Utrikes

Krigsbomb skadade flera i München

Flera personer skadades när en bomb exploderade vid byggnadsarbete i München.
Foto: Sven Hoppe/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En bomb från andra världskriget exploderade på onsdagen i München i södra Tyskland. Fyra personer skadades, varav en allvarligt, vid explosionen.

Bomben detonerade när det borrades i ett byggprojekt vid en bro nära Münchens centralstation. Området spärrades omedelbart av, men polis och brandkår konstaterade att risken för explosioner utanför området var minimal.

Experter kallades omedelbart till platsen för explosionen för att granska om ytterligare sprängmedel fanns kvar i bombresterna eller i området.

Det är ovanligt att bomber från andra världskriget detonerar okontrollerat i Tyskland, trots att det varje år upptäcks en stor mängd bomber till en vikt på omkring 2 000 ton.

Varje år sker ett stort antal kontrollerade sprängningar av bomber från andra världskriget. Bomberna upptäcks på allmän plats vid till exempel byggarbeten, där säkerhetsarrangemang är rigorösa för att undvika detonationer.

Utrikes

Biden hånade Fox News-journalist

USA:s president Joe Biden förolämpade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News efter en presskonferens.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden kallade en journalist från den konservativa nyhetskanalen Fox News för "jävla idiot" när en mikrofon fortfarande var påslagen vid en fotosession i Vita huset.

Det var när en presskonferens höll på att avslutas och människor hade börjat lämna rummet som journalisten Peter Doocy frågade Biden om den höga inflationen i landet var en politisk belastning för honom.

Presidenten, som troligen var omedveten om att mikrofonen fortfarande var på, svarade sarkastiskt: "Den är en stor tillgång. Mer inflation", och muttrade "Vilken jävla idiot".

Doocy ryckte senare på axlarna åt förolämpningen i en intervju med Fox News.

– Ja, ingen har faktagranskat honom ännu och sagt att det inte är sant, svarade han nonchalant.

Utrikes

8 500 amerikanska soldater i förhöjd beredskap

Amerikanska soldater anländer till Berlin 2019 i ett test för att förstärka Natos insatsstyrka vid rysk aggression. Arkivbild
Foto: Dorothee Thiesing/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har satt 8 500 soldater i förhöjd beredskap med anledning av oroligheterna i Ukraina. De är tänkta att användas för att förstärka Natos snabbinsatsstyrka om den skulle aktiveras.

– Vad det handlar om är att på nytt ge våra Natoallierade tillförsikt. Det skickar en tydlig signal till (Rysslands president) Putin att vi tar våra åtaganden gentemot Nato på allvar, sade John Kirby, talesperson för USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Kirby kunde inte utesluta att amerikanska trupper som redan är baserade i Europa kan förflyttas österut som ytterligare förstärkning, men betonade att det inte handlade om att skicka soldater till Ukraina, som inte är medlem i Nato.

Även Nato förstärker

Samtidigt har Nato förstärkt den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien och Frankrike har aviserat förstärkningar.

USA:s president Joe Biden hade på måndagen ett videomöte med flera europeiska ledare om den ryska mobiliseringen av trupper vid gränsen till Ukraina och risken för en invasion av landet.

– Jag hade ett väldigt, väldigt bra möte – total samstämmighet med de europeiska ledarna, sade han vid en presskonferens i Vita huset.

Diskuterade åtgärder

Vita huset säger att ledarna under mötet betonade deras strävan efter en diplomatisk lösning på krisen, men att man även diskuterade åtgärder för att avskräcka Ryssland från ytterligare provokationer.

Vid mötet deltog Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även ledare från Frankrike, Italien, Polen och EU deltog i mötet liksom Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Utrikes

Svart rök i första presidentrundan i Italien

Italienska parlamentariker lade sina presidentröster i utsmyckade urnor under måndagen.
Foto: Yara Nardi/poolfoto via AP/TT
Utrikes
Utrikes Det råder fortsatt total oklarhet kring vem som ska bli Italiens nästa president.
I parlamentets första votering röstade majoriteten blankt, men de större partierna har åtminstone börjat samtala.
PREMIUM

Eftersom partierna inte har enats om en person som kan få stöd över ett brett politiskt spektrum var måndagens första omröstning något utav en formalitet, medan det verkliga spelet pågick i kulisserna.

672 av de nästan 1 000 röstande – parlamentariker, senatorer och regionala politiker – lade blanka lappar i de utsmyckade urnor som hade ställts fram i deputeradekammaren i Montecitorio-palatset i Rom.

Flest röster fick den 85-årige och relativt okände domaren Paolo Maddalena, med 36 stycken. Den avgående presidenten Sergio Mattarella fick 16. Någon röstade på den korruptionsanstrukne ex-premiärministern Bettino Craxi, som är död sedan 22 år tillbaka, och några andra på den gamla Lega-bossen Umberto Bossi.

Svart rök, utropades i italienska nyhetsrubriker, vilket anspelar på den signal som ges när katolska kardinaler inte kan enas i valet av en ny påve.

Kallas Draghi in?

Ett namn har hela tiden hållits fram som en favorit, med bevisat stöd från de flesta håll. Problemet är att det är den sittande premiärministern Mario Draghi, som leder den breda samlingsregering som tog över när landet hade gått igenom såväl den första stora pandemivågen som en rad regeringskriser.

Risken om Draghi väljs till president är därför att den kompromissgrundade regeringen i stället faller samman. Det är dock inte ens säkert att han vill ha posten.

Vissa alternativ har fallit bort på vägen. Den ständigt skandalomsusade tidigare premiärministern Silvio Berlusconi meddelade i lördags att han ställde in sin kandidatur. 85-åringen lyfte fram det som att han agerade för Italiens bästa, men i själva verket hade han svårt att övertyga fler än partierna längre ut till höger – Lega och Italiens bröder – om att han var lämplig.

Lega särskilt aktivt

Just ytterhögerpartiernas röster väger tungt, då de har vuxit väldigt mycket sedan det senaste valet och i teorin skulle kunna driva fram ett nyval för att kapitalisera på opinionssiffrorna. Det är också de som helst ser att Mario Draghi byter post och blir president, vilket med stor sannolikhet också skulle leda till just ett nytt val.

Lega-ledaren Matteo Salvini har i kulisserna inlett samtal med Femstjärnerörelsens ledare, den tidigare premiärministern Giuseppe Conte, och Demokratiska partiets ledare Enrico Letta, även han en tidigare premiärminister. De tre partierna skulle kunna ta processen en lång bit på vägen genom att komma från varsitt håll och enas om en lämplig presidentkandidat.

I de tre första voteringar som hålls behöver en kandidat få två tredjedelar av rösterna, men i den fjärde räcker det med en enkel majoritet, det vill säga åtminstone hälften.

Votering nummer två kommer att hållas under tisdagen.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Utrikes

Expert: Ilska över jihadistiskt våld bakom kupp

Människor i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou firade på måndagen beskedet att en militärjunta tagit kontroll över landet.
Foto: Sophie Garcia
Utrikes
Utrikes Burkina Fasos president har försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom militären.
Men draget tycks ha fått motsatt effekt, säger Västafrikaexperten Jesper Bjarnesen om militärkuppen i landet.
PREMIUM

En militärjunta har tagit makten i Burkina Faso. I ett framträdande i burkinsk tv på måndagen sade de sig ha tagit president Roch Marc Christian Kaboré i förvar, upplöst parlamentet och stängt landets gränser.

Kuppen följer på en längre tids turbulens kopplad till den blodiga kampen mot jihadistiska grupper i landets norra delar som pågått i flera år. Så sent som i november dödades 49 militärpoliser i en attack.

Kritiken har varit hård mot president Kaboré, som inte anses ha gjort tillräckligt för att förhindra dödandet.

– Det har länge funnits en frustration, både hos befolkningen och inom de olika delarna av landets säkerhetsstyrkor. Militärjuntan vill göra det de anser att presidenten inte klarat av — ta kontrollen över de norra delarna av landet, säger Jesper Bjarnesen, forskare med fokus på Västafrika på Nordiska Afrikainstitutet.

Motsatt effekt

Kaboré har den senaste tiden försökt blidka sina kritiker genom att byta ut flera personer på ledande positioner inom säkerhetsstyrkorna. Draget tycks dock ha fått motsatt effekt, och nyligen greps en liten grupp militärer misstänkta för att ha planerat en kupp.

– Börjar man flytta runt på militäreliten så är det klart att risken finns att de som marginaliseras vill ta tillbaka makten. Jag har sett tecken på att det här skulle kunna hända, egentligen ända sedan november.

– Civilbefolkningen har önskat en förändring under en längre tid. Jag tror därför att de flesta vill avvakta litegrann och se om det här kan leda till en positiv förändring i kampen mot den gemensamma fienden som är islamisterna. Det är dock viktigt att understryka att det inte är folket som har önskat ett militärt ingripande.

Ovisst läge

Burkina Faso har en lång historia av militärkupper och ledare med nära kopplingar till militären. Men efter en folklig resning som 2014 tvingade bort den dåvarande presidenten Blaise Compaoré efter 27 år vid makten har landet tagit tydliga steg i demokratisk riktning, säger Jesper Bjarnesen.

– Många känner en stolthet över att man genom fredliga demonstrationer och ett brett samarbete mellan politik och civilsamhälle lyckades tvinga bort regimen, förvalta en övergångsregering och organisera demokratiska val ett år senare. De flesta burkiners självbild är nog att man sedan dess gått in i en ny era där man jobbar för att förankra demokratiska institutioner i landet.

– Det här kan gå åt flera håll. Jag tror fortfarande att man just i ljuset av de senaste årens erfarenheter kommer se att de politiska aktörerna och civilsamhället väldigt aktivt kommer att sätta press på juntan och kräva att de jobbar mot en civil övergångsregering. Jag tror inte att man kommer att acceptera flera års militärstyre.

Simon Uggla/TT

Utrikes

Mali kräver att Danmark tar hem militärer

Malis militärjunta vill att Danmark tar hem militärer från landet. Här patrullerar franska soldater i samma insats i staden Timbuktu. Arkivbild.
Foto: Moulaye Sayah/AP/TT
Utrikes
Utrikes Malis militärjunta kräver att Danmark tar hem militärer som deltar i den franskledda insatsen Barkhane i landet.
PREMIUM

Det maliska styret meddelar att Danmark inte har fått det tillstånd som krävs för att få skicka dit soldater.

Det framgår inte tydligt om det är ett visst antal danska soldater som åsyftas eller om det är samtliga som deltar inom Barkhane-insatsen.

Förra veckan skickade Danmark ytterligare soldater och ett läkarteam till Task Force Takuba, som är en multinationell specialförbandsstyrka som för närvarande lyder under svenskt befäl och som är en del av Barkhane.

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till Task Force Takuba, samt med åtta officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.

Dessa internationella insatser syftar till att bekämpa jihadistiska rebeller i Sahelregionen. Detta skedde länge i samarbete med den maliska armén, men sedan militären kuppade till sig makten i Mali och sköt demokratiska val på framtiden har relationen med de inblandade länderna skurit sig. En annan försvårande faktor är att ryska legosoldater har kommit till Mali för att strida på arméns sida.

Det är oklart om Sverige har fått någon liknande uppmaning som Danmark, eller om denna uppmaning påverkar de svenska militärerna i Mali. TT har sökt Sveriges försvars- och utrikesministrar för kommentarer.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Danmark räknar med flockimmunitet

Invånare i Ålborg köar för att testa sig för covid-19. Arkivbild.
Foto: Henning Bagger/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Danska smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut (SSI) räknar med att landet uppnår så kallad befolkningsimmunitet mot coronaviruset inom de närmaste veckorna, säger Tyra Grove på SSI i en skriftlig kommentar till TV 2.

Förklaringen är att det i dagsläget finns en utbredd coronasmitta i samhället, men också en omfattande vaccintäckning, enligt Grove. Det kommer i sin tur leda till att smittotalen sjunker eftersom det blir svårare för coronaviruset att hitta personer att infektera.

Samtidigt sprids en undervariant av omikronvarianten i Danmark. Undervarianten som håller på att bli dominerande går under namnet BA.2 (den ursprungliga går under namnet BA.1) och står för fler än hälften av de registrerade fallen i landet.

I söndags rapporterades drygt 42 000 nya coronafall i Danmark under det gångna dygnet – den näst högsta dygnssiffran under pandemin.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare träffade hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, upprepar både EU och Nato efter nya möten om krisen kring Ukraina. Men båda fördömer Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.
PREMIUM

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

På onsdag möts företrädare för Ukraina och Ryssland i Paris för samtal tillsammans med företrädare för Tyskland och Frankrike i ett försök att minska spänningarna, enligt en källa som arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Presidenten tror att det finns utrymme för diplomati, en väg till nedtrappning, säger källan till AFP.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Flyg och fartyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

– Den här utplaceringen är proportionerlig och i enlighet med våra internationella åtaganden. Det förstärker den europeiska säkerheten för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt möte med Linde och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på måndagseftermiddagen.

Trots den militära muskelspänningen trycker också han på vikten av fortsatta samtal.

– Det här är defensiva åtgärder. Nato utgör inget hot mot Ryssland. Vi är redo att engagera oss i god tro, säger generalsekreteraren.

Vapenexport?

Inom Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som icke-medlemmen Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns dock inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Tre döda i protester mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tusentals sudaneser gick enligt demonstranter ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

Tre demonstranter dödades när säkerhetsstyrkorna öppnade eld, enligt sjukvårdare.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Sammanlagt 76 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL