Inrikes

Mer regn än snö när Arktis blir varmare

Den globala uppvärmningen går snabbt i Arktis – vilket påverkar nederbörden. Bilden är tagen i sydvästra Grönland och visar en droppe vatten som faller från ett isberg. Arkivbild.
Foto: David Goldman/AP/TT
Inrikes
Inrikes Arktis blir allt blötare. Övergången till ett klimat som under delar av året domineras av regn snarare än snö kan gå snabbare än vad man tidigare har trott, enligt en studie som har använt sig av den nya generationens klimatmodeller.
PREMIUM

Högre temperaturer, mer nederbörd och krympande havsisar. Klimatförändringarna är påtagliga i Arktis – där uppvärmningen går minst två gånger snabbare än i resten av världen.

Att avdunstningen från allt större områden med öppet vatten kommer att bidra till ett blötare Arktis i framtiden är forskare generellt sett eniga om. Men uppskattningarna om med hur mycket nederbörden kommer att öka varierar från 30 procent till 60 procent år 2100.

Andelen regn i nederbörden väntas också öka – men det råder osäkerhet kring hur det kommer att se ut i olika delar av Arktis och när under säsongen som förändringarna kommer att inträffa. Tidigare studier har pekat mot mer regn på våren, hösten och vintern och i vissa arktiska regioner mer regn och snöfall under höst och vinter.

Nu har forskare vid University of Manitoba i Kanada använt sig av den nya generationens globala klimatmodeller, CMIP6, för att försöka skapa sig en fördjupad bild av nederbördsläget i Arktis i framtiden. De jämför sina resultat med den föregående generationens klimatmodeller (CMIP5).

Större andel regn

Klimatmodellernas senaste prognoser pekar mot en något starkare arktisk uppvärmning vid år 2100 än tidigare simuleringar, vilket skulle innebära större och snabbare förändringar i den hydrologiska cykeln. Det kan innebära att regn kommer att vara den dominerande nederbördsformen under sommaren och hösten i Arktis någon gång mellan 2060 och 2070 – ett eller två årtionden tidigare än vad tidigare resultat har visat på, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature Communications.

I augusti observerades regn för första gången någonsin på toppen av Grönland. Det kan bli vanligare framöver. Övergången till ett mer nederbördsdominerat Arktis kan i vissa regioner, som Grönland, enligt studien ske redan vid 1,5 graders uppvärmning, vilket är tidigare än vad tidigare modeller har pekat på. Trots nya mål i samband med klimatmötet i Glasgow är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 grader vid seklets slut – om ländernas löften blir verklighet.

På vintern ser dock större delen av Arktis under 2100-talet ut att fortsatt domineras av snö, enligt de nya modellerna.

Studien förstärker bilden av det som tidigare klimatmodeller har visat när det gäller klimatförändringarna i Arktis, enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

– De effekter som pekas ut, alltså något snabbare och starkare förändringar i den arktiska regionen, är viktiga att uppmärksamma, säger han till TT.

Hungriga renar

Ändrade nederbördsmönster och ändrad typ av nederbörd kan få många konsekvenser. Om det regnar på snötäcket bildas ofta islager som påverkar vegetationen och som till exempel kan göra det svårare för renar att hitta mat. Mer regn kan också påverka naturliga ekosystem som är anpassade till en viss typ av klimat, vilket kan få följder för exempelvis skadeinsekter och svampar.

– Den allmänna minskningen av snö och is förstärker hela klimatförändringssignalen, säger Kjellström.

– Den kraftigare uppvärmningen leder också till större risk att permafrosten tinar i områden där det finns mycket metan som om det kommer ut i atmosfären ytterligare kan förstärka uppvärmningen.

"Tryggare"

Kjellström är positiv till att resultaten från den nya och den föregående generationens klimatmodeller ställs mot varandra. Den nya samlingen klimatmodeller har utvecklats under fem-tio år och ligger bakom många av de studier som ingick i sommarens stora vetenskapliga rapport från FN:s klimatpanel IPCC.

– Tittar man på historiska simuleringar är de nya modellerna generellt bättre på att representera såväl global temperatur och nederbörd som snö och is jämfört med tidigare, säger Kjellström.

– Som klimatforskare kan man känna sig tryggare i att modellerna bättre representerar klimatet. Men de kan bli ännu bättre och då ingår ytterligare faktorer som är särskilt viktiga för den arktiska regionen.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Klimatmodeller

Med ett klimat som förändras räcker det inte med statistik över det som har varit för att kunna dra slutsatser kring vad som väntar. För att undersöka hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden gör forskare beräkningar med hjälp av klimatmodeller.

Det finns globala klimatmodeller, som beskriver hela jorden och tillräckligt högt upp i atmosfären för att komma ovanför moln och vindar.

Om man vill studera en mindre del av jorden mer i detalj kan man använda regionala kli­mat­modeller.

Källa: SMHI

FAKTA

Fakta: Snabb uppvärmning

Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperaturen eller trädgränsen. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.

Den globala uppvärmningen går enligt forskare ungefär dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen.

Uppvärmningen av Arktis har stor påverkan både lokalt och för klimatet som helhet. Minskningen av havsisen är en av de mest slående konsekvenserna av den pågående globala uppvärmningen, enligt SMHI.

Inrikes

Man anhållen för mordförsök i Jönköping

En man i 25-årsåldern har anhållits misstänkt för mordförsök och grovt olaga hot. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 25-årsåldern har anhållits i Jönköpings kommun, misstänkt för mordförsök och grovt olaga hot, efter att ha angripit en man i 30-årsåldern.

– Han ska ha använt sig av någon form av tillhygge. Det ska ha varit nära förestående att skada, säger polisens presstalesperson Björn Öberg.

Mannen som blev angripen klarade sig utan skador. De två männen är bekanta med varandra och det var den hotade mannen som själv larmade polisen till en lägenhet i bostadsområde sydväst om Huskvarna på måndagseftermiddagen.

Inrikes

Polisen trappar ned drönarinsats

Per Engström, kommenderingschef för den nationella särskilda händelsen drönare säger att insatsen nu kommer att trappas ned. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Polisen kommer under veckan trappa ned den särskilda insats som inleddes efter att det inkommit flera observationer av drönare över Sverige.
PREMIUM

Per Engström, som är kommenderingschef för den nationella särskilda händelsen drönare, säger till TT att det nu lugnat ned sig betydligt med observationer av drönare.

– Vi har nu kommit i kapp med avrapportering, inhämtning av information med mera och har kunnat avfärda huvuddelen av de här drönarna på olika sätt. Vi har kunnat få naturliga förklaringar till de flesta av drönarobservationerna, säger Per Engström.

Det var flygplan

De förmodade drönarna har bland annat visat sig vara flygplan.

– Vi har gjort jämförelser med tidtabeller och annan flygteknisk data och på det sättet kunnat avgöra vissa saker.

Att ett flygplan, under dygnets mörka timmar, kan uppfattas som en drönare är inte så konstigt, säger Per Engström.

– Det är svårt att göra de här observationerna på rätt sätt. Det är mörker inblandat vid de flesta observationerna vilket gör avståndsbedömningen väldigt svår.

Den särskilda nationella händelsen som inleddes när drönarobservationerna började rapporteras in till polisen kommer nu under veckan att trappas ned.

Säpo utreder

– Vi börjar mer och mer komma mot att det inte är någon speciell ökad aktivitet jämfört med normalbilden, säger Per Engström.

Några av observationerna som gjordes tidigare i månaden har lämnats vidare för utredning av Säkerhetspolisen. Vice chefsåklagare Hans Ihrman, som leder förundersökningen om de observationer som gått till Säpo, sade till TT förra veckan att det då endast gällde observationer som gjorts vid kärnkraftsverk.

TT har sökt Hans Ihrman för en kommentar om hur utredningarna kring dessa observationer fortskrider men har inte nått honom.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Glupsk gädda hittad hängd under bro

Bilden på den glupska gäddan har spridits på sociala medier under veckan. Arkivbild.
Foto: Yael Seligsohn/Sveriges Radio/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Bilden på en fastfryst gädda med en gös i munnen spreds som en löpeld i olika medier förra veckan, och har även uppmärksammats i Danmark och Norge. Gäddan tros ha kvävts av gösen och sedan flutit upp mot ytan med sin sista måltid kvar i munnen.

I helgen hittades gäddan hängd i ett rep under en hög vägbro i Knivsta. Någon ska ha hackat upp fisken ur isen och sedan hängt upp den till allmän beskådan, skriver UNT.

– Jag tror det var runt 22-tiden i fredags kväll som jag passerade under Gredelbybron och såg att gäddan hängde i ett rep någon meter under bron. Repet var fastsatt i en liten träbro som det går att klättra ut på under bilbron, säger Fredrik Backlund, som lade ut en bild på den hängande gäddan på Facebook, till tidningen.

Backlund säger till SVT Uppsala att gäddan inte längre hängde kvar i bron när han senare passerade platsen igen.

Inrikes

Sprillans Saab från 1980 gick för 500 000

En Saab 96 av 1980 års modell gick under klubban för en halv miljon kronor. På bilden fronten på en annan vintage-Saab, av tidigare årgång, fotograferad utanför Grand Hotel i Stockholm 2014.
Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En nyinköpt Saab 96 ställdes i en lada för över 40 år sedan. Där stod den kvar tills den hittades och dammades av – nu har den sålts på auktion för en halv miljon kronor.

Den akaciagröna Saaben hittades i ladan i Nossebro i Västergötland bland skrot och skräp av Frank Gausland, vd för ett auktionsföretag i Göteborg.

– Redan när jag såg bakdelen på Saab:en växte nyfikenheten men det var först när vi såg mätarställningen som vi förstod att vi funnit något unikt, säger han till Göteborgs-Posten.

Mätarställningen stod på sju kilometer och mycket tyder på att bilen stått parkerad i ladan sedan 1980. Ett rekommenderat marknadsvärde på 250 000 kronor sattes på veteranbilen – men det blev till slut 500 000 kronor

– Det ligger lite i överkant för vad jag trodde, men det är inte orimligt eftersom det är en unik bil, säger Gausland till GP.

Köparen ska vara en samlare någonstans i Sverige.

Inrikes

Linde hos Nato: Alliansfriheten tjänar oss väl

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsar på utrikesminister Ann Linde vid måndagens möte i Bryssel.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nato samarbetar gärna med Sverige och Finland och lovar att dörren till medlemskap alltid står öppen.
Fast tills vidare får Nato-chefen vänta på några medlemsansökningar.
– Alliansfriheten tjänar oss väl, anser utrikesminister Ann Linde i Bryssel.
PREMIUM

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flitigt fått upprepa på sistone att militäralliansen inte tänker lyssna på Rysslands krav på att stoppa ytterligare nytillskott.

Det gör han även efter att ha tagit emot utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto i Bryssel på måndagen.

– Vi står fast vid varje lands rätt att välja sina allianser. Natos dörr är fortsatt öppen. Det är bara upp till Finland och Sverige att välja sin egen väg – inte Ryssland, inte någon annan, fastslår Stoltenberg på presskonferensen efteråt.

"Respekterar"

Återigen betonar han dessutom att Nato inte har något att anmärka på Sveriges och Finlands beslut att än så länge inte söka medlemskap.

– Även om Nato samarbetar nära med Sverige och Finland respekterar vi fullt ut er starka och självständiga säkerhetspolitik, säger Nato-chefen.

För svensk del står Ann Linde också fortsatt fast vid alliansfriheten.

– Varje land har sina egna förutsättningar för vad som bäst bidrar till att hålla befolkningen utanför krig och ha fred i landet. Vi har en lång erfarenhet av den militära alliansfrihet som har tjänat oss väl länge, också i väldigt svåra situationer. Och vi är övertygade om att den fortsätter att tjäna oss väl, säger utrikesministern efter mötet med Stoltenberg.

Nato-option?

Till skillnad mot Sverige har Finland formellt uttalat en särskild Nato-option, som även efterlyses av delar av den svenska oppositionen. Linde anser dock att den finländska optionen inte spelar någon större roll i sammanhanget.

– I stort sett ingenting. Det är ju bara att man har tydligt sedan 25 år tillbaka uttryckt i Finland att man håller dörren öppen för Nato. Vår utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin handlar ju om att vår militära alliansfrihet tjänar oss väl – men vi har en full handlingsfrihet att om läget så kräver kunna diskutera om hur vi vill göra. Vi är väldigt samstämmiga med Finland, bedyrar Linde i Bryssel.

Nära samarbete

Måndagens möte var till för att utbyta information om Ukraina-läget och än en gång förmedla den nordiska synen på de krav som Ryssland försöker ställa på Nato och USA.

– Det är väldigt viktigt att vi är med och att inte saker bestäms över huvudet på oss, säger Finlands Pekka Haavisto.

Jens Stoltenberg ger samtidigt gott betyg till det nära samarbete som Nato har med de Sverige och Finland och ser gärna ännu fler övningar tillsammans.

Med tanke på oron i öst ger han dessutom en extra tumme upp för Sveriges militära förstärkningar på Gotland.

– Det är strategiskt viktigt för hela Östersjön, anser Nato-chefen i Bryssel.

Rättad: I en tidigare version angavs i faktarutan fel antalet länder som tillkommit i Nato.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nordatlantiska fördragsorganisationen

Nato är en förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – North Atlantic Treaty Organization – vilket hänvisar till det fördrag som undertecknades i Washington den 4 april 1949 där undertecknarna lovade varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån.

Huvudpunkten är fördragets artikel 5: "Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt."

Ursprungligen fanns tolv länder med i Nato: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) och Nordmakedonien (2020).

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Stöld av läkemedel i Umeå – polisen varnar

Starka sömnmedel och narkotikaklassade medel har stulits från Norrlands universitetssjukhus i Umeå. På bilden ett beslag av narkotikaklassade läkemedel hos Tullverket. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En större mängd läkemedel har stulits från Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Det handlar om mycket starka sömnmedel och narkotikaklassade läkemedel och enligt polisens hemsida ska stölden ha inträffat någon gång mellan den 21:a och 22:a januari.

Polisen varnar för preparaten och skriver att det finns stor risk att den som tar läkemedlen kan avlida. Man söker också hjälp med iakttagelser runt stölden och vill ha tips om var läkemedlen kan finnas.

Inrikes

Meta bygger superdator med hjälp av din data

I höstas presenterade grundaren Mark Zuckerberg den nya inriktningen för Facebook som då bytte namn till Meta – nu presenterar moderbolaget en satsning på en ny superdator. Arkivbild.
Foto: Eric Risberg/AP/TT
Inrikes
Inrikes Meta bygger världens snabbaste dator. En viktig del i konstruktionen är data från miljontals användare på Facebook, Instagram och Whatsapp.
– Allting vi bygger har med människors integritet att göra, folk ska känna sig säkra, säger Metas kommunikationschef i Sverige till TT.
PREMIUM

Den nya datorn, som enligt Meta själva väntas helt färdig till sommaren, kommer vara "världens snabbaste AI-superdator", enligt bolaget.

Projektet har redan pågått i två år och datorn är klar så till vida att den redan tagits i bruk. Bygget förkortas RSC (Research super cluster) och påminner rent fysiskt om en traditionell bild av en serverhall, tanken är att datorn ska "bygga nya och bättre AI-modeller". Meta nämner i ett blogginlägg områden som direktöversättning för människor i grupp som fokusområde. Andra möjliga fördjupningar är inom datorseende, som kan handla om allt från ansiktsigenkänning till upptäckter av cancertumörer eller styrning av robotar i fabriker.

Tanken är även att datorn ska hjälpa till att bygga Mark Zuckerbergs framtidsvision: Metaverse – den helt integrerade virtuella vardagen.

– Det är helt enkelt för vårt interna forskningsbruk, en del är att bygga framtidens system för metaverse, säger kommunikationschef Lukasz Lindell.

Data från användare

Även en superdator är beroende av data för att kunna komma fram till något nytt, och där ämnar Meta använda data från användare av bolagets plattformar – Facebook, Instagram och Whatsapp. Det kan exempelvis handla om text, bild eller video. I blogginlägget betonar Meta att RSC byggts med integritet och säkerhet som högsta prio och att superdatorn inte har egen anslutning till internet.

– Vi tar säkerheten på väldigt stort allvar. Det är inte så att folk ska känna sig oroliga över sina personliga meddelanden. All data granskas och anonymiseras, ingen vet vem man är på individnivå, allt är mycket mer utzoomat än så, säger Lindell.

Säkerhetstanke

Meta och andra större techbolag har dock ingen felfri historik när det kommer till användarsäkerhet och datahantering, alltifrån valpåverkan till psykisk ohälsa och personligt riktade annonser är ämnen som debatterats inom branschen den senaste tiden.

– Vi tar det på största allvar, datorn har som sagt ingen egen koppling till internet. Utan den kommer att matas med data som krypterats och anonymiserats.

TT: Finns det någon möjlighet för användarna att säga "nej, jag vill inte att min data används som forskningsunderlag?"

– Jag har ställt den frågan vidare men i nuläget har jag tyvärr inget svar att ge där.

Exakt var rent fysiskt den nya superdatorn befinner sig berättar Meta inte, med hänvisning till säkerhetsskäl.

Marcus Alexandersson/TT

FAKTA

Fakta: Superdatorn i siffror

Superdatorn som går under namnet RSC (Research super cluster) kommer enligt Meta att klara att hantera en biljon (en miljon miljoner) parametrar på datamängder stora som en exabyte (en miljard gigabyte). Meta beskriver det själva som datamängd motsvarande 36 000 års högupplöst video.

Lagringsmässigt har RSC 231 petabytes att tillgå, en petabyte motsvarar 1 000 terabytes. En ordinär laptop har i dagsläget sällan mer än en halv terabyte lagring.

RSC kommer, fullt utbyggd, ha 16 000 grafikprocessorer och klara av beräkningar på 5 exaflop. En exaflop översätts, något förenklat, till en miljard miljarder databeräkningar per sekund. En exaflop är en miljard gigaflop. Grovt förenklat kan en modern relativt dyr persondator sägas klara av 10 000 gigaflop.

Någon exakt kostnad för superdatorn, projektet, dess elförsörjning eller miljöpåverkan har Meta inte tillkännagivit.

Källa: Meta

Inrikes

M kräver pausad miljöprövning av vattenkraft

Vattenkraftverket Laforsen utanför Kårböle. Vattnet är en del av Ljusnan.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Moderatledaren Ulf Kristersson vill se ett stopp för omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Det beskedet gav han på måndagen under ett tal på Industridagen, rapporterar Dagens Industri.
PREMIUM

I en översyn som beräknas ta 15 år ska miljötillstånden för Sveriges drygt 2 000 vattenkraftverk omprövas. Detta för att säkerställa att de uppfyller modern miljölagstiftning.

Omprövningen har efterfrågats av EU i flera år och välkomnats av branschföreträdare och miljöorganisationer. Samtidigt finns en oro för att viktig elproduktion ska gå förlorad.

Enligt energiöverenskommelsen som slöts mellan regeringen och M, C och KD får max 1,5 TWh av produktionen från vattenkraften – som står för 45 procent av den svenska elproduktionen – gå förlorad i översynen.

Delar av energibranschen har dock varnat för att bortfallet riskerar att bli betydligt större än så – en oro som delas av Kristersson.

– Det här går bara inte. Jag vill därför att regeringen pausar omprövningarna, sade Ulf Kristersson i sitt tal, enligt DI.

Temat för Industridagen, arrangerad av Industrirådet, fack och arbetsgivare, var den gröna omställningen och Sveriges roll som innovationsstormakt. Sverige har, anser Moderatledaren, goda möjligheter att ta täten, förutsatt att man säkrar tillgången till fossilfri el.

Utöver kravet på pausad översyn av vattenkraften upprepade Kristersson moderata käpphästar om utbyggd kärnkraft och sänkt kapital- och inkomstskatt för att öka Sveriges konkurrenskraft.

Kristersson lyfte också Moderaternas beslut från i höstas att verka för en reformering av miljöbalken.

– Blir jag statsminister efter valet så kommer det att vara en mycket högt prioriterad fråga.

Simon Uggla/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL