Inrikes

Tiotusentals hemlösa i Sverige: "Det är bråttom"

En person tigger på gatan i Stockholm. På en handskriven lapp vädjas om hjälp med pengar till mat.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Tiotusentals människor lever i hemlöshet i Sverige. Trots ökat politiskt intresse pekar stadsmissionerna på ett förvärrat läge – och kräver statliga krafttag.
– Regeringen kan inte gömma sig bakom kommunerna, säger Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission.
PREMIUM

Över 33 000 personer i Sverige beräknas leva i hemlöshet enligt Socialstyrelsens senaste sammanställning. Landets stadsmissioner är övertygade om att det i själva verket rör sig om betydligt fler.

Statistiken inkluderar bara personer med förankring i Sverige som kommit i kontakt med en verksamhet som rapporterar till Socialstyrelsen. Varken EU-migranter, papperslösa eller personer som inte sökt hjälp ingår.

– Dessutom är statistiken nästan fem år gammal. Vi tror att det finns ett stort mörkertal, säger Åsa Paborn, direktor på Stockholms stadsmission.

Tillsammans med företrädare för Sveriges övriga stadsmissioner har hon varit med och granskat arbetet mot hemlöshet i 17 kommuner – från Malmö i söder till Luleå i norr.

Stora skillnader mellan kommuner

Slutsatserna, presenterade i rapporten "Hemlös 2021", är att arbetet mot hemlöshet brister – både på kommunal och statlig nivå. Åsa Paborn konstaterar att skillnaderna mellan kommunerna är stora och efterlyser en rikstäckande hemlöshetsstrategi.

– Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring de här frågorna. Regeringen kan inte gömma sig bakom kommunerna i kampen mot hemlösheten. Titta på Finland och Norge, där finns politisk medvetenhet och långsiktiga och övergripande strategier – och de har båda lyckats minska antalet hemlösa.

Utöver en nationell strategi föreslås att modellen "bostad först" implementeras i hela landet. Modellen, som enligt rapportförfattarna används med framgång i ett 20-tal kommuner, har som utgångspunkt att personer i hemlöshet först behöver grundtryggheten av ett eget boende för att därefter kunna ta itu med social problematik som psykisk ohälsa och missbruk.

Fler barnfamiljer

Den gängse bilden av en hemlös människa är, konstaterar Åsa Paborn, en missbrukare som sover på en parkbänk. Men de senaste 15 åren har andelen hemlösa vars situation beror på ekonomiska, snarare än sociala, orsaker ökat.

Ett förslag som lyfts i rapporten går ut på att hitta modeller för att "sänka tröskeln" för personer med försörjningsstöd, som ofta saknar möjlighet att möta krav på en disponibel inkomst på tre eller fyra gånger månadshyran för en hyresrätt.

– Gruppen som växer består av bland annat barnfamiljer och ensamstående. Andra kanske har någonstans att sova, men lyckas aldrig komma in på bostadsmarknaden för att en fast anställning saknas.

Simon Uggla/TT

FAKTA

Fakta: Hemlöshet

Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som även stadsmissionerna använder sig av, inkluderar fyra olika boendesituationer:

• Akut hemlöshet: Personer i akut behov av tak över huvudet som är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.

• Boende på institution eller kategoriboende: Intagna på kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem eller stödboende i kommunal, regional eller privat regi och som tre månader före utskrivning fortfarande saknar ordnad bostad.

• Långsiktiga boendelösningar: Personer som bor i en av kommunen ordnad försökslägenhet eller träningslägenhet eller har fått ett socialt eller kommunalt bostadskontrakt till följd av att de inte kan skaffa bostad på egen hand.

• Eget ordnat kortsiktigt boende: Personer som bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta eller släkt, eller som har ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader.

Källa: Socialstyrelsen, Sveriges stadsmissioner

Inrikes

Linde hos Nato: Alliansfriheten tjänar oss väl

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsar på utrikesminister Ann Linde vid måndagens möte i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nato samarbetar gärna med Sverige och Finland och lovar att dörren till medlemskap alltid står öppen.
Fast tills vidare får Nato-chefen vänta på några medlemsansökningar.
– Alliansfriheten tjänar oss väl, anser utrikesminister Ann Linde i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flitigt fått upprepa på sistone att militäralliansen inte tänker lyssna på Rysslands krav på att stoppa ytterligare nytillskott.

Det gör han även efter att ha tagit emot utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto i Bryssel på måndagen.

– Vi står fast vid varje lands rätt att välja sina allianser. Natos dörr är fortsatt öppen. Det är bara upp till Finland och Sverige att välja sin egen väg – inte Ryssland, inte någon annan, fastslår Stoltenberg på presskonferensen efteråt.

"Respekterar"

Återigen betonar han dessutom att Nato inte har något att anmärka på Sveriges och Finlands beslut att än så länge inte söka medlemskap.

– Även om Nato samarbetar nära med Sverige och Finland respekterar vi fullt ut er starka och självständiga säkerhetspolitik, säger Nato-chefen.

För svensk del står Ann Linde också fortsatt fast vid alliansfriheten.

– Varje land har sina egna förutsättningar för vad som bäst bidrar till att hålla befolkningen utanför krig och ha fred i landet. Vi har en lång erfarenhet av den militära alliansfrihet som har tjänat oss väl länge, också i väldigt svåra situationer. Och vi är övertygade om att den fortsätter att tjäna oss väl, säger utrikesministern efter mötet med Stoltenberg.

Nato-option?

Till skillnad mot Sverige har Finland formellt uttalat en särskild Nato-option, som även efterlyses av delar av den svenska oppositionen. Linde anser dock att den finländska optionen inte spelar någon större roll i sammanhanget.

– I stort sett ingenting. Det är ju bara att man har tydligt sedan 25 år tillbaka uttryckt i Finland att man håller dörren öppen för Nato. Vår utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin handlar ju om att vår militära alliansfrihet tjänar oss väl – men vi har en full handlingsfrihet att om läget så kräver kunna diskutera om hur vi vill göra. Vi är väldigt samstämmiga med Finland, bedyrar Linde i Bryssel.

Nära samarbete

Måndagens möte var till för att utbyta information om Ukraina-läget och än en gång förmedla den nordiska synen på de krav som Ryssland försöker ställa på Nato och USA.

– Det är väldigt viktigt att vi är med och att inte saker bestäms över huvudet på oss, säger Finlands Pekka Haavisto.

Jens Stoltenberg ger samtidigt gott betyg till det nära samarbete som Nato har med de Sverige och Finland och ser gärna ännu fler övningar tillsammans.

Med tanke på oron i öst ger han dessutom en extra tumme upp för Sveriges militära förstärkningar på Gotland.

– Det är strategiskt viktigt för hela Östersjön, anser Nato-chefen i Bryssel.

Rättad: I en tidigare version angavs i faktarutan fel antalet länder som tillkommit i Nato.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nordatlantiska fördragsorganisationen

Nato är en förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – North Atlantic Treaty Organization – vilket hänvisar till det fördrag som undertecknades i Washington den 4 april 1949 där undertecknarna lovade varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån.

Huvudpunkten är fördragets artikel 5: "Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt."

Ursprungligen fanns tolv länder med i Nato: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) och Nordmakedonien (2020).

Inrikes

Stöld av läkemedel i Umeå – polisen varnar

Starka sömnmedel och narkotikaklassade medel har stulits från Norrlands universitetssjukhus i Umeå. På bilden ett beslag av narkotikaklassade läkemedel hos Tullverket. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En större mängd läkemedel har stulits från Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Det handlar om mycket starka sömnmedel och narkotikaklassade läkemedel och enligt polisens hemsida ska stölden ha inträffat någon gång mellan den 21:a och 22:a januari.

Polisen varnar för preparaten och skriver att det finns stor risk att den som tar läkemedlen kan avlida. Man söker också hjälp med iakttagelser runt stölden och vill ha tips om var läkemedlen kan finnas.

Inrikes

Meta bygger superdator med hjälp av din data

I höstas presenterade grundaren Mark Zuckerberg den nya inriktningen för Facebook som då bytte namn till Meta – nu presenterar moderbolaget en satsning på en ny superdator. Arkivbild.
Foto: Eric Risberg/AP/TT
Inrikes
Inrikes Meta bygger världens snabbaste dator. En viktig del i konstruktionen är data från miljontals användare på Facebook, Instagram och Whatsapp.
– Allting vi bygger har med människors integritet att göra, folk ska känna sig säkra, säger Metas kommunikationschef i Sverige till TT.
PREMIUM

Den nya datorn, som enligt Meta själva väntas helt färdig till sommaren, kommer vara "världens snabbaste AI-superdator", enligt bolaget.

Projektet har redan pågått i två år och datorn är klar så till vida att den redan tagits i bruk. Bygget förkortas RSC (Research super cluster) och påminner rent fysiskt om en traditionell bild av en serverhall, tanken är att datorn ska "bygga nya och bättre AI-modeller". Meta nämner i ett blogginlägg områden som direktöversättning för människor i grupp som fokusområde. Andra möjliga fördjupningar är inom datorseende, som kan handla om allt från ansiktsigenkänning till upptäckter av cancertumörer eller styrning av robotar i fabriker.

Tanken är även att datorn ska hjälpa till att bygga Mark Zuckerbergs framtidsvision: Metaverse – den helt integrerade virtuella vardagen.

– Det är helt enkelt för vårt interna forskningsbruk, en del är att bygga framtidens system för metaverse, säger kommunikationschef Lukasz Lindell.

Data från användare

Även en superdator är beroende av data för att kunna komma fram till något nytt, och där ämnar Meta använda data från användare av bolagets plattformar – Facebook, Instagram och Whatsapp. Det kan exempelvis handla om text, bild eller video. I blogginlägget betonar Meta att RSC byggts med integritet och säkerhet som högsta prio och att superdatorn inte har egen anslutning till internet.

– Vi tar säkerheten på väldigt stort allvar. Det är inte så att folk ska känna sig oroliga över sina personliga meddelanden. All data granskas och anonymiseras, ingen vet vem man är på individnivå, allt är mycket mer utzoomat än så, säger Lindell.

Säkerhetstanke

Meta och andra större techbolag har dock ingen felfri historik när det kommer till användarsäkerhet och datahantering, alltifrån valpåverkan till psykisk ohälsa och personligt riktade annonser är ämnen som debatterats inom branschen den senaste tiden.

– Vi tar det på största allvar, datorn har som sagt ingen egen koppling till internet. Utan den kommer att matas med data som krypterats och anonymiserats.

TT: Finns det någon möjlighet för användarna att säga "nej, jag vill inte att min data används som forskningsunderlag?"

– Jag har ställt den frågan vidare men i nuläget har jag tyvärr inget svar att ge där.

Exakt var rent fysiskt den nya superdatorn befinner sig berättar Meta inte, med hänvisning till säkerhetsskäl.

Marcus Alexandersson/TT

FAKTA

Fakta: Superdatorn i siffror

Superdatorn som går under namnet RSC (Research super cluster) kommer enligt Meta att klara att hantera en biljon (en miljon miljoner) parametrar på datamängder stora som en exabyte (en miljard gigabyte). Meta beskriver det själva som datamängd motsvarande 36 000 års högupplöst video.

Lagringsmässigt har RSC 231 petabytes att tillgå, en petabyte motsvarar 1 000 terabytes. En ordinär laptop har i dagsläget sällan mer än en halv terabyte lagring.

RSC kommer, fullt utbyggd, ha 16 000 grafikprocessorer och klara av beräkningar på 5 exaflop. En exaflop översätts, något förenklat, till en miljard miljarder databeräkningar per sekund. En exaflop är en miljard gigaflop. Grovt förenklat kan en modern relativt dyr persondator sägas klara av 10 000 gigaflop.

Någon exakt kostnad för superdatorn, projektet, dess elförsörjning eller miljöpåverkan har Meta inte tillkännagivit.

Källa: Meta

Inrikes

M kräver pausad miljöprövning av vattenkraft

Vattenkraftverket Laforsen utanför Kårböle. Vattnet är en del av Ljusnan.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Moderatledaren Ulf Kristersson vill se ett stopp för omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Det beskedet gav han på måndagen under ett tal på Industridagen, rapporterar Dagens Industri.
PREMIUM

I en översyn som beräknas ta 15 år ska miljötillstånden för Sveriges drygt 2 000 vattenkraftverk omprövas. Detta för att säkerställa att de uppfyller modern miljölagstiftning.

Omprövningen har efterfrågats av EU i flera år och välkomnats av branschföreträdare och miljöorganisationer. Samtidigt finns en oro för att viktig elproduktion ska gå förlorad.

Enligt energiöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och M, C och KD får max 1,5 TWh av produktionen från vattenkraften – som står för 45 procent av den svenska elproduktionen – gå förlorad i översynen.

Delar av energibranschen har dock varnat för att bortfallet riskerar att bli betydligt större än så – en oro som delas av Kristersson.

– Det här går bara inte. Jag vill därför att regeringen pausar omprövningarna, sade Ulf Kristersson i sitt tal, enligt DI.

Temat för Industridagen, arrangerad av Industrirådet, fack och arbetsgivare, var den gröna omställningen och Sveriges roll som innovationsstormakt. Sverige har, anser Moderatledaren, goda möjligheter att ta täten, förutsatt att man säkrar tillgången till fossilfri el.

Utöver kravet på pausad översyn av vattenkraften upprepade Kristersson moderata käpphästar om utbyggd kärnkraft och sänkt kapital- och inkomstskatt för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Kristersson lyfte också Moderaternas beslut från i höstas att verka för en reformering av miljöbalken.

– Blir jag statsminister efter valet så kommer det att vara en mycket högt prioriterad fråga.

Simon Uggla/TT

Inrikes

Två häktade för människorov och utpressning

Två personer har häktats i Västmanlands tingsrätt misstänkta för en rad brott. Arkivbild.
Foto: Pavel Koubek/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man och en kvinna i 20-årsåldern har häktats misstänkta för en rad grova brott på flera platser i landet. Det rör sig om bland annat människorov, grov utpressning och grovt olaga tvång.

Misstankarna mot de två har uppkommit när polisen i Västerås utrett andra brott där det redan sitter personer häktade.

– Förundersökningen har pågått under en längre tid och under förundersökningens gång har utredningen växt, säger kriminalinspektör Per Björklind till VLT.

Mannen och kvinnan anhölls i sin frånvaro i tisdags och greps av den regionala insatsstyrkan i onsdags morse. De är båda skrivna i Stockholmsområdet.

Bland de brott de misstänks för anger Västmanlands tingsrätt bland annat människorov juni–juli 2021 i Västerås och Stockholms län samt grov utpressning juni–september 2021 i Västerås och andra platser i landet. De häktade nekar till brott.

Åtal ska vara väckt senast den 18 februari.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Inrikes

Ny rättegång om filmares dyk vid Estonia

Dokumentärserien 'Estonia – fyndet som förändrar allt' visade ett tidigare okänt, omkring fyra meter långt hål i färjans skrov på havsbotten. Två personer i filmteamet som lät en dykrobot ta bilderna är åtalade för brott mot gravfriden.
Foto: Dplay/TT
Inrikes
Inrikes Var det brottsligt att skicka en dykrobot, som upptäckte nya hål i vraket, till platsen där färjan Estonia ligger på Östersjöns botten?
Ja, anser åklagaren, som överklagat tingsrättens friande dom.
Nu går de juridiska turerna om filmteamet vidare i hovrätten.
PREMIUM

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

Det är den lagen som dokumentärfilmaren Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson är åtalade för att ha brutit mot.

I september 2019 ledde Evertsson en expedition som sände ner en dykrobot till vraket. Roboten lyckades ta bilder av ett tidigare okänt hål i fartygets skrov, som senare visades i dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery.

Nya undersökningar

Bilderna väckte mycket stor uppmärksamhet. Statens haverikommission hörde av sig, och fick se filmmaterialet. Nya undersökningar av katastrofen inleddes.

Men Evertsson och Andersson har ändå brutit mot gravfriden, enligt åklagaren.

Göteborgs tingsrätt höll dock inte med. Där friades de åtalade, eftersom de arbetat från en tysk båt. Tyskland har inte skrivit under lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Kammaråklagare Helene Gestrin överklagade domen. Och nu, precis ett år efter tingsrättens rättegång, blir det förhandling i hovrätten för västra Sverige.

Bevisning och resonemang kommer att vara desamma som tidigare. Förhören som hölls i tingsrätten spelas upp för nya domare.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger Helene Gestrin.

– Det finns ju inte särskilt mycket skrivet om Estonia-lagen och dess tillämpning. Inget alls egentligen. Den är ju inte prövad förut, tillägger Gestrin.

Inget "frikort"

Det finns dock ett argument till från de två åtalade och deras advokater: dykningen gjordes för att skaffa ny kunskap om en katastrof, med hänvisning till yttrandefriheten.

– Vi hade ett behov av att göra just den här informationsinhämtningen, sade Henrik Evertsson när han förhördes i tingsrätten.

Men på den punkten höll tingsrätten med åklagaren. Om dykarbetet gjorts från en svensk båt, hade de åtalade blivit fällda. Den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet och information ger inte "någon form av carte blanche att straffritt begå straffbara gärningar", skrev tingsrätten i sin dom.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

I höstas var Linus Andersson med i en ny expedition som också tog bilder med dykrobot vid Estonias vrak, på uppdrag av en förening för anhöriga till katastrofens offer. Arbetet gjordes från en båt som var registrerad på Malta.

– Vi håller fast vid att det är internationell maritim lag som gäller, sade Andersson då till TT.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Eldade upp grannens döda ko – åtalas

En fastighetsägare i Sörmland åtalas efter att ha eldat upp en död ko. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Boende i en ort i Sörmland slog larm till miljökontoret när rök och dålig lukt började sprida sig över trakten. En miljöinspektör gjorde ett oanmält besök på den utpekade gården och upptäckte att en död ko stoppats i en förbränningsugn, skriver SVT Sörmland.

Fastighetsägaren erkände att han eldat ett kadaver som tillhörde en lantbrukare i trakten. Döda djur måste dock hanteras på ett visst sätt och mannens ugn är inte godkänd. Det var inte heller första gången som fastighetsägaren ägnat sig åt otillåten eldning, uppger SVT.

Nu åtalas mannen för brott mot lagen om foder och animaliska biprodukter. En fällande dom kan som mest innebära fängelse i två år.

I polisförhör har mannen, trots det första erkännandet, hävdat att han inte minns att han eldat något otillåtet i ugnen.

Lars Brandelius/TT

Inrikes

Barn fastspänt – korttidshem får hård kritik

Inspektionen för vård och omsorg är mycket kritisk till att ett barn i Småland dagligen fått sitta med händer och fötter fastspända på en korttidsverksamhet.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Ett barn har rutinmässigt fått händer och fötter fastspända inom en korttidsverksamhet i Småland.
Nu får verksamheten svidande kritik av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), skriver Smålands-Tidningen.
PREMIUM

Personalen har uppgett att det inte funnits något annat sätt att hjälpa barnet. Fastspännandet har skett vid transporter i rullstol utomhus, och vid toalettbesök – ibland långa stunder.

I oktober fick Ivo in ett klagomål om hur barnet behandlades. Inspektionen kontaktade då bland annat en ansvarig socialchef i berörd kommun. Det ledde till att uppgifterna från anmälaren förstärktes.

Fastspännandet måste sluta genast, framhåller Ivo i sitt beslut. Det är förbjudet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den ansvariga nämnden måste "följa det regelverk som finns, så att tvångs- och begränsningsåtgärderna omedelbart upphör", skriver Ivo.

Enligt anmälan har barnet även spänts fast på samma sätt av sina personliga assistenter i hemmet. Ivo har gjort en tillsyn där också, men i det fallet har beslutet inte redovisats ännu.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL