Utrikes

EU vill ändra asylrättsregler för gränsländer

Migranter i närheten av gränsen mellan Polen och Belarus.
Foto: Oksana Manchuk/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen, Lettland och Litauen ska i sex månader tillåtas kringgå vissa asylrättsregler, enligt EU-kommissionens förslag som svar på krisen vid gränsen till Belarus.
– Länderna ska få tillräcklig flexibilitet för att hantera denna situation, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
PREMIUM

Krisen i gränsområdena mellan främst Polen, Litauen och Belarus har pågått sedan i somras. Tusentals migranter, främst från Irak och andra länder i Mellanöstern, har flugit till Belarus och sedan själva eller med hjälp av belarusiska myndigheter tagit sig till gränserna mot EU-länderna Polen och Litauen i syfte att söka asyl i EU.

EU anklagar Belarus för att ha organiserat resorna och lurat migranterna och kallar det hela för en "hybridattack" mot EU.

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen sitt förslag som innebär att Polen, Lettland och Litauen ska undantas från delar av EU:s asylrättsregler i sex månader. Förslaget väntas få klartecken snart, efter att ha godkänts av en majoritet medlemsländer.

– Även om situationen vid gränsen håller på att de-eskalera måste vi fortsätta vara vaksamma. Jag tror inte ett ögonblick att vi kan lita på den belarusiska regimen, säger Ylva Johansson på en pressträff om förslaget.

"Mer flexibilitet"

Förslaget innebär i praktiken att en person som kommer till de tre EU-länderna från Belarus ska kunna hållas i så kallade asylberedningscenter i upp till fyra månader i väntan på beslut, även om det enligt kommissionen inte nödvändigtvis innebär att den asylsökande frihetsberövas under tiden. Det är tre månader längre än vad som är tillåtet i dag.

Åtgärderna beskrivs i ett pressmeddelande från kommissionen som "extraordinära och exceptionella".

– Det här ger länderna mer tid på sig att hantera registreringen av asylsökande, säger Ylva Johansson.

Om migranterna inte vill söka asyl i länderna i fråga så "får de väl åka tillbaka till hemlandet", säger Johansson.

– Man kan inte välja var i EU man vill söka asyl.

Det ska enligt förslaget bli lättare att skicka tillbaka personer till deras hemländer, men att tvinga migranterna att återvända över gränsen till Belarus, så kallade "push-backs", ska förbli olagligt.

Länderna har dock fortfarande vissa skyldigheter gentemot migranterna, de ska bland annat garantera tak över huvudet, mat, kläder och sjukvård vid behov. Kommissionen framhåller samtidigt att migranterna ska ha rätt till juridisk hjälp och en närvarande domare när de söker asyl. Enligt förslaget ska detta ske inom fyra veckor, jämfört med nuvarande regler som kräver att asyl söks inom max tio dagar.

Förlänger undantagstillstånd

Sent på tisdagen förlängde Polen samtidigt det kontroversiella undantagstillståndet vid gränsen.

Det gör att inrikesdepartementet fortsatt kan stoppa alla som inte bor i området – inklusive journalister och hjälporganisationer – från att vistas i gränsområdet, där tusentals migranter från främst Mellanöstern har stoppats från att komma in i EU.

Polsk opposition och människorättsorganisationer tycker att undantagstillståndet ger departementet för stor makt.

Sophie Tanha/TT

Utrikes

Hjälpplan har landat på vulkandrabbade Tonga

Ett av den nyzeeländska försvarsmaktens Herkulesplan strax innan start med förnödenheter till den vulkandrabbade önationen Tonga.
Foto: Nya Zeelands försvarsmakt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fem dagar efter att undervattensvulkanen Hunga fick sitt förödande utbrott har två militärplan med hjälp landat på önationen Tonga i Stilla havet.

Det är myndigheterna i Nya Zeeland och Australien som tidigare under torsdagen meddelade att planen var på väg och väntades landa några timmar senare.

Vid utbrottet kastades oerhörda mängder aska upp i atmosfären, vilket stoppade alla flyg i området. Nu har askan sopats undan så att Tongas stora flygplats kan ta emot hjälp.

Utrikes

Hackerattack mot Röda Korset

Internationella rödakorsfederationen har utsatts för en cyberattack. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Internationella rödakorsfederationen (ICRC) har drabbats av en hackerattack, meddelar organisationen.

Hackarna har kommit över personlig information om över 515 000 personer, "extremt sårbara människor, varav många flytt från konflikter", uppger ICRC i ett uttalande.

Intrånget skedde hos ett externt it-bolag i Schweiz som ICRC anlitar för att lagra data. Det är oklart vem som ligger bakom intrånget, men ingen information ska ha läckt ut och finnas allmänt tillgänglig.

Som följd av attacken har ICRC tillfälligt tvingats stänga ner ett program som arbetar med att återförena familjer som splittrats av krig och konflikter.

ICRC:s generaldirektör Robert Mardini uppmanar de ansvariga för attacken att nu "göra det rätta".

– Dela, sälj eller läck inte den här informationen. Era handlingar kan bara skada de som redan gått igenom ofattbart lidande.

Utrikes

HD nobbar Trump – kongressen kan få handlingar

USA:s tidigare president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högsta domstolen i USA avvisar den tidigare presidenten Donald Trumps krav på sekretess av de dokument som ett kongressutskott begärt ut till utredningen om händelserna den 6 januari förra året då Kapitolium stormades.
PREMIUM

Det rör sig om arkiverade dokument på cirka 770 sidor med anteckningar från expresidentens närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll strax innan det som utvecklades till en stormning av kongressen i USA.

Kongressen vill granska om talet och förberedelserna kan ha haft en betydelse när Trumpanhängare tog sig förbi säkerhetsvakter och trängde in i Kapitolium. Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

I och med Högsta domstolens besked finns det inga rättsliga hinder för att överlämna dokumenten till kongressutskottet.

Endast en av HD:s nio domare, konservative Clarence Thomas, röstade enligt Trumps krav på att dokumenten inte ska ges till kongresskommittén.

Samtliga övriga domare – även de tre konservativa som Trump själv nominerade under sin presidentperiod – röstade för att utskottet ska få tillgång till handlingarna.

Beskedet från Högsta domstolen innebär att den följer en appellationsdomstols tidigare utslag om att Donald Trump inte kan kräva att dokumentet stoppas från att ges till kongressutskottet.

FAKTA

Bakgrund: Stormningen av Kapitolium

Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte presidenten höll under parollen "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade han bland annat.

Några hundra personer tog honom på orden. Protesterna övergick till våld när de stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med våldsamheterna.

Utrikes

Biden varnar Ryssland för förluster i Ukraina

President Joe Biden håller presskonferens.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utmaningar och framgångar.
Så ville Joe Biden summera sitt första år som USA:s president.
Men Ukrainakrisen kom att prägla delar av presskonferensen. Och Biden varnade Ryssland och president Vladimir Putin för att anfalla Ukraina.
PREMIUM

Första frågorna till president Biden gällde amerikansk inrikespolitik och ekonomi.

Men sedan brände det till, när Biden pressades över utvecklingen i Ukrainakonflikten och den ryske presidentens nästa drag:

– Jag är inte så säker på att han vet vad han ska göra. Min gissning är att han kommer att ta sig in (med ryska trupper). Han måste göra någonting, han måste försöka hitta sin plats i världen mellan Kina och väst.

Medveten om risker

Biden sade också att han talat två gånger med Putin den senaste månaden, och att den ryske presidenten var väl införstådd med konsekvenserna vid en invasion.

– Det kommer att bli en katastrof för Ryssland om landet invaderar Ukraina, sade Biden.

Han varnade för att en invasion skulle få stora kostnader för Ryssland, inte minst i mänskliga förluster.

– Jag tror inte att Rysslands president Vladimir Putin vill ha ett fullskaligt krig. Men han vill testa Nato och USA.

President Biden fick också frågan om USA:s kommande drag i konflikten om Ukraina, och om hotet om sanktioner mot Kreml och Vladimir Putin är tillräckliga.

– Ni har inte sett liknande sanktioner tidigare. Priset kommer att bli mycket högt, varnade Biden.

Biden utvecklade senare sina tankar om Moskvas försök att splittra militäralliansen Nato.

– Det är viktigt att hålla samman Nato när vi rör oss framåt, för det finns motsättningar, erkände Biden.

Fler jobb – men högre priser

Presidenten tog inte emot i det vanliga pressrummet i Vita huset. I stället valde han ett mer pompös inramning, med två fanor och en guldbrokad bakom sig och en kristallkrona över huvudet i festsalen East room; och han inledde med en redogörelse för läget i landet.

Fler jobb har skapats, arbetslösheten är låg, men priserna har skenat iväg med hög inflation, konstaterade presidenten.

Sedan förvandlades inledningen av presskonferensen till ett försvarstal för de enorma reformförslag som kallas "Build back better", men som mött hårdnackat motstånd från ett par demokrater på högerkanten.

– Jag hoppas ändå att få igenom stora bitar av förslagen.

Storsatsning med problem

Bidens och hans regering vill satsa två biljoner dollar på exempelvis barnomsorg, utbildning – och grön energiomställning, som stött på patrull i senaten.

Samtidigt som presskonferensen pågick rasade en utdragen debatt i kongressen om Bidens förslag om att ändra kongressens röstregler i ett försök att få igenom sina förslag.

– Jag är en obotlig optimist, svarade Biden på frågan om svårigheterna i kongressen.

Men han påstod sig vara förvånad över det massiva motståndet från Republikanerna.

Ovanlig presskonferens

Det var Bidens första enskilda presskonferens i Vita Huset sedan i mars 2021. Presidenten har mötts av kritik från medier i USA för att, trots löften om en öppenhet mot media, ha hållit långt färre sådana framträdanden än sina företrädare.

Bidens stab påpekar dock att presidenten i stället väldigt ofta svarar på frågor under mindre formella sammanhang.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
Foto: Susan Walsh/AP/TT

Utrikes

Prins Andrew stänger konton på sociala medier

Storbritanniens prins Andrew drar ur pluggen för sina sociala medier
Foto: Neil Hall/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Storbritanniens prins Andrew har stängt sina konton på social medier.

På Twitter får man upp ett meddelande om att kontot inte finns, och likadant är det på Youtube. Hans Instagramkonto finns kvar, men har gjorts privat. Enligt brittiska medier har innehållet tagits bort även där.

Förra veckan meddelade det brittiska hovet att den 61-årige prinsen avsade sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap. Anledningen är den rättegång angående sexuella övergrepp där prinsen står anklagad för att 2001 ha våldtagit en då 17-årig flicka.

Prins Andrew nekar till alla anklagelser om övergrepp.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Utrikes

Blinken i Kiev manar till enighet mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA:s utrikesminister Antony Blinken (höger).
Foto: Alex Brandon/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanar Ryssland att välja fredens väg, och vädjar till allierade om enad front i konflikten om östra Ukraina.
Utspelen kom under en blixtvisit i Kiev.
PREMIUM

Blinken träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen, för att sedan fortsätta till Berlin och samtal med Frankrike, Tyskland och Storbritannien under torsdagen.

Redan på onsdagskvällen träffade Blinken EU:s utrikeschef Josep Borell, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en representant för Polen, som för närvarande är ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Konsultationerna genomförs inför det hastigt påkallade mötet mellan Blinken och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Genève på fredag.

Tufft inför samtal

Tongångarna från både Moskva och Washington är tuffa inför förhandlingen. Ryssland fortsätter att kräva skriftligt på att militäralliansen Nato inte expanderar i före detta Sovjetrepubliker såsom till exempel Ukraina.

Dessutom meddelar Moskva att en större militärövning ska genomföras i Belarus, som är Ukrainas granne i norr.

Blinkens svar var tydligt i Kiev: något skrivet löfte om Natobegränsningar är inte aktuellt. Dessutom skickar USA 200 miljoner dollar, omkring 1,8 miljarder kronor, i militärt stöd till Ukraina.

– Vår styrka beror på om vi kan behålla vår enighet, vilket inbegriper enighet med Ukraina, sade Blinken efter mötet med Zelenskyj.

– Jag tror att Moskvas mål är att så split mellan och inom våra länder. Vi får och kommer inte att tillåta det, fortsatte Blinken och underströk vikten av att konflikten löses diplomatiskt och fredligt.

"Invasion inte aktuell"

USA:s utrikesminister hänvisade samtidigt till att det finns över 100 000 ryska soldater nära Ukrainas gräns, och att antalet "kan fördubblas med kort varsel".

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov upprepade på onsdagen Moskvas hållning: någon invasion av Ukraina är inte aktuell. Men allt annat än ett "vattentätt" löfte om säkerhetsgarantier från Nato – inklusive ett löfte om att hålla sig borta från Ukraina – är oacceptabelt för Kreml.

Utrikes

Säkerhetsstyrka skadad av bussbomb i Syrien

Byggnader som attackerats av regeringsstyrkor i Daraa i Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv personer i Syriens säkerhetsstyrka skadades när en bomb exploderade i en polisbuss i provinsen Daraa.

Uppgiften kommer från den statliga nyhetsbyrån Sana, och har inte bekräftats av oberoende källor.

Dådet utfördes nära orten Jisr Saida, och bomben orsakade bara lättare skador enligt Sana.

Provinsen Daraa, och staden med samma namn, såg ursprunget till de fredliga, regimkritiska, protester som inleddes 2011 och som sedan mynnade ut i landets brutala inbördeskrig. Den hårdföra regimen i Damaskus återtog kontrollen i stora delar av Daraa 2018, med slutstrider mot oppositionella i samband med den ryskledda uppgörelse 2021 som ledde till vapenstillestånd.

Uppgifter om flera attacker mot säkerhetsstyrkor har rapporterats av Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar utvecklingen i Syrien från Storbritannien.

Enligt SOHR har 16 personer dödats i ett 20-tal attacker sedan årsskiftet.

Utrikes

Dödsfall vid nya protester i Sudan

En man bevakar en av de uppbyggda barrikaderna i Sudan, här i Khartum på tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot militärjuntan i Sudan har krävt ytterligare dödsoffer. Minst en person sköts till döds vid protester i Omdurman nära huvudstaden Khartum, uppger regimkritiska läkare.

Dödsskjutningen skedde när säkerhetsstyrkor tog bort barrikader som demonstranter byggt på gatorna i protest mot att minst sju personer dödades under protester i måndags.

Sedan oktober i fjol, när en militärjunta tog över styret i en kupp, har över 70 personer dödats i samband med protester mot kuppledarna.

Läget har varit instabilt i Sudan den långvarige auktoritäre härskaren Omar al-Bashir tvingades från makten 2019. Läget förvärrades än mer när premiärminister Abdalla Hamdok avgick två dagar in på det här året.

Under onsdagen anlände två diplomatiska sändebud från USA till Sudan för att försöka hitta en lösning på krisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL