Ekonomi

Här är världens dyraste stad

Det kostar att bo i Israels ekonomiska nav Tel Aviv. Arkivbild.
Foto: Klaus-Dietmar Gabbert/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Inflation, leveransproblem och pandemin påverkar levnadspriserna i världens städer. Allra högst kostnader finns numera i Tel Aviv, som utsetts till världens dyraste stad av EIU.
PREMIUM

The Economist Intelligence Unit (EIU) gör årligen en undersökning av prisläget i några av världens största städer. Dyrt har blivit dyrare, med en inflationstakt i år på 3,5 procent i indexet, den högsta siffran på fem år.

Dyrast har det blivit i Tel Aviv, som tar ett skutt från förra årets femte plats till högstaplatsen. Därmed petar man ned förra årets dyraste stad Paris till en delad andraplats, i år med Singapore.

Dyr bensin i Stockholm

Att just den israeliska storstaden blivit så pass dyr beror delvis på att landets valuta shekel stärkts, liksom att priserna skjutit upp på matvaror och transport.

EIU:s index innehåller 173 städer världen över, och man tittar på levnadsomkostnader i respektive stad. Datan samlades in mellan den 16 augusti och 12 september i år.

Det som driver på inflationen är bland annat kraftigt stigande transportkostnader, framför allt kostnaden för blyfri bensin. Där dyker Stockholm upp, med världens åttonde högsta bensinpris. Men även Reykjavik, Helsingfors och Oslo finns med på topp tio-listan, där Hongkong har den allra dyraste bensinen.

Andra priser som stigit under året är de för tobak, personlig vård och rekreation.

Måttlig ökning väntar

Irans huvudstad Teheran stiger från 73:e till 29:e plats. Rejält mycket dyrare har det också blivit i Reykjavik, som klättrar 21 placeringar till en 35:e plats. Förutom transporter och andra varor, så har alkoholen under året blivit dyrare i den isländska huvudstaden.

Förhållandevis billigare har det däremot blivit att leva i Rom, där bland annat bra priser på kläder gjort att staden går från 32:a till 48:e plats.

Billigast bor man i de krigsdrabbade Damaskus i Syrien eller Tripoli i Libyen. Men de städerna står inför ett antal politiska och ekonomiska utmaningar, som EIU formulerar det.

De globala levnadsomkostnaderna lär öka 2022.

"Över kommande år väntar vi oss att se levnadskostnaderna öka ytterligare i många städer när löner ökar i många sektorer. Men vi väntar oss också att centralbanker höjer räntorna, försiktigt, för att bromsa inflationen. Så prisökningen borde bli mer måttlig jämfört med årets nivå", säger Upasna Dutt vid EIU.

Gustav Sjöholm/TT

FAKTA

Fakta: Världens dyraste städer

1. Tel Aviv, Israel

2. Paris, Frankrike*

2. Singapore*

4. Zürich, Schweiz

5. Hongkong, Kina

6. New York, USA

7. Genève, Schweiz

8. Köpenhamn, Danmark

9. Los Angeles, USA

10. Osaka, Japan

Fotnot: Singapore och Paris är på delad andra plats.

Källa: EIU

Ekonomi

Motvinden avtar på börsen

Ränteoro sänker börser världen runt. Arkivbild
Foto: Ahn Young-joon AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen sjunker efter oväntat hökaktiga uttalanden av Fed-chefen Jerome Powell i onsdags kväll.
Men motvinden avtar och inför lunch ligger OMXS-index på minus 0,6 procent.

Teknikaktier fortsätter ta stryk i den våg av räntefrossa som präglat världens börser på senare tid.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index sjunker nätkasinoutvecklaren Evolution med 4 procent, medan molntjänstbolaget Sinch ligger på minus 2,4 procent.

Inför börsöppningen har Wallenbergsfärens storbank SEB som första storbank presenterat bokslut för 2021, med ett oväntat starkt resultat och förslag om återköp av aktier för 5-10 miljarder i år ovanpå ordinarie utdelning. Aktien inledde nedåt, men är efter två timmars handel oförändrad mot gårdagens stängning.

Bland de tunga förlorarna finns dock vitvarutillverkaren Electrolux kvar. Aktien sjunker 1,6 procent sedan koncernen i onsdags kväll flaggat för en engångssmäll relaterad till amerikanska tullavgifter på 727 miljoner kronor, som tynger resultatet för fjärde kvartalet.

Kredithanteringsbolaget Intrum går mot strömmen och rusar uppåt med nästan 12 procent efter en rapportrökare, med ett oväntat stort vinstlyft och en höjd utdelning.

Marknaden tolkar Fed-chefen Jerome Powells uttalanden i onsdags kväll svensk tid som att det nu kan bli snabba penningpolitiska åtstramningar i USA, för att trycka ned den högsta inflationen på nästan 40 år i världens största ekonomi.

Under nattens handel föll börserna i Asien efter en sur avslutning på Wall Street i onsdags. Det pekar dock uppåt på Wall Street på torsdagen i terminshandeln.

Ekonomi

Rysk rubel återhämtar sig

En stor militärövning i Belarus, med omfattande rysk medverkan, har pekats ut som ett hot mot Ukraina.
Foto: Rysslands försvarsdepartement/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Den ryska valutan, rubeln, går mot strömmen bland tillväxtvalutorna på världsmarknaden.
Rubeln återhämtar sig sedan Belarus regering försökt ge lugnande besked om en gemensam militärövning med Ryssland.

Rubeln återhämtar sig med drygt 1 procent till cirka 78:70 rubel per dollar efter ett uttalande från Viktor Gulevitj, biträdande försvarsminister i Belarus, där han bekräftar att planen är att ryska trupper ska lämna Vitryssland efter militärövningen i landet – med en lång gräns i söder mot Ukraina.

Rubeln har pressats hårt

Moskvabörsen lyfter också. RTS-index, som tappat 14 procent sedan årsskiftet, går upp 3 procent. Det breda Moex-index stiger samtidigt med 2 procent. Moex-index minskar därmed nedgången sedan årsskiftet till under 5 procent.

Rubeln har pressats hårt nedåt sedan slutet av oktober, då kursen låg på omkring 70 rubel per dollar.

Europeiska centralbanken (ECB) varnar samtidigt långivare med exponering mot Ryssland för att ha beredskap för effekter av sanktioner om farhågorna om en rysk invasion av Ukraina genomförs. ECB har enligt tidningen Financial Times i samband med varningen begärt information om hur bankerna förbereder sig på olika scenarion.

Det har bland annat spekulerats i att USA kan slänga ut Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift.

Bland internationella storbanker med stor exponering mot Ryssland finns bland annat tyska Deutsche Bank, nederländska ING, amerikanska Citi, franska Société Générale, österrikiska Raiffeisen och italienska Unicredit.

Fordringar för 1 130 miljarder

Utländska banker har tillsammans med sina ryska dotterbolag ryska fordringar värda omkring 121 miljarder dollar (cirka 1 130 miljarder kronor). Det ska även finnas ryska insättningar och lån i internationella banker för 128 miljarder dollar, enligt Bank of International Settlements.

Förutom risken för en rysk bankkris om Rysslands sparkas ut från Swiftsystemet kan kraftiga kursrörelser i rubeln slå mot banker med exponering mot Ryssland, då det kan tvinga fram stora värderas på ryska tillgångar.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Bolag med exponering mot Ryssland/Ukraina

Det finns även exponering mot Ryssland och Ukraina utanför banksektorn, visar en genomgång gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Den ryska gruvkoncernen Petropavlovsk, noterad på Londonbörsen, är ett exempel med ett kursras på 22 procent sedan årsskiftet. Flera storbolag på Warszawabörsen i Polen, som jordbruksbolagen Kernel och Astarta, har också stor verksamhet i länderna.

Bloomberg pekar även ut ändra EU-baserade bolag med stor exponering:

Däcktillverkaren Nokian Renkaat (Finland)

Däcktillverkaren Pirelli (Italien)

Öltillverkaren Carlsberg (Danmark)

Öltillverkaren Heineken (Nederländerna)

Byggkoncernen Strabag (Österrike)

Varuhuskedjan Metro (Tyskland)

Gruvkoncernen Polymetal (Storbritannien/Ryssland)

Ståltillverkaren Evraz (Storbritannien/Ryssland)

Nord Stream 2-exponerade bolag som Shell, BASF, Uniper, OMV och Engie

Oljekoncernen BP (Storbritannien)

Källa: Bloomberg

Ekonomi

Oatlys reklam förbjuds i Storbritannien

Två av Oatlys tv-reklamer anses vara vilseledande i Storbritannien. Arkivbild.
Foto: Marta Lavandier/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den brittiska motsvarigheten till Reklamombudsmannen, ASA, förbjuder två tv-reklamer från den svenska havremjölkstillverkaren Oatly i Storbritannien, skriver Resumé.

Reklamfilmerna anses vara vilseledande och över hundra personer har klagat på reklamen. I filmerna påstår Oatly att havremjölken, jämfört med komjölken, producerar 73 procent mindre koldioxid.

Enligt Oatly avser reklamen specifikt en av deras produkter och denna jämfördes med utsläppen som brittisk komjölk genererade. ASA anser däremot att Oatly inte har underlag till påståendet när konsumenterna kan tro att alla Oatlys produkter ger ifrån sig 73 procent mindre koldioxid jämfört med komjölk.

Oatly har därefter tagit bort påståendet från reklamfilmerna och från sin egen sajt.

Ekonomi

Powell skrämde finansmarknaderna

Fed-chefen Jerome Powell är tydligt bekymrad över den höga amerikanska inflationen. Arkivbild.
Foto: Brendan Smialowski/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Kanske fem räntehöjningar i år och ytterligare fler därefter. De efterföljande analyserna av USA:s räntebesked slår fast att Fed-chefen Jerome Powell signalerar hårdare tag mot inflationen än väntat.

– Det finns en risk att den höga inflationen som vi ser biter sig fast längre, det finns en risk att den stiger ytterligare. Vi måste vara redo att agera på alla dessa möjliga utfall, sade Powell bland annat på presskonferensen, enligt Bloomberg.

Kommentarerna från ekonomerna är ganska samstämmiga. Jerome Powell var hökaktig på den efterföljande presskonferensen efter att räntebeskedet lämnats på onsdagskvällen.

"Enligt vår mening kan inte en 50 räntepunkters höjning i mars uteslutas om inflationen/lönerna överraskar tydligt på uppsidan. Vi ser det dock mer troligt att Fed höjer räntan i en snabbare takt och att nästa höjning kommer redan i maj", skriver SEB-ekonomen Lina Fransson i en kommentar.

Enligt SEB prissätter marknaden nu nästintill fem höjningar i år och ytterligare omkring två höjningar nästa år.

Stressad Powell

Erik Nilsson på Öhman Fonder är inne på samma spår. Han konstaterar bland annat att Powell på en direkt fråga inte uteslöt en 50-punkters höjning:

"Presskonferensen var betydligt mer hökaktig än pressmeddelandet. Det framgår tydligt att Powell anser att man kan höja räntan många gånger innan det skulle skada arbetsmarknaden. Jag skulle säga att sammantaget minskar sannolikheten för att snabb rekyl upp på aktiemarknaderna", skriver han i en skriftlig kommentar.

Så här skriver Nordea-ekonomen Henrik Unell:

"Det gick att läsa in att Fed var jäktade och Powell gav intrycket att fem höjningar eller fler under 2022 låg närmare sanningen än Nordeas prognos på fyra".

Bakgrunden till de aviserade räntehöjningarna är den osedvanligt höga amerikanska inflationen som ligger på sju procent, den högsta prisökningstakten på 40 år.

Parallellt med rejält höjd styrränta planerar Federal Reserve, som väntat, att dra ner på stödköpsprogrammet av statsobligationer som också kommer att bidra till att höja ränteläget i den amerikanska ekonomin.

Det hökaktiga beskedet från USA:s centralbank fick USA-börserna att falla. De amerikanska marknadsräntorna steg och dollarn stärktes. Tendensen fortsatte på de asiatiska finansmarknaderna under natten.

Olle Lindström/TT

Ekonomi

Skatteinkomster gav stort budgetöverskott

Finansminister Mikael Damberg (S) kan glädjas åt ett överskott på 77,8 miljarder 2021, trots att saldot hamnade på minus 76,3 miljarder i december. Arkivbild
Foto: Marko Säävälä/TT
Ekonomi
Ekonomi

Budgetöverskottet för helåret 2021 blev 77,8 miljarder kronor, enligt Ekonomistyrningsverket (ESV). Det kan jämföras med 220,6 miljarder i underskott under 2020.

"Den stora skillnaden mellan åren förklaras främst av att skatteinkomsterna ökade kraftigt under 2021 och att Riksbanken återbetalade vissa lån", skriver ESV.

"Ökningen beror till stor del på att arbetsgivaravgiften under 2021 återgick till tidigare nivåer jämfört med 2020, då den tillfälligt var nedsatt efter riksdagens beslut med anledning av coronapandemin", tillägger ESV när de beskriver utvecklingen för statens inkomster, som lyfte till 1 190,9 miljarder kronor.

För december beräknas saldot till ett underskott på 76,3 miljarder.

Joakim Goksör/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Ekonomi

Easyjet laddar upp inför sommaren

Det engelska lågprisflygbolaget Easyjet, med huvudkontor i Luton,
Foto: Salvatore Di Nolfi AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det engelska flygbolaget Easyjet laddar upp för sommaren med ökad kapacitet och ser ökad efterfrågan på resor i takt med att smittovågen av omikronvarianten av covid-19-viruset avtar.

Under innevarande kvartal ska kapaciteten ökas till två tredjedelar av kapaciteten före pandemin och till sommaren ska kapaciteten vara nästan normal, enligt ett uttalande från bolaget – som leds av svensken Johan Lundgren.

Easyjet – som konkurrerar i lågprissegmentet med bolag som Ryanair och Wizz Air – redovisar samtidigt en förlust på 213 miljoner pund för det brutna räkenskapsårets första kvartal, avslutat i december. Verksamheten präglades av reserestriktioner, som slog mot flygresandet under jul- och nyårshelgerna.

Under motsvarande kvartal ett år tidigare gjorde Easyjet en förlust på 424 miljoner pund.

Ekonomi

Högsta vinsten på tio år för Deutsche Bank

Deutsche Bank brottas med stigande kostnader och kreditförluster i investeringsenheten. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den tyska storbanken Deutsche Bank summerar fjolåret med ett bokslut som visar på en fyrfaldigad årsvinst, som därmed landar på den högsta nivån på tio år.

Intäkterna under fjärde kvartalet uppgick till 5,9 miljarder euro, upp från 5,4 miljarder under motsvarande kvartal ett år tidigare.

Men det blåser motvind i den viktiga enheten för investmentbanking. Intäkterna från tradingverksamheten föll 14 procent i fjärde kvartalet och resultatet blev sämre än väntat då kostnaderna och kreditförlusterna pekar uppåt.

Vinsten före skatt från enheten föll till 319 miljoner euro i fjärde kvartalet, ned från 599 miljoner ett år tidigare. Nedgången var betydligt djupare än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en vinst på 407 miljoner euro för investmentverksamheten i fjärde kvartalet.

Koncernchefen Christian Sewing öppnar nu dörren för utdelningar, som han stängde i samband med en stor rekonstruktion 2019. I år får ägarna 400 miljoner euro och det blir ovanpå det återköp av aktier för 300 miljoner euro.

Ekonomi

Coop öppnar lågprisbutiker

Butikskedjan Coop satsar på lågpris i nya butikskedjan 'X-tra'. Under 2022 planerar de att öppna över 70 butiker runt om i landet. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Matkedjan Coop satsar stort på sitt lågprisvarumärke "X-tra". I år kommer drygt 70 butiker flagga om till det lågpriskonceptet.

– Vi har under en tid identifierat att kundernas fokus på pris blir viktigare och viktigare, men också att det blivit mer accepterat av våra kunder att handla i en lågprisbutik, säger Ola Andersson, affärschef på X-tra.

När Coop har sett över sin affärsidé har de identifierat ett utrymme på marknaden för en lågpriskedja för mat. Tiotals Coop-butiker i Sverige kommer därför göras om till X-trabutiker.

– Vi vill hitta nya kundgrupper och bredda kundbasen, säger Ola Andersson.

När man kliver in på en X-tra-butik kommer det se annorlunda ut. Inredningen görs om, skyltning byts ut och kampanjer får större fokus.

– Det blir ett helt nytt erbjudande under ett eget varumärke, med en helt egen yttre- och inre gestaltning.

Satsningen omfattar till en början södra Sverige och Västsverige. Under de kommande åren ska butikskedjan byggas ut till att bli rikstäckande.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL