Opinion

Beata hade aldrig en chans

Opinion
Opinion

Beata Ratzman, som dödades av sin make (som i skrivande stund förnekar mord, men erkänner att han orsakat hennes död) har påverkat många i trakterna kring Svedala, där hon hittades avliden.

Tyvärr är hon ännu en siffra i en flersiffrig kolumn. Fallet Beata följer samma mönster som många liknande med kvinnor som mördats av en närstående. De som försöker lämna sin partner löper betydligt större risk att skadas eller dödas än de gjorde tidigare i förhållandet. Så fort mannen får reda på att kvinnan försöker bryta sig fri hamnar hon i fara. Får hon då inte hjälp blir konsekvenserna ibland moderlösa barn.

Beata Ratzman hade ingen chans. Det är svårt för kvinnor i hennes situation att få hjälp av samhället. I synnerhet är kontaktförbud svårt att få, bevisbördan är tung. I omsorgen om männens integritet offras kvinnorna, ibland bokstavligen.

Kvinnojourer i Malmö vill se det danska systemet för att man hjälper kvinnor i fara även i Sverige: ge skydd först, ställ frågor sedan.

Argumentet mot att det ska bli lättare att få kontaktförbud är att det kan kränka mannens integritet om han blir utestängd från sitt eget hem. Sug på det: man riskerar att en kvinna blir mördad för att det kan finnas (inget tyder på att det missbrukas i länder med andra regler) en chans att någon eller några få män kränks annars. Det är ingen rimlig matematik.

Ett kvinnoliv kan inte vara mindre värt än en tidsbegränsad kränkning av integriteten i ett jämställt land som säger sig ha en feministisk regering. Skulle man gjort det lättare att få kontaktförbud och systemet mot förmodan utnyttjas kan man utvärdera och justera det som blivit fel.

Sverige kan antingen hävda att man bryr sig om kvinnors säkerhet och som kvinnojourerna föreslår göra det lättare att få skyddat boende och hjälp även under en utredningsfas, eller behålla de nuvarande systemet, som skickar signalen att kvinnor som Beata inte är värda att rädda.

Opinion

Val och desinformation

Valsedlar.
Foto: Erik Simander / TT
Opinion
Opinion

Valen är det finaste vi har. Men samtidigt som valdeltagandet står på topp – ett tydligt tecken på engagemang och förtroende – så är demokratin hotad och ifrågasatt. Vid valet 2018 ökade antalet anmälningar om oegentligheter kraftigt i förhållande till 2014. Det fanns naturligtvis anmälningar som handlade om verkliga fel i rösthanteringen, så som att kommunvalsedlar lagts i urnan för landstingsvalen, att röster inte kommit fram i tid för att räknas och felaktig avprickning i vallängden, men de allra flesta var ogrundade, byggde på missförstånd och ofta rena lögner.

Ökningen ska inte ses som en indikator på att det förekom mer oegentligheter eller fel utan som en indikator på ökad misstro och ett resultat av att det finns krafter som medvetet försöker undergräva vår tilltro till systemet.

Sverigedemokraterna sprider sedan länge rykten om valfusk. I ett pressmeddelande 2009 under EU-valet påstod Jimmie Åkesson att det pågick omfattande valfusk ute i vallokalerna genom att småpartiernas valsedlar göms och slängs. Efter valet 2018 skrev SD:s tidning Samtiden att fusket var så omfattande att valresultatet knappast speglar folkviljan. Tidningen länkade till ett upprop som innehöll grova påståenden om direkt valfusk. Uppropet krävde omval, men även en ny utformning av valsedeln, och detta senare krav är något som många av oss som värnar demokratin faktiskt sympatiserar med.

Val är inte en enkel sak, det är ett komplicerat och intrikat system som måste vårdas, granskas och reformeras ibland. Konspirationsteorier vävs ofta kring verkliga brister, risker och tillkortakommanden. Exempel på sådana tillkortakommanden i det svenska systemet är ombudsröstningen och systemet med en valsedel per parti istället för enhetsvalsedel.

Sveriges journalister måste förbereda sig på att ryktesspridningen kommer att öka inför, efter och under valet i september i år. Inte bara från Sverigedemokraterna, utan även från mer anonyma och extrema aktörer. I värsta fall desinformation av ryskt ursprung. I USA räckte det med att en handfull högerextrema spred rykten om valfusk för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrågasätta valets legitimitet. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 var 75 procent av de republikanska väljarna övertygade om att miljontals falska röster för Biden hade räknats in i valresultatet. En av de mest stabila demokratierna i världen kan skakas i sina grundvalar av denna typ av draksådd. Den kommer sås även här.

Sveriges kommunpolitiker måste därför lägga mer resurser på att ordna bättre vallokaler och på att rekrytera och utbilda röstmottagare (valförrättare), som i många kommuner bara får några timmar utbildning. Röstmottagare måste ha förmågan att snabbt hantera incidenter och sabotage.

Du som medborgare kan anmäla dig till att bli röstmottagare. Då gör du en viktig insats för demokratin, inte minst genom att du kan vittna för familj, vänner och kollegor om hur valen faktiskt går till. Sista ansökningsdag är i de flesta kommuner i slutet av februari.

Man kan inte ta för givet att valsystemet fungerar. Inte heller att medborgarna litar på det. Det är vi medborgare som förvaltar det här systemet. Vi måste även vara beredda att försvara det.

Amanda Valentin

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Utrikes

Ännu en journalist dödad i Mexiko

Ännu en journalist har dödats i Mexiko. Arkivbild.
Foto: Guillermo Arias/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Journalisten Lourdes Maldonado har dödats i staden Tijuana i Mexiko. Hon "attackerades med ett skjutvapen medan hon befann sig i ett fordon", meddelar åklagaren i delstaten Baja California.

För några dagar sedan vann hon en rättstvist mot ett tv-bolag som ägs av en tidigare guvernör i delstaten.

Så sent som i måndags hittades fotojournalisten Margarito Martinez död nära sitt hem i Tijuana. Han arbetade främst med nyheter med koppling till brott i den våldsdrabbade staden. Enligt åklagarna var han skjuten i huvudet.

Minst sju journalister mördades i landet under 2021, enligt nyhetsbyrån AFP, även om det inte har kunnat konstateras att alla morden hade koppling till deras jobb.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Reportrar utan gränser (RSF) rankar Mexiko, Afghanistan och Jemen som världens farligaste platser för nyhetsmedier.

Ekonomi

Räntefrossa förstör techfest på börsen

Börser runt om i världen – särskilt Nasdaqbörsen på Wall Street – skakas av oro inför snabba amerikanska räntehöjningar, sedan inflationen rusat upp till 7 procent i USA i december. Arkivbild
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Räntefrossa härjar på tekniktunga Nasdaqbörsen. Högt värderade bolag med dålig lönsamhet har inlett året med kursras på bred front.
Turbulensen lär hålla i sig ett tag till, enligt experterna. Men någon upprepning av IT-kraschen 2000 väntas inte.

Nasdaqbörsen i New York har fallit fyra veckor i rad. Sedan den historiska toppen i november är nedgången 14 procent – "en korrektion" på börsspråk.

– Jag tror inte riktigt du kan jämföra med it-bubblan 2000, säger Johan Nilke, förvaltare på fonden Lannebo Teknik.

– Men till slut kommer verkligheten ikapp och nu har vi ränta igen, snart, tillägger han.

Svårare att räkna hem

Högre räntor gör det svårare att räkna hem de höga värderingar som präglar delar av börsen. Det hänger ihop med att en krona i framtiden tappar i värde mot en krona i handen när ränteläget lyfter.

– I en miljö där räntorna stiger brukar bolag som har låga vinster och svaga kassaflöden få det jobbigt. Det är förhoppningsbolag. De har ett koncept, men vinsterna ligger långt in i framtiden, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

– Det är en ren och rå multipelkontraktion, tillägger han.

Multiplarna som Söderfjell pratar om är de så kallade P/E-talen, som anger aktiernas pris i förhållande till bolagens förväntade vinster.

De flesta aktierna som tar stryk i räntefrossan finns i tekniksektorn, enligt Söderfjell. Men det finns även gott om kursförlorare inom bioteknik och bland så kallade förvärvsbolag, som har som affärsidé att köpa till sig tillväxt.

– Den typen av bolag tycker jag generellt man ska vara försiktig med, säger han.

Johan Nilke gör ungefär samma analys. Men han varnar för att dra alla teknikbolag över en kam.

– Det är ingen teknikbubbla, utan snarare en bubbla i höga värderingar i bolag som har sämre kvalitet – eller snarare där vinsterna ligger längre fram, säger han.

"Tesla ser galet dyrt ut"

Nilke pekar ut elbilsjätten Tesla som ett typexempel på en bubbelaktie.

Värdet på Teslas aktie ökade mer än tio gånger från botten i mars 2020 till den historiska toppen i november i fjol. Men i år har det gått brant utför, med ett kursras på 21 procent sedan den 3 januari i år.

Fast även om en dryg femtedel av börsvärdet raderats ut i år är Tesla värt nästan 1 000 miljarder dollar – över tre gånger så mycket som världens största biltillverkare, Toyota. Detta trots att Toyotas vinst och försäljning ligger omkring 6-7 gånger över Teslas.

Nilke påminner samtidigt om att Tesla inte alls har samma lönsamhet och vinster att räkna hem som de etablerade så kallade Faang-bolagen på Nasdaq: Facebook-ägaren Meta Platforms, Amazon, Apple, Netflix eller Google-ägaren Alphabet.

Tomas Otterbeck, analyschef på investeringsbanken Redeye, gör samma iaktagelse.

– Med normala värderingsögon ser Tesla helt galet dyrt ut. Och det är alltid ett varningstecken när analytiker måste börja räkna med att bolaget ska lyckas etablera sig på helt nya marknader för att kunna motivera den nuvarande värderingen, säger han.

– Tesla är väl den mest uppenbara bubbelvarningen. Det finns även troligtvis många bubblor inom krypto. Varningsflaggorna är många, kan jag säga utan att vara någon expert på området, tillägger han.

Men man ska enligt Otterbeck komma ihåg att Nasdaq redan har korrigerats nedåt med en relativt kraftig nedgång i fjol – om man räknar bort Faang-bolagen och teknikbjässar som Microsoft, Nvidia och Tesla.

Mycket pengar till förvärv

Otterbeck lyfter även fram att spelsektorn just nu är inne i en förvärvsfas, med Microsofts bud på Activision Blizzard för 620 miljarder kronor i veckan som en milstolpe.

– Gamingbolagen har gått från att vara "out of fashion" till att vara lite heta igen bara på en dag, säger han.

Han tillägger att det finns mycket pengar för förvärv ute på börsen.

Söderfjell på Ålandsbanken minns it-bubblan 2000 väl, när bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com kollapsade på Stockholmsbörsen och e-handelsjätten Amazon – då ett relativt nystartat tillväxtbolag – rasade över 90 procent på Nasdaq.

Någon upprepning av det tror han inte på nu.

– Det finns ett antal mindre bolag som ser mycket högt värderade ut, men det finns inte samma vilda optimism i värderingarna eller vinstprognoserna, säger han.

Fast mycket pekar på att börsturbulensen fortsätter. Frågan är bara hur mycket och hur länge. Kommande räntebesked och inflationsdata från USA spelar här en avgörande roll.

– Om det blir de räntehöjningar som är planerade nu borde vi se att det stabiliseras någon gång i mars. Men fortsätter det att vara osäkerhet kring inflationen och räntorna kan det här fortsätta under längre tid, säger Nilke.

Söderfjell fyller i:

– Jag tror inte det här är färdigt ännu. Jag tror det kommer fortsätta tills det att osäkerheten kring hur aggressiva centralbankerna kommer att vara har lagt sig.

– Sedan handlar det förstås om företagsvinsterna. Vi går ju precis in i rapportsäsongen nu.

Agnarna skiljs från vetet

Inflationsproblemet är i första hand amerikanskt. Men många räknar med att Riksbanken och Europeiska centralbanken (ECB) måste ta rygg på centralbanken i USA när penningpolitiken börjar stramas åt.

Tydligt är i alla fall att det inte bara är Wall Street som drabbats av räntefrossan. Agnarna skiljs från vetet på alla börser i världen, även på Stockholmsbörsen.

Söderfjell har tittat närmare på de 101 aktier som föll mer än 10 procent på Stockholmsbörsen under årets två första handelsveckor. Med några enstaka undantag handlade det just om högt värderade tillväxtbolag och trots de kraftiga kursfallen är de 101 bolagen fortfarande i genomsnitt 4-5 gånger högre värderade i förhållande till sin vinst än verkstadsbolag som AB Volvo och SKF eller storbankerna.

– Så man kan ändå inte säga att det har blivit rea, säger Söderfjell.

Joakim Goksör/TT

Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Elbilstillverkaren Tesla, med grundaren och vd:n Elon Musk, pekas ut av flera som en bubbelaktie. Arkivbild
Foto: Susan Walsh AP/TT
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Hur börsen klarar resten av året, efter den skakiga inledningen, avgörs i första hand av inflationen och hur USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – med chefen Jerome Powell – gör med åtstramningar. Arkivbild
Foto: Graeme Jennings AP/TT

FAKTA

Fakta: Nasdaqs sämsta årsstart på 24 år

Nasdaqs inledning på 2022 på minus 12 procent är enligt nyhetskanalen CNBC den sämsta på 24 år. I veckan väntar en rad tunga bokslut, från bland annat Microsoft, Apple och Tesla, som kommer att prägla fortsättningen. Men mest avgörande blir enligt expertisen vad USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) gör med räntan och hur inflationen utvecklas.

Över 2 900 av Nasdaqs drygt 3700 aktier ligger på minus i år. Här är de tio kursras som tyngt mest hittills:

Microsoft: -12,0 procent

Apple: -8,5 procent

Amazon: -14,4 procent

Nvidia: -20,5 procent

Tesla: -10,7 procent

Netflix: 34,0 procent

Alphabet (Google): -10,1 procent

Meta Platforms (Facebook): -9,9 procent

Broadcom: -19,9 procent

Bland vinnarna på Nasdaq hittills i år sticker speljätten Activision Blizzard ut efter budet från Microsoft. Aktien har gått upp 22,3 procent. Andra spelaktier har hängt på uppåt, däribland Zynga, upp 40,5 procent, och Electronic Arts, som ligger på plus 5,4 procent.

Källa: Bloomberg

FAKTA

Fakta: Därför präglas börsen av räntefrossa

Drivkraften bakom börsturbulensen som präglat inledningen av 2022 är den räntefrossa som tog fart när ett protokoll från det senaste räntemötet i USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) publicerades den 5 januari. Protokollet visade upp en oväntat enad front i direktionen om att det börjar bli dags att strama åt med räntehöjningar och en avveckling av den gigantiska obligationsportfölj på 8 900 miljarder dollar som har byggts upp under pandemin.

Räntefrossan har sedan dess bara ökat. Bland annat sedan inflationen i december tryckts upp till 7 procent, den högsta nivån på nästan 40 år. Samtidigt kommer allt tydligare tecken på en utbredd arbetskraftsbrist och ett brett tryck uppåt på lönerna i USA.

FAKTA

Fakta: Även Stockholmsbörsen skakas

Stockholmsbörsen skakas också om av räntefrossan och har inlett året tydligt nedåt. OMXS-index ligger hittills i år på minus 8,4 procent.

De tio aktier som tyngt mest är:

EQT: -20,9 procent

Nibe Industrier: -33,5 procent

Hexagon: -14,5 procent

Latour: -21,4 procent

Investor: -10,5 procent

Altas Copco: -7,5 procent

Vitrolife: -32,2 procent

Lifco: -21,2 procent

Storskogen: -26,2 procent

Assa Abloy: 6,7 procent

Bland de tunga vinnarna i år – som dämpat indexfallet – finns bland annat Volvo Cars, upp 8,5 procent, Lundin Energy, upp 12,7 procent och Boliden, plus 10,3 procent. Även Ericsson och AB Volvo har gått okej, upp 3,1 respektive 2,6 procent.

Källa: Bloomberg

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL