Utrikes

Omikron får fler att återinföra restriktioner

Japans transportdepartement vill strypa flygtrafiken till landet. Arkivbild från Hanedaflygplatsen.
Foto: Shinji Kita/AP/TT
Utrikes
Utrikes Japan och Frankrike inför flygrestriktioner med anledning av ökad spridning av omikron på olika platser i världen.
PREMIUM

– Vi har bett flygbolagen att inte ta emot bokningar en månad med start den 1 december, säger en representant för Japans transportdepartement till AFP och tillägger att befintliga bokningar inte kommer att beröras.

Beskedet kommer sedan ett andra fall av varianten i landet konstaterats hos en resenär från Peru. Det första fallet upptäcktes på tisdagen hos en man som rest från Namibia.

Flyger vidare

Från SAS innebär beskedet inga ändringar, inte nu i alla fall.

– I nuläget flyger vi vidare enligt plan, säger flygbolagets presschef Freja Annamatz.

SAS har bara en flygning i veckan till Tokyo. I övrigt följer SAS utvecklingen löpande, och ser hur efterfrågan påverkas.

– Fraktdelen är också en viktig komponent i det hela, säger Annamatz.

Japans regering har redan skärpt inresereglerna och stoppat inresor för ickejapanska medborgare från tio länder i södra Afrika.

Man har också skärpt karantänreglerna för medborgare och utrikesfödda invånare från ett stort antal länder med hänvisning till viruset.

Landet började på onsdagen erbjuda extradoser vaccin till vårdpersonal sedan den oroväckande virusvarianten upptäckts.

Frankrike tillåter landning

Frankrike å sin sida kommer från och med lördag att tillåta flyg från Sydafrika att landa, om än med hårda restriktioner. Enbart franska och EU-medborgare tillåts gå av, samt diplomater och flygpersonal.

Resenärerna måste kunna uppvisa ett negativt covidtest vid ankomst men ändå sitta i karantän i sju dagar. Ett positivt test kommer att leda till tio dagars karantän, säger regeringstalesmannen Gabriel Attal.

Nigeria har som första västafrikanska land rapporterat fall av omikronvarianten.

Genom helgenomsekvensering av positiva tester från internationella resenärer har landet spårat ett fall av varianten i ett prov som togs i oktober – långt innan Sydafrika slog larm förra veckan, meddelar landets folkhälsomyndighet.

Nigeria har också två konstaterade fall hos personer som anlänt från Sydafrika förra veckan.

Portugal höjer beredskapen

I Portugal råder "kaostillstånd" (estado de calamidade) från och med onsdagen – en av de högsta nivåerna på landets skala över undantagstillstånd. Åtgärden har utlysts för andra gången i år för att platta ut en stigande smittokurva. Landets vaccinationsgrad är en av de högsta i världen, men sjukhusinläggningarna har stigit sedan september.

Nu förstärks passagerarkontrollerna på flygplatser, vid hamnar och gränsövergångar, och negativa testsvar krävs av de flesta resenärer som kommer till landet. Krav på munskydd återinförs och covidpass krävs för att få besöka restauranger, gym, biografer och hotell.

Amerikanska åtgärder

Även USA kan inom kort införa strängare krav på testning för internationella resenärer, både vaccinerade och ovaccinerade, med anledning av omikronvarianten, som befaras göra det lättare för viruset sars-cov-2 att sprida sig.

Den federala smittskyddsmyndigheten CDC meddelade på tisdagen att man arbetar för ett krav på att alla flygresenärer som kommer till USA ska testas högst 24 timmar innan resan. För närvarande ska fullvaccinerade testas högst tre dagar före avresa.

– CDC utvärderar hur man kan göra internationella resor så säkra som möjligt, bland annat genom tester tätare inpå avresa och övervägningar kring ytterligare tester efter ankomst och självisolering, säger myndighetens chef Rochelle Walensky, enligt nyhetsbyrån AP.

USA öppnade sina gränser för fullvaccinerade från de flesta länder den 8 november.

Boel Holm/TT

FAKTA

Fakta: Detta vet vi om omikron

Virusvarianten av sars-cov-2 som först upptäcktes i södra Afrika har fått namnet omikron av Världshälsoorganisationen (WHO). Den benämns även B.1.1.529.

WHO klassar omikron som en virusvariant av särskild betydelse (variant of concern) – den högsta klassificeringen på skalan.

Varianten är nyupptäckt och det saknas fortfarande mycket kunskap om den. Omikron har dock många mutationer som potentiellt skulle kunna leda till att vacciner ger sämre skydd. Även tidigare genomgångna infektioner skulle kunna ge ett sämre skydd mot den, befarar experter.

Också effekten av vissa läkemedel, baserade på antikroppar, skulle potentiellt kunna påverkas.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Utrikes

Prins Andrew stänger konton på sociala medier

Storbritanniens prins Andrew drar ur pluggen.
Foto: Neil Hall/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Storbritanniens prins Andrew har stängt sina konton på sociala medier.

På Twitter får man upp ett meddelande om att kontot inte finns, och likadant är det på Youtube. Hans Instagram- och Facebook-sidor finns kvar, men är enligt brittiska medier inte längre aktiva.

Förra veckan meddelade det brittiska hovet att den 61-årige prinsen avsade sig sina militära titlar och kungliga beskyddarskap. Anledningen är den rättegång angående sexuella övergrepp där prinsen står anklagad för att 2001 ha våldtagit en då 17-årig flicka.

Prins Andrew nekar till alla anklagelser om övergrepp.

Utrikes

Hjälpplan har landat på vulkandrabbade Tonga

Ett av den nyzeeländska försvarsmaktens Herkulesplan strax innan start med förnödenheter till den vulkandrabbade önationen Tonga.
Foto: Nya Zeelands försvarsmakt/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fem dagar efter att undervattensvulkanen Hunga fick sitt förödande utbrott har två militärplan med hjälp landat på önationen Tonga i Stilla havet.

Det är myndigheterna i Nya Zeeland och Australien som tidigare under torsdagen meddelade att planen var på väg och väntades landa några timmar senare.

Vid utbrottet kastades oerhörda mängder aska upp i atmosfären, vilket stoppade alla flyg i området. Nu har askan sopats undan så att Tongas stora flygplats kan ta emot hjälp.

Utrikes

Hackerattack mot Röda Korset

Internationella rödakorsfederationen har utsatts för en cyberattack. Arkivbild.
Foto: Salvatore Di Nolfi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Internationella rödakorsfederationen (ICRC) har drabbats av en hackerattack, meddelar organisationen.

Hackarna har kommit över personlig information om över 515 000 personer, "extremt sårbara människor, varav många flytt från konflikter", uppger ICRC i ett uttalande.

Intrånget skedde hos ett externt it-bolag i Schweiz som ICRC anlitar för att lagra data. Det är oklart vem som ligger bakom intrånget, men ingen information ska ha läckt ut och finnas allmänt tillgänglig.

Som följd av attacken har ICRC tillfälligt tvingats stänga ner ett program som arbetar med att återförena familjer som splittrats av krig och konflikter.

ICRC:s generaldirektör Robert Mardini uppmanar de ansvariga för attacken att nu "göra det rätta".

– Dela, sälj eller läck inte den här informationen. Era handlingar kan bara skada de som redan gått igenom ofattbart lidande.

Utrikes

HD nobbar Trump – kongressen kan få handlingar

USA:s tidigare president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Högsta domstolen i USA avvisar den tidigare presidenten Donald Trumps krav på sekretess av de dokument som ett kongressutskott begärt ut till utredningen om händelserna den 6 januari förra året då Kapitolium stormades.
PREMIUM

Det rör sig om arkiverade dokument på cirka 770 sidor med anteckningar från expresidentens närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll strax innan det som utvecklades till en stormning av kongressen i USA.

Kongressen vill granska om talet och förberedelserna kan ha haft en betydelse när Trumpanhängare tog sig förbi säkerhetsvakter och trängde in i Kapitolium. Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

I och med Högsta domstolens besked finns det inga rättsliga hinder för att överlämna dokumenten till kongressutskottet.

Endast en av HD:s nio domare, konservative Clarence Thomas, röstade enligt Trumps krav på att dokumenten inte ska ges till kongresskommittén.

Samtliga övriga domare – även de tre konservativa som Trump själv nominerade under sin presidentperiod – röstade för att utskottet ska få tillgång till handlingarna.

Beskedet från Högsta domstolen innebär att den följer en appellationsdomstols tidigare utslag om att Donald Trump inte kan kräva att dokumentet stoppas från att ges till kongressutskottet.

FAKTA

Bakgrund: Stormningen av Kapitolium

Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte presidenten höll under parollen "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade han bland annat.

Några hundra personer tog honom på orden. Protesterna övergick till våld när de stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med våldsamheterna.

Utrikes

Biden varnar Ryssland för förluster i Ukraina

President Joe Biden håller presskonferens.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utmaningar och framgångar.
Så ville Joe Biden summera sitt första år som USA:s president.
Men Ukrainakrisen kom att prägla delar av presskonferensen. Och Biden varnade Ryssland och president Vladimir Putin för att anfalla Ukraina.
PREMIUM

Första frågorna till president Biden gällde amerikansk inrikespolitik och ekonomi.

Men sedan brände det till, när Biden pressades över utvecklingen i Ukrainakonflikten och den ryske presidentens nästa drag:

– Jag är inte så säker på att han vet vad han ska göra. Min gissning är att han kommer att ta sig in (med ryska trupper). Han måste göra någonting, han måste försöka hitta sin plats i världen mellan Kina och väst.

Medveten om risker

Biden sade också att han talat två gånger med Putin den senaste månaden, och att den ryske presidenten var väl införstådd med konsekvenserna vid en invasion.

– Det kommer att bli en katastrof för Ryssland om landet invaderar Ukraina, sade Biden.

Han varnade för att en invasion skulle få stora kostnader för Ryssland, inte minst i mänskliga förluster.

– Jag tror inte att Rysslands president Vladimir Putin vill ha ett fullskaligt krig. Men han vill testa Nato och USA.

President Biden fick också frågan om USA:s kommande drag i konflikten om Ukraina, och om hotet om sanktioner mot Kreml och Vladimir Putin är tillräckliga.

– Ni har inte sett liknande sanktioner tidigare. Priset kommer att bli mycket högt, varnade Biden.

Biden utvecklade senare sina tankar om Moskvas försök att splittra militäralliansen Nato.

– Det är viktigt att hålla samman Nato när vi rör oss framåt, för det finns motsättningar, erkände Biden.

Fler jobb – men högre priser

Presidenten tog inte emot i det vanliga pressrummet i Vita huset. I stället valde han ett mer pompös inramning, med två fanor och en guldbrokad bakom sig och en kristallkrona över huvudet i festsalen East room; och han inledde med en redogörelse för läget i landet.

Fler jobb har skapats, arbetslösheten är låg, men priserna har skenat iväg med hög inflation, konstaterade presidenten.

Sedan förvandlades inledningen av presskonferensen till ett försvarstal för de enorma reformförslag som kallas "Build back better", men som mött hårdnackat motstånd från ett par demokrater på högerkanten.

– Jag hoppas ändå att få igenom stora bitar av förslagen.

Storsatsning med problem

Bidens och hans regering vill satsa två biljoner dollar på exempelvis barnomsorg, utbildning – och grön energiomställning, som stött på patrull i senaten.

Samtidigt som presskonferensen pågick rasade en utdragen debatt i kongressen om Bidens förslag om att ändra kongressens röstregler i ett försök att få igenom sina förslag.

– Jag är en obotlig optimist, svarade Biden på frågan om svårigheterna i kongressen.

Men han påstod sig vara förvånad över det massiva motståndet från Republikanerna.

Ovanlig presskonferens

Det var Bidens första enskilda presskonferens i Vita Huset sedan i mars 2021. Presidenten har mötts av kritik från medier i USA för att, trots löften om en öppenhet mot media, ha hållit långt färre sådana framträdanden än sina företrädare.

Bidens stab påpekar dock att presidenten i stället väldigt ofta svarar på frågor under mindre formella sammanhang.

Grim Berglund/TT

President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
President Joe Biden lyssnar till frågor under onsdagens presskonferens i East room i Vita huset.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Utrikes

Blinken i Kiev manar till enighet mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tar emot USA:s utrikesminister Antony Blinken (höger).
Foto: Alex Brandon/Pool via AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken uppmanar Ryssland att välja fredens väg, och vädjar till allierade om enad front i konflikten om östra Ukraina.
Utspelen kom under en blixtvisit i Kiev.
PREMIUM

Blinken träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen, för att sedan fortsätta till Berlin och samtal med Frankrike, Tyskland och Storbritannien under torsdagen.

Redan på onsdagskvällen träffade Blinken EU:s utrikeschef Josep Borell, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och en representant för Polen, som för närvarande är ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Konsultationerna genomförs inför det hastigt påkallade mötet mellan Blinken och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Genève på fredag.

Tufft inför samtal

Tongångarna från både Moskva och Washington är tuffa inför förhandlingen. Ryssland fortsätter att kräva skriftligt på att militäralliansen Nato inte expanderar i före detta Sovjetrepubliker såsom till exempel Ukraina.

Dessutom meddelar Moskva att en större militärövning ska genomföras i Belarus, som är Ukrainas granne i norr.

Blinkens svar var tydligt i Kiev: något skrivet löfte om Natobegränsningar är inte aktuellt. Dessutom skickar USA 200 miljoner dollar, omkring 1,8 miljarder kronor, i militärt stöd till Ukraina.

– Vår styrka beror på om vi kan behålla vår enighet, vilket inbegriper enighet med Ukraina, sade Blinken efter mötet med Zelenskyj.

– Jag tror att Moskvas mål är att så split mellan och inom våra länder. Vi får och kommer inte att tillåta det, fortsatte Blinken och underströk vikten av att konflikten löses diplomatiskt och fredligt.

"Invasion inte aktuell"

USA:s utrikesminister hänvisade samtidigt till att det finns över 100 000 ryska soldater nära Ukrainas gräns, och att antalet "kan fördubblas med kort varsel".

Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov upprepade på onsdagen Moskvas hållning: någon invasion av Ukraina är inte aktuell. Men allt annat än ett "vattentätt" löfte om säkerhetsgarantier från Nato – inklusive ett löfte om att hålla sig borta från Ukraina – är oacceptabelt för Kreml.

Utrikes

Säkerhetsstyrka skadad av bussbomb i Syrien

Byggnader som attackerats av regeringsstyrkor i Daraa i Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst tolv personer i Syriens säkerhetsstyrka skadades när en bomb exploderade i en polisbuss i provinsen Daraa.

Uppgiften kommer från den statliga nyhetsbyrån Sana, och har inte bekräftats av oberoende källor.

Dådet utfördes nära orten Jisr Saida, och bomben orsakade bara lättare skador enligt Sana.

Provinsen Daraa, och staden med samma namn, såg ursprunget till de fredliga, regimkritiska, protester som inleddes 2011 och som sedan mynnade ut i landets brutala inbördeskrig. Den hårdföra regimen i Damaskus återtog kontrollen i stora delar av Daraa 2018, med slutstrider mot oppositionella i samband med den ryskledda uppgörelse 2021 som ledde till vapenstillestånd.

Uppgifter om flera attacker mot säkerhetsstyrkor har rapporterats av Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar utvecklingen i Syrien från Storbritannien.

Enligt SOHR har 16 personer dödats i ett 20-tal attacker sedan årsskiftet.

Utrikes

Dödsfall vid nya protester i Sudan

En man bevakar en av de uppbyggda barrikaderna i Sudan, här i Khartum på tisdagen.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Protesterna mot militärjuntan i Sudan har krävt ytterligare dödsoffer. Minst en person sköts till döds vid protester i Omdurman nära huvudstaden Khartum, uppger regimkritiska läkare.

Dödsskjutningen skedde när säkerhetsstyrkor tog bort barrikader som demonstranter byggt på gatorna i protest mot att minst sju personer dödades under protester i måndags.

Sedan oktober i fjol, när en militärjunta tog över styret i en kupp, har över 70 personer dödats i samband med protester mot kuppledarna.

Läget har varit instabilt i Sudan den långvarige auktoritäre härskaren Omar al-Bashir tvingades från makten 2019. Läget förvärrades än mer när premiärminister Abdalla Hamdok avgick två dagar in på det här året.

Under onsdagen anlände två diplomatiska sändebud från USA till Sudan för att försöka hitta en lösning på krisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL