Ekonomi

OECD sänker tillväxtprognoser

OECD,. med generalsekretaren Angel Gurria, sänker sin prognos för global tillväxt och varnar för inflationsproblem. Arkivbild
Foto: Jacques Brinon AP/TT
Ekonomi
Ekonomi OECD varnar för inflationsproblem och sänker sin prognos för global tillväxt. I år beräknas tillväxten nu till 5,6 procent följt av en inbromsning till 4,5 procent 2022 och 3,2 procent 2023, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationens ekonomer.
PREMIUM

Såväl USA, Kina som eurozonen går sämre än väntat, enligt OECD, som tidigare hade en global tillväxprognos för i år på 5,7 procent.

Enligt OECD har företag svårt att svara upp mot det kraftiga lyftet i efterfrågan i återhämtningen, vilket gett upphov till ett ökat inflationstryck i världen och flaskhalsar i globala värdekedjor.

Inflation största risken

OECD:s ekonomer räknar som de flesta ekonomer och centralbanker med att inflationstendenserna kommer att mattas av när efterfrågan och produktionsförhållanden normaliseras.

Men de pekar samtidigt ut en fortsatt hög inflation som den största risken för konjunkturen, då det skulle pressa centralbanker till mer långtgående penningpolitiska åtstramningar än planerat.

Huvudscenariot just nu är enligt OECD att inflationen bland medlemsländerna toppar på 5 procent för att gradvis röra sig ned mot 3 procent 2023.

Varningsflaggan från OECD höjs sedan Jerome Powell, chef för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), i tisdags klargjort att Fed överväger att dra ned på sina stödköpsstimulanser snabbare då det ser ut som att återhämtningen är starkare än beräknat och inflationstrycket ser ut att hålla i sig till mitten av 2022.

Sänker USA-prognosen

OECD sänker tillväxtprognosen för USA – världens största ekonomi – som bedöms få en tillväxt på 5,6 procent i år, 3,7 procent 2022 och 2,4 procent 2023. Det kan jämföras med senast föregående prognos, där tillväxten i år beräknades till 6 procent följt av en tillväxt på 3,9 procent 2022.

Prognoserna för Kina sänktes också av OECD, till en tillväxt på 8,1 procent i år och 5,1 procent 2022 respektive 2023. Där låg prognosen tidigare på 8,5 procent i år och 5,8 procent 2022.

OECD-prognosen för eurozonen är en tillväxt på 5,2 procent i år, 4,3 procent 2022 och 2,5 procent 2023. Det kan jämföras med en tidigare prognos på 5,3 procent 2021 och 4,6 procent 2022.

Ekonomi

Asienbörserna inledde nedåt

Nedåt på Asienbörserna i den inledande handeln. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien inledde tisdagens handel nedåt efter fortsatt oro över konsekvenserna av Ukrainakonflikten och räntebeskedet från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) senare i veckan

Tokyobörsens Nikkei 225-index sjönk 0,5 procent i den tidiga handeln, och Topix hade gått ned 0,6 procent.

I Hongkong föll Hang Seng-index 1,6 procent, medan Shanghaibörsen tappade 0,4 procent. Kompositindexet i Shenzhen hade gått ned 0,5 procent.

Ekonomi

Utlåningen ökar hos pantbanken

Pantbanken Sveriges utlåning ökade 2021, efter en svag inledning på året. Arkivbild.
Foto: Bertil Ericson / TT
Ekonomi
Ekonomi

Förra året började som ett dåligt år för Pantbanken Sverige, landets största pantbank. Men nedgången vände och kunderna återkom.

Totalt ökade utlåningen till 938 miljoner kronor under 2021, jämfört med 898 miljoner kronor 2020 – en ökning med drygt fyra procent.

"I början av pandemin var människor försiktiga och konsumtionen minskade och därmed behovet att låna. Man satt helt enkelt still och väntade ut pandemin", säger Peter Sundström, vd för Pantbanken Sverige, i ett pressmeddelande.

Nedgången under början av pandemin var kraftigare än under finanskrisen 2008, uppger han.

"Men med vaccinet återkom kunderna snabbt och utlåningen är nu tillbaka på nivåer till och med högre än före pandemin", säger Peter Sundström.

Under det fjärde kvartalet 2021 ökade utlåningen med 13 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Pantbanken Sverige har 21 kontor i landet.

Ekonomi

MTG säljer dotterbolag i mångmiljardaffär

Modern Times Group, MTG, säljer ESL Gaming till Savvy Gaming Group.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Modern Times Group, MTG, säljer dotterbolaget ESL Gaming till Savvy Gaming Group. Affären är värd drygt 1 miljard dollar, omkring 9,7 miljarder kronor.
PREMIUM

MTG:s andel i ESL är 91,46 procent, och är därmed värd motsvarande 8,9 miljarder kronor. Bolaget uppger i ett pressmeddelande att affären innebär en avkastning på 2,5 gånger den ursprungliga investeringen.

Enligt pressmeddelandet ska minst 40 procent av MTG:s nettointäkt delas ut till aktieägarna.

ESL Gaming är enligt egen uppgift världsledande inom esport. Parallellt med förvärvet av ESL förvärvar SGG även esportplattformen Faceit i syfte att slå ihop bolagen och skapa en världsledande plattform för esport – ESL Faceit Group.

"För MTG innebär transaktionen en möjlighet att frigöra värdet som skapats i esportsvertikalen, att kunna dela vinsten med aktieägare som har stöttat oss under vår resa, och att kunna positionera oss för framtida tillväxt", säger MTG:s vd Maria Redin i pressmeddelandet.

Affären ska genomgå konkurrensrättsliga granskningar och granskningar enligt regelverk för utländska direktinvesteringar innan den godkänns.

Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2022.

Ekonomi

Wall Street vände upp i en kraftig spurt

Kurserna på Wall Street fortsatte först ned efter de branta kursfallen förra veckan – men dagens slutresultat blev positivt. Arkivbild.
Foto: Courtney Crow AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det var nedåt som gällde när börserna på Wall Street inledde veckans handel och de ledande indexen var under handelsdagen ned flera procent. Men starka investerare gick in och plockade godbitar bland de låga kurserna vilket gjorde att indexen tog sig upp på fast mark i en rasande uppgång mot slutet av handelsdagen.

Flera detaljhandelskedjor hörde till vinnarna. Kohl's steg 36,0 procent på uppköpsrykten och Home Depot lyfte 4,3 procent.

På den negativa sidan fanns elbilstillverkaren Tesla med ett kursfall på 1,5 procent inför delårsrapporten senare i veckan. Tesla-aktien har därmed tappat över 20 procent sedan årsskiftet.

Dow Jones industriindex steg 0,3 procent, tekniktunga Nasdaqs kompositindex ökade 0,6 procent och S&P 500 lyfte 0,3 procent.

Ekonomi

Börsen rasade över fyra procent

Stockholmsbörsen inledde veckan med ett ras. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasade på måndagen. Det breda OMXS-indexet tappade 4,5 procent och de mest omsatta bolagen på OMXS30-listan gick ned 3,9 procent.
Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.
PREMIUM

Sedan årsskiftet har börsen gått ned nära 12 procent.

– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index var strax efter klockan 16 ned hela 5,2 procent men vände upp något fram till stängning. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som veckans handel på Wall Street inledes nedåt.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasade tungviktare som Atlas Copco och Investor 6,0 respektive 4,6 procent. Sämst gick det för Evolution som tappade 8,6 procent. Men nedgången var bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus. Bäst presterande var mjukpapperstillverkaren Essity som "bara" föll 1,0 procent.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhörde dem som tog mest stryk utanför finlistan, med kursras på 8,0 respektive 7,8 procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan.

Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressades under dagen nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

De ledande Europabörserna klarade sig något lindrigare undan än Stockholm. Londonbörsens FTSE100-index backade 2,5 procent och Parisbörsens CAC40-index gick ned 3,7 procent. DAX-index i Frankfurt hade vid 17.30-tiden tappat 3,6 procent.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades den 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av den 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och den 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter att britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var den 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Ekonomi

Krogfacket hakar på las-uppgörelsen

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har som tredje LO-förbund beslutat att säga ja till principöverenskommelsen om nytt huvudavtal, det så kallade lasavtalet som det stormat så mycket kring senaste åren.

"Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar", skriver HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Las-överenskommelsen tecknades först mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemannakartellen PTK. Därefter hängde LO-facken IF Metall och Kommunal på strax efter. Sedan dröjde det ytterligare ett år innan även LO centralt valde att skriva på. Men det finns fortfarande flera enskilda LO-förbund som valt att stå utanför.

Det nya huvudavtalet, som reglerar omställningsförsäkringar och regler för uppsägningar, blir slutgiltigt när regering och riksdag tagit beslut kring de lagändringar som behövs.

Beslutet i styrelsen var inte enigt.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL