tur hänger samman med solens position i förhållande till planeterna i solsystemet.

En avgörande faktor för att kunna se norrsken är också vädret. Ett tjockt molntäcke lägger sig nämligen på en höjd mellan jordens yta och norrskenet.

Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT

Inrikes

Herpesvirus bakom kunglig elefantunges död

Ett herpesvirus orsakade elefantungens Prince död. Arkivbild.
Foto: Kolmårdens djurpark/TT
Inrikes
Inrikes

I december dog elefantungen Prince på Kolmårdens djurpark. Nu är det utrett vad som orsakade hans död.

Prince, som blev ett år och nio månader, dog bara några dagar efter att han blivit sjuk.

– Vi misstänkte att det kunde röra sig om ett herpesvirus som heter EEHV. Det är ett virus som det inte finns något botemedel för och det finns latent hos elefanter, säger Annika Troselius, informationschef för Park and Resorts, till Norrköpings Tidningar.

Kroppen skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för att undersökas. Nu visar det sig att det var EEHV som Prince dog av.

Prince mamma var Bua, som Carl XVI Gustaf fick i gåva från Thailands kung 2004. Pappan heter Tonsak, också det en gåva från Thailand men till Danmarks drottning Margrethe.

Inrikes

6 000 utan el söder om Stockholm – centrum släckt

Flemingsbergs centrum har blivit nedsläckt till följd av strömavbrottet.
Foto: Robin Ek /TT
Inrikes
Inrikes

Drygt 6 000 av Vattenfalls kunder påverkas av ett strömavbrott i Flemingsberg söder om Stockholm. Elen försvann vid 15-tiden och elavbrottet pågick fortfarande vid 19-tiden.

Vattenfall har personal på plats som arbetar för att lösa problemet.

– Vi följer en procedur för att försöka koppla tillbaka de kopplade in kunderna igen, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall.

Enligt den senaste prognosen beräknas strömmen vara tillbaka igen runt klockan 19.30 på söndagskvällen.

Delar av Flemingsbergs centrum släcktes ner till följd av strömavbrottet och affärer tvingades utrymma lokalerna.

Även Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ligger i området, men det är oklart om verksamheten där har drabbats.

– Jag har inte fått något meddelande om det. De har ju dessutom reservaggregat, säger Markus Fischer.

Inrikes

Stupad soldat på Malibas med svenskar

Franska soldater på basen i Gao i Mali som drabbats av en dödlig granatattack. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Inrikes
Inrikes En 24-årig fransk soldat dödades i lördagens granatattack mot en militärbas i Gao-regionen i Mali. På plats finns svensk personal i FN-insatsen Minusma och den multinationella specialförbandsoperationen Task Force Takuba.
PREMIUM

Ingen svensk kom till skada i attacken, enligt Försvarsmakten.

– Vi är i det här området och det är klart att om det skjuts granater i närheten så vidtas åtgärder, säger Jonas Olsson, pressekreterare vid Försvarsmakten, till TT.

– Det här finns i våra bedömningar och vi har rutiner för när det skjuts mot campen för att säkerställa personalens säkerhet. Och så skedde även i det här fallet.

Förutom den stupade fransmannen skadades nio soldater lindrigt, rapporterar nyhetsbyrån AP. Enligt den franska försvarsmakten sattes helikoptrar in "för att neutralisera terroristerna som sköt".

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till Minusma, 150 till Task Force Takuba och åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

50 miljoner beslagtogs från kriminella

Polisen, tullen och kronofogden vid en myndighetsgemensam insats mot grovt kriminella på E6 vid Lomma i november 2019.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes De senaste två åren har Kronofogden och polisen trappat upp jakten på kriminellas tillgångar. Resultatet: 50 miljoner kronor – som främst ska gå till brottsoffer.
PREMIUM

Trots blygsamma eller obefintliga taxerade inkomster skyltar kriminella gärna med exklusiva klockor, märkeskläder och dyra bilar. Samtidigt har många av dem höga skulder till Kronofogden, inte sällan i form av skadestånd de är skyldiga sina brottsoffer.

För tre år sedan fick Kronofogden därför ett tillskott på 65 miljoner kronor öronmärkta för att intensifiera arbetet med att beslagta de kriminellas tillgångar. De senaste två åren har insatserna gett rejäl avkastning, rapporterar SVT Nyheter.

Insatserna har skett flera gånger i veckan, ofta i krogmiljö eller i samband med trafikkontroller och gränspassager. Bland beslagen finns bland annat klockor, kontanter, smycken och bilar.

– Förra året utmätte vi bland annat 1,3 miljoner kronor i en resväska och en klocka för en och en halv miljon en natt på Öresundsbron, säger Johannes Paulsson, verksamhetsutvecklare hos Kronofogden, till SVT.

Myndigheten planerar insatserna tillsammans med polisen, som delar information om de personer som Kronofogden eftersöker.

Förra året uppgick värdet på de utmätta beslagen till 24,3 miljoner kronor. Året dessförinnan inbringade de 25,1 miljoner kronor. Pengarna, nästan 50 miljoner kronor, går i huvudsak till att betala de skadestånd kriminella är skyldiga sina brottsoffer.

– Att slå mot de kriminellas tillgångar är både en viktig och effektiv del av brottsbekämpningen, säger Johannes Paulsson.

Inrikes

"Renar får panik" - katastrofstöd till samebyar

Det har varit en tuff vinter för många renar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vintern är tuff för många renskötare sedan snabba temperaturväxlingar fått betesmarker att frysa till is. Hittills har 22 samebyar ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.
– Många renar riskerar att svälta ihjäl, säger renskötaren Hans Holma till TT.
PREMIUM

Problemen började i mitten av oktober. I Muonio sameby i Pajala kommun hade man just börjat samla ihop renarna för räkning och slakt när snön började falla på marken som fortfarande var ganska varm. Därefter följde snabba svängningar mellan kyla och värme – vilket gjorde att ett hårt lager is snart hade lagt sig över laven som är renarnas primära föda.

– Renarna blir oroliga, orkar inte gräva efter mat och då börjar de vandra, säger Hans Holma, ordförande för Muonio sameby.

– På bara några dagar hade hela renhjorden lämnat sina traditionella marker och stuckit söderut. De fick panik av att betet blev så låst.

Utspridda renar

Renskötarna i Muonio har försökt att samla ihop renarna, men det är svårt eftersom djuren har blivit så pass utspridda i sin jakt på mat. Vissa har man lyckats stänga in i renhagar men andra har tagit sig till grannsamebyar eller till Finland. En del renskötare har valt att hämta hem sina djur och börjat utfodra dem. Det innebär stora extrakostnader, vilket är anledningen till att Muonio sameby har ansökt om katastrofskadeskydd från Sametinget.

– Det är en enorm kostnad att börja utfodra. Och att köra till Finland och grannsamebyar och hämta renar är tufft eftersom bränslepriset är så högt just nu, säger Hans Holma.

– Vi höll på att samla ihop renar för att sälja till slakt när de for söderut. Nu när de är så utspridda är det många som inte kommer att gå till försäljning. Så det är mycket som påverkar vår situation negativt.

Ekonomiskt stöd

Samebyar i behov av ekonomiskt stöd kan ansöka om katastrofskadeskydd från Sametinget. Det har hittills 22 samebyar gjort, alla i Norrbotten, men Lars-Ove Sjajn som är rennäringschef hos Sametinget befarar fler ansökningar också från Västerbotten och Jämtland innan vintern är slut.

– Det är rövarväder i Västerbotten och Jämtland sedan någon vecka tillbaka. Spöregn, storm, plötslig snö och nu är det iskallt, säger han.

– Huvudproblemet är att betet är så pass dåligt att renarna inte får mat, att de helt enkelt inte kommer åt den när det bildas isgata på marken.

Hur många av Sveriges 51 samebyar som ansöker om katastrofskadeskydd varierar från år till år. Men de senaste tio åren har ökningen varit markant, enligt Sjajn.

– Det som är unikt den här vintern är att så många har sökt före nyår, det har jag inte varit med om tidigare, säger han.

– Sannolikt är det klimatförändringarna som ligger bakom de plötsliga väderomslagen och problematiken. Ena dagen är det plus 5 och den andra minus 20.

Svåra år

I nordligaste Sverige går klimatförändringarna snabbare än på många andra platser i världen. Här lever många samer med oförutsägbara väderväxlingar, vilket förstås är ett orosmoln för den som lever nära naturen.

Hans Holma har haft renar i över 20 år. Längre tillbaka i tiden kunde renskötarna hålla ihop hjorden en hel vinter utan att behöva utfodra den. Men med åren har förutsättningarna blivit allt tuffare, berättar Holma.

– Vintrarna och höstarna blir varmare, det måste ju bero på klimatförändringarna, säger han.

– Nog har det varit ganska många dåliga år de senaste 10-15 åren, men att det har gått så här fort har jag aldrig varit med om tidigare. Den här säsongen är många renar borta, vi kan bara hoppas att de ska överleva vintern och att de kommer hem till sommaren igen.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Katastrofskadeskydd

Vintern är en känslig tid för renarna. Det händer att betesmarker blir helt låsta på grund av isbildning närmast marken.

För att förhindra omfattande död av renar kan samebyar ansöka om katastrofskadeskydd för att till viss del täcka kostnader för utfodring som har uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden. Med det menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda.

Bidrag lämnas med högst 50 procent av samebyns kostnader för renlav, foder, hö eller ensilage. Bidrag kan också lämnas för kostnader för transport och lossning.

Ansökan ska göras till Sametinget senast den 15 februari.

Källa: Sametinget

Inrikes

Ingen gripen för Malmömord

En man sköts till döds i Malmö på lördagen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En man i 35-årsåldern sköts på lördagskvällen ihjäl i Lindängen i Malmö. Ingen har gripits misstänkt för mordet.
PREMIUM

Larmet om skottlossningen kom vid 18.30-tiden på lördagen.

– Vi har en tydlig bild av vad som har hänt, att det har varit en konfrontation, skottlossning, i en trappuppgång, säger Peter Martin, vakthavande befäl vid polisen.

Strax före klockan 23 bekräftade polisen att mannen avlidit. Enligt polisen dog han på platsen.

Ingen misstänkt har frihetsberövats. Polisen kan inte svara på om det är en eller flera personer som söks, men uppger att flera skott har avlossats.

TT: Ser ni någon koppling till kriminella gäng eller tidigare skjutningar?

– Kriminella gäng kan vi absolut inte utesluta, men om det har en koppling till något annat är för tidigt att säga, säger Peter Martin.

Under lördagskvällen knackade polisen dörr i området och pratade med personer som befann sig utomhus i närheten av brottsplatsen.

Trapphuset och delar av innergården spärrades av för teknisk undersökning. Avspärrningen hävdes senare. Polisen har spårat med hund och även undersökt om det finns övervakningskameror i området som kan ha fångat delar av förloppet.

På söndagen arbetar polisen med att sammanställa den information som hittills kommit in.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL