Inrikes

Vintern har kopplat greppet om södra Sverige

Onsdagens andra omgång snöskottning i Margretetorp vid Hallandsåsen. I södra Götaland väntas 20-25 centimeter snö falla under dygnet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Vintern har på allvar gjort sitt intåg i de södra delarna av landet. Det snöar ymnigt och med temperaturer under minusstrecket väntas snön ligga kvar.
PREMIUM

SMHI:s orangea vädervarning ligger som ett bälte över södra Sverige. Kraftigt snöfall rapporteras från norra delarna av Skåne, Blekinge, Kronoberg , Kalmar, Halland och Västra Götaland – ett snöande som enligt SMHI väntas bli långvarigt.

– Det snöar ymnigt i södra och mellersta Götaland och temperaturen väntas ligga kvar på minussidan under torsdagen. Även i de områden i Skåne som hittills haft inslag av regn väntas temperaturen sjunka, säger meteorolog Sofia Söderberg på SMHI.

Dessutom blåser det rejält i området, vilket både väntas röra till det i trafiken och också öka risken för elavbrott. Som blåsigast blir det under onsdag med nordostlig vind på 6-9 meter per sekund.

– Det räcker med en måttlig till frisk vind i kombination med det här snöfallet för att det ska bli extra besvärligt, säger Sofia Söderberg.

Generellt är det enligt SMHI kallt i hela landet och kylan väntas hålla i sig över helgen. Kustområdena i Halland och Kalmar kan räkna med temperaturer på några minusgrader medan inre delen – norra Skåne och Kronoberg – får mellan tio och tolv minusgrader.

Gul och orange varning: Vind i kombination med snöfall.
Gul och orange varning: Vind i kombination med snöfall.
Foto: Anders Humlebo/TT

Inrikes

Man död i grävmaskinsolycka

En person är död efter att en grävmaskin vält. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 65-årsåldern har avlidit i en olycka utanför Skillingaryd i Vaggeryds kommun.

– Jag har fått uppgifter om att en grävmaskin har vält och i samband med det så skadades grävmaskinsföraren som nu tyvärr är avliden, säger polisens presstalesperson Thomas Agnevik.

Polis och ambulans larmades strax före halv tio på tisdagen. Olyckan ska ha inträffat i terrängen i närheten av Lilla Föreberg i Vaggeryd. Händelsen utreds som en arbetsplatsolycka.

Polisens kriminaltekniker är på väg till platsen för att undersöka orsaken till olyckan.

– I och med att det är en dödsolycka så kommer vi att utreda den noggrant men det finns ingen brottsmisstanke i nuläget, säger Thomas Agnevik.

Inrikes

Äldre man häktad för mord på kvinna

En äldre kvinna hittades död i en bostad i Ljungby i fredags. Nu har en man i 70-årsåldern häktats misstänkt för mord. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 70-årsåldern har häktats misstänkt för mordet på en äldre kvinna som hittades död i en bostad i småländska Ljungby på fredagseftermiddagen, rapporterar lokala medier.

– De är bekanta med varandra, säger åklagaren Annie Runander till TT.

Mannen är skäligen misstänkt för brottet, vilket är den lägre misstankegraden.

Inrikes

Nu inleds ny Estoniarättegång i hovrätten

Journalisten Henrik Evertsson inför hovrättsförhandlingarna i hovrätten för västra Sverige, angående dykningarna på Estonia.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Nu inleds hovrättsförhandlingen om åtalet mot Estoniafilmarna. Två personer i gruppen misstänks ha brutit mot gravfriden när de skickat ned en robot för att dokumentera vraket på Östersjöns botten.

Passagerarfärjan Estonia förliste i hårt väder på Östersjön en natt i september 1994. Det var en stor katastrof. 852 personer omkom. Bara 137 av de ombordvarande kunde räddas.

En tid efter katastrofen beslöts att gravfrid ska råda vid vraket, enligt en särskild lag.

I september 2019 skickade filmaren Henrik Evertsson och hans team ned en dykrobot för att filma vraket. I dokumentärserien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery kunde de sedan visa bilder av ett tidigare okänt hål i skrovet.

De båda åtalade, Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson, friades av Göteborgs tingsrätt som ansåg att de inte begått något brott eftersom de arbetare från en tysk båt. Tyskland har inte infört den specifika lagstiftningen som Sverige gjort och som åtalet bygger på.

Ett år efter den friande domen i Göteborgs tingsrätt prövas nu fallet av hovrätten för västra Sverige.

Åklagaren har yrkat att de åtalade ska dömas till villkorlig dom och dagsböter.

– Vad som hänt är vi helt överens om. Det vi är oense om är om lagen är tillämplig eller inte, säger kammaråklagare Helene Gestrin som överklagat tingsrättsdomen.

Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Bilden av hålet som visades i dokumentärserien om förlisningen efter att ett team filmat vraket hösten 2019.
Foto: Johan Hallnäs

FAKTA

Fakta: Estonia

Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Men knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder. Sedan sjönk Estonia inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade ett nytt, tidigare okänt hål i skrovet på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.

Lagen om gravfrid vid vraket ändrades 1 juli 2021. Verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland för utreda katastrofen är nu undantagen från förbudet att dyka.

I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.

Inrikes

Par misstänks för misshandel av sitt spädbarn

Ett par har begärts häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt eget spädbarn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man och en kvinna begärs häktade misstänkta för synnerligen grov misshandel av sitt spädbarn, rapporterar P4 Kalmar.

– Barnet har allvarliga skador och vårdas på sjukhus. Brottet har inträffat i Kalmar kommun, säger Robert Loeffel, presstalesperson vid polisen, till Barometern.

Det var vårdpersonal som kontaktade polisen, som grep paret. Åklagaren Linda Canéus får frågan om det finns risk för barnets liv.

– I begreppet synnerligen grov misshandel ligger det att gärningen varit hänsynslös. Mer än så säger jag inte i det här läget, säger Linda Canéus till tidningen.

Inrikes

Tiotusentals svenskar köar för operation

Minskad operationskapacitet och personalbrist är en av pandemins effekter som skapar stora problem inom vården.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sedan pandemins början har 169 000 färre operationer genomförts. Samtidigt har sjukhusen i landet stora bemanningsproblem. Det visar ny årsstatistik som TT tagit del av.

– Vi hade en kvinna på strax över 60 år förra veckan på operationsavdelningen som hade polyper i näsan som hängde fram genom näsborrarna ner till överläppen. Det är ingen dödlig sjukdom, men den förorsakade mycket besvär för henne. En patient ska inte behöva vänta mer än 90 dagar på operation, men hon hade väntat i över ett år, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår. Under pandemiåren 2020-2021 sjönk kapaciteten med 169 000 färre genomförda operationer totalt. Redan före pandemin stod 133 000 personer i vårdkön enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund.

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.

Rättat: I en tidigare version av denna text och faktaruta förekom otydligheter. I texten förtydligas nu siffror kring hur många färre operationer som har genomförts sedan pandemins start. I faktarutan förtydligas att det rör sig om ett index.

Amanda Alvarsson/TT

Rebecka Fogelmarck/TT

Marianne Ahlenius/TT

Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Grafen visar antalet operationer genomförda mellan 2019-2021.
Foto: Johan Hallnäs
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Färre asylansökningar men fler arbetstillstånd

Migrationsverket har presenterat statistik från den gångna året som visar att fler fick arbetstillstånd och att färre sökte asyl. Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Antalet ansökningar om asyl i Sverige minskade med tolv procent 2021 jämfört med året före. Samtidigt ökade antalet beviljade arbetstillstånd, enligt statistik från Migrationsverket.

Totalt inkom 11 414 ansökningar om asyl 2021, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2020. Flest ansökningar kom från personer med ursprung i Afghanistan, Syrien och Irak, skriver Migrationsverket på sin hemsida.

Antalet beviljade arbetstillstånd ökade med nästan 7 000 förra året. 2021 beviljades 39 270 tillstånd. Året innan var motsvarande siffra 32 379. Det vanligaste ursprungslandet för dem som fick arbetstillstånd var Thailand, följt av Indien och Ukraina. Flest arbetstillstånd beviljades inom yrkesgruppen bärplockare och planterare, samt för yrken inom it-området.

71 229 personer, av cirka 76 000 inkomna ansökningar, beviljades svenskt medborgarskap förra året. De vanligaste medborgarskapen bland de sökande var Syrien, Somalia och Afghanistan.

Samtidigt beviljades fler än 8 200 britter uppehållsstatus i Sverige, visar årsstatistiken för 2021.

I kölvattnet av Storbritanniens utträde ur EU har brittiska medborgare från den 1 december 2020 till den 31 december 2021 kunnat ansöka om uppehållsstatus för att säkra sin rätt ett vistas i Sverige.

Vid årsskiftet hade Migrationsverket fått in totalt 12 625 sådana ansökningar. 8 231 britter hade då beviljats uppehållsstatus i Sverige.

Inrikes

Förstärkt pandemistöd till kulturen

Näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson. Arkivbild.
Foto: Duygu Getiren/TT
Inrikes
Inrikes Kritiken mot evenemangsstödet har varit hård från kultur- och nöjesbranschen den senaste tiden. Nu höjer regeringen ersättningen, men ändrar inte ansökningsvillkoren.

Evenemangsstödet till kultur- och nöjesbranschen förstärks. Det gäller både kostnadstäckningen och maxbeloppet.

Det kommer nu att gå att få stöd för upp till 90 procent av kostnaderna, i stället för dagens 70 procent. Dessutom höjs maxbeloppet till 22,5 miljoner kronor.

– Kulturlivet har drabbats hårt av pandemin, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) på en pressträff tillsammans med kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Stödet infördes för att arrangörer av större evenemang skulle våga fortsätta att planera för genomförandet, trots att restriktioner gjorde att arrangemanget måste begränsas.

Av de totalt tre miljarder kronor som avsatts till evenemangsstödet har endast runt 65 miljoner utnyttjats hittills, vilket enligt branschen är ett tecken på att reglerna är för komplicerade. Men regeringen har inte för avsikt att ändra något i regelverket nu.

– Vi måste vara fortsatt stränga, säger Thorwaldsson och menar att det är en balans mellan att stödberättigade ska få pengar och att fusk ska undvikas.

Inrikes

TT-FLASH: Mer ersättning för evenemang

Inrikes
Inrikes Ersättningen för inställda evenemang höjs. Arrangörer ska få 90 procent av kostnaden, dessutom ska maxbeloppet höjas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL